AltruismArtiklar och mer

Är människor naturligt och universellt själviska? När och varför samarbetar vi?

Två nya böcker, båda skrivna av Harvardprofessorer, söker svar på dessa tidlösa och viktiga frågor, även om de närmar sig dem från olika perspektiv. I SuperCooperators hävdar Martin Nowak, professor i biologi och matematik, och den hyllade vetenskapsskribenten Roger Highfield att samarbete är en oumbärlig del av vårt evolutionära arv, och de använder sig av matematiska modeller för att argumentera för detta.

I The Penguin and the Leviathan å andra sidan använder juridikprofessorn Yochai Benkler exempel från affärsvärlden och samhällsvetenskapen för att hävda att vi i slutändan vinner mer på att samarbeta än på att driva vårt egenintresse.

Tillsammans ger böckerna starka och kompletterande redogörelser för den långtgående vetenskapen om samarbete.

Free Press, 2011, 352 sidor”/>Free Press, 2011, 352 sidor

SuperCooperators är en översikt över Nowaks ambitiösa, banbrytande forskning som utmanar en traditionell syn på evolutionens historia – nämligen att den handlar om obeveklig konkurrens i en värld där hundar äter hundar. I stället föreslår han att samarbete är evolutionens tredje princip, efter mutation och urval. Visst, mutationer skapar genetisk mångfald och urvalet väljer ut de individer som är bäst anpassade till sin miljö. Men enligt Nowak är det bara samarbete som kan förklara den kreativa, konstruktiva sidan av evolutionen – den som ledde från celler till flercelliga varelser till människor, byar och städer.

Livet, enligt hans forskning, kännetecknas av en extraordinär nivå av samarbete mellan molekyler. Nowak ägnar faktiskt ett kapitel åt cancer, som är inget mindre än ett dödligt sammanbrott av samarbetet på cellulär nivå.

Så hur har samarbetet varit så viktigt för vår överlevnad? Den första halvan av SuperCooperators besvarar denna fråga då Nowak och Highfield beskriver fem sätt på vilka samarbetsaktörer upprätthåller ett evolutionärt försprång: genom direkt ömsesidighet (”Jag klipper dig i ryggen, du klipper mig i ryggen”), indirekt ömsesidighet/reputation (”Jag klipper dig i ryggen, någon annan kommer att klippa mig i ryggen”), rumsligt urval (kluster av samarbetsaktörer kan segra!), gruppval (grupper som består av samarbetspartners kan segra!) och ”släktval” (nära genetiska släktingar hjälper varandra).

SuperCooperators är inte bara en krönika om vad Nowak har upptäckt under sin spännande akademiska resa, utan också om själva resan – det är hans vetenskapliga självbiografi och en biografi om fältet och dess mest framstående karaktärer. För den som är oinvigd i matematik och naturvetenskap kan boken kännas lite teknisk på några ställen. Ändå är det på det hela taget en läsvärd och stimulerande bok, särskilt givande för läsare som är intresserade av samarbetets evolutionära rötter eller en insiderperspektiv på vetenskapens värld.

I The Penguin and the Leviathan granskar Benkler också forskning i skärningspunkten mellan evolution och samarbete, och citerar Nowaks arbete vid några tillfällen. Men Benkler drar i större utsträckning nytta av forskning från samhälls- och beteendevetenskaperna – nämligen historia, teknik, juridik och företagande.

Crown Business, 2011, 272 sidor”/>Crown Business, 2011, 272 sidor

Bokens titel kommer från Tux the Penguin, logotypen för det fria operativsystemet Linux, som är en programvara med öppen källkod. Tux symboliserar de inneboende samarbetsvilliga, samarbetsvilliga och generösa aspekterna av den mänskliga andan, och enligt Benkler ”börjar den börja gnaga bort den dystra människosyn som blåste liv i Thomas Hobbes Leviathan”. Boken syftar till att avliva ”myten om universell själviskhet” och driva in att samarbete överträffar egenintresse – kanske inte alltid och inte för alla, men mycket mer konsekvent än vad vi länge har trott.

Benkler berättar att i varje givet experiment där deltagarna måste göra ett val mellan att uppträda själviskt och altruistiskt beter sig bara omkring 30 procent av människorna själviskt, och i praktiskt taget inget mänskligt samhälle som studerats hittills har majoriteten av människorna konsekvent uppträtt själviskt. Som han påpekar kan dessutom signalerna i en situation vara mer kraftfulla än personlighetsdrag när det gäller att förutsäga samarbete: I en studie där deltagarna spelade ett spel där de kunde samarbeta eller konkurrera samarbetade endast 33 procent av dem när spelet kallades ”Wall Street Game”, medan 70 procent gjorde det när det kallades ”Community Game”.

I en lättflytande, konversationell stil utvecklar Benkler de viktigaste ingredienserna som gör ett framgångsrikt samarbete möjligt, såsom kommunikation, empati, sociala normer, rättvisa och förtroende. Vi får till exempel veta att när deltagarna i studien spelar ett spel där de kan samarbeta eller tävla, ökar samarbetsnivåerna med dramatiska 45 procent när de tillåts kommunicera ansikte mot ansikte. Forskningen om sociala normer är särskilt övertygande: När skattebetalare får veta att deras medmänniskor betalar sin skäliga del av skatten, eller att majoriteten av skattebetalarna anser att det är fel att överskatta skatteavdrag, deklarerar de högre inkomster i sin skatt.

Men Benkler begränsar inte bara boken till att granska vetenskapliga studier. Han ger också många exempel från den verkliga världen som ger vetenskapen liv, vilket gör att boken kan läsas som en praktisk guide för att utforma kooperativa mänskliga system. Från kiva.org till Toyota till Wikipedia till CouchSurfing.org och Zipcar visar han hur organisationer som förlitar sig på samarbete – i stället för incitament eller hierarkisk kontroll – kan vara utomordentligt effektiva.

Varken Nowak eller Benkler är naiva när det gäller utsikterna för samarbete. De påminner oss om att det alltid kommer att finnas själviska människor och att samarbetscyklerna ständigt kommer att växa och avta. Dessutom är det inte nödvändigtvis synonymt med att vara ”god” och ”samarbetsvillig” – obeskrivligt grymma och omänskliga handlingar har begåtts av människor som var djupt ”samarbetsvilliga” (tänk på Nazityskland, Sovjetunionen, folkmordet i Rwanda).

Men båda författarna är ändå optimistiska när det gäller samarbetets kraft och löfte, och de är eniga om att världen behöver samarbete nu mer än någonsin: De allvarligaste problemen i vår tid – t.ex. klimatförändringar, utarmning av naturresurser och hunger – kan bara lösas när människor lägger sitt egenintresse åt sidan och samarbetar. Både SuperCooperators och The Penguin and the Leviathan lämnar oss med en uppskattning av samarbetets centrala betydelse för livet – och bör inspirera oss att försöka utnyttja vetenskapen om samarbete för det bästa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.