I januari skrev vi en artikel om popsångaren Justin Biebers diagnos av borrelia. Diagnosen avslöjades i en dokumentärserie i 10 delar, ”Justin Bieber: Seasons”. Men detta var inte det enda avslöjandet som gjordes om Biebers hälsa i YouTube-serien.
Bieber rapporterar att han använder en hyperbarisk kammare och får intravenösa infusioner för att befria sin kropp från gifter som ”byggts upp” efter flera års drogmissbruk: ”Jag har missbrukat min kropp i det förflutna och nu är jag bara i återhämtningsprocessen och försöker se till att jag tar hand om min kropp och tar hand om det kärl som Gud har gett mig.”
Bieber har minst två hyperbarkammare, en hemma och en i sin studio. Han förklarar: ”Den fylls med syre, jag har verkligen kämpat med mycket ångest. Du får mer syre till hjärnan så det minskar dina stressnivåer. Det är ganska coolt.”
Bieber tar också antidepressiva medel mot depression och ångest. Medicinerna hjälper honom att ”ta sig ur sängen på morgonen”. De intravenösa infusioner han får är NAD+-infusioner (nikotinamid-adenin-dinukleotid) för att öka hans energinivå (kanske ämnet för en annan krönika inom en snar framtid).
Hyperbarisk syrgasbehandling
Hyperbarisk syrgasbehandling (HBOT) innebär att man andas in syre i en trycksatt kammare där det atmosfäriska trycket höjs upp till tre gånger högre än normalt. HBOT kan användas som primär behandling eller som adjuvant till kirurgiska och/eller farmakologiska ingrepp.
Observera att HBOT inte är topisk syrgasbehandling, som ibland kallas normobarisk syrgasbehandling (NBOT). NBOT är den typ av syrgas som vanligen används på sjukhus och kliniker för patienter med lung- eller hjärtsjukdomar, perioperativt eller för en rad andra medicinska tillstånd. En gasblandning med en föreskriven procentandel syre ges via näsborrar, ansiktsmask eller intubationsslang. Justeringar av syrehalten baseras på det kliniska svaret. Syret levereras vid normalt/omgivande lufttryck.
Henrys lag säger att mängden molekylärt syre (O2) löst i en lösning (blod och/eller vävnad) är direkt proportionell mot dess partialtryck. Genom att använda hyperbariska förhållanden ökar mängden tillgängligt syre kraftigt. På havsnivå är t.ex. syrgaskoncentrationen i plasma 3 mL/L. Om man ökar trycket till 3 atmosfärer närmar sig det lösta syret 60 ml/L O2. Detta är ungefär den mängd O2 som behövs för att tillgodose många vävnaders syrebehov i vila, även utan bidraget från det syre som transporteras av hemoglobin.
The Undersea & Hyperbaric Medical Society (UHMS) definierar hyperbart syre som ”ett ingrepp där en person andas nära 100 % syre med jämna mellanrum medan han eller hon befinner sig inne i en hyperbarisk kammare som är trycksatt till ett tryck som är högre än trycket på havsnivå (1 atmosfär absolut, eller ATA). För kliniska ändamål måste trycket vara lika med eller överstiga 1,4 ATA medan man andas nära 100 % syre.”
HBOT ges i två inställningar: monoplace eller multiplace. En monoplacekammare rymmer en enda patient och hela kammaren är trycksatt med 100 % syre. Patienten andas direkt in kammarens syre. Denna typ av kammare är lämpligast för kliniskt stabila patienter med kroniska medicinska tillstånd. En flerplatskammare kan rymma två eller flera personer. Den är trycksatt med tryckluft medan patienterna andas 100 % syre via masker, huvor eller endotrakeala tuber. Detta möjliggör närmare övervakning av kritiskt sjuka patienter.
Efter en genomgång av tillgängliga vetenskapliga bevis publicerade UHMS dokumentet Hyperbaric Oxygen Therapy Recommendations (13th Edition) med 14 dokumenterade indikationer för HBOT. De omfattar:
1. Luft- eller gasemboli
2. Kolmonoxidförgiftning
3. Clostridial myosit och myonekros (gasgangrän)
4. Krossskador, kompartmentsyndrom och andra akuta traumatiska ischemier
5. Dekompressionssjuka
6. Arteriell insufficiens
7. Svår anemi
8. Intrakraniell abscess
9. Nekrotiserande mjukdelsinfektioner
10. Osteomyelit (refraktär)
11. Fördröjd strålskada (nekros av mjukvävnad och ben)
12. Komprometterade transplantat och klaffar
13. Akut termisk brännskada
14. Idiopatisk plötslig sensorineural hörselnedsättning
Luftemboli, kolmonoxidförgiftning och dekompressionssjuka (allmänt känd som ”the bends”) är indikationer för HBOT som primär behandling. Dekompressionssjuka är ett tillstånd som orsakas av en snabb minskning av trycket som omger dig, av antingen luft eller vatten. Det är vanligast hos dykare och djuphavsdykare, men kan också inträffa på hög höjd eller vid flygresor utan tryck. Den tryckluft som dykare använder innehåller både syre och kväve. När du dyker djupare ökar mängden syre och kväve i blodet i takt med att trycket ökar. Syret används av kroppen, men det extra kvävet stannar kvar i blodet. Om du kommer upp till ytan för snabbt gör den snabba tryckminskningen att kvävet kommer ut ur blodet och bildar bubblor i vävnaderna. Dessa bubblor kan orsaka den svåra led- och bensmärta som är förknippad med tillståndet.
Boyles lag säger att volymen av en gas är omvänt proportionell mot det tryck som utövas på den. Genom att använda HBOT vid dekompressionssjuka minskar volymen av kvävebubblorna avsevärt och ökar mängden syre som kan metaboliseras av vävnaderna. En liknande sak inträffar när HBOT används vid behandling av en luftembolus.
Kolmonoxidförgiftning (CO) är ett annat exempel på HBOT som används som primär behandling. Kolmonoxid binder sig mycket starkare till hemoglobin än till syre. Närvaron av höga halter av CO i blodet leder till en markant minskning av den syrebärande förmågan och syrefrigörelsen till vävnaderna. HBOT ger högre syrenivåer i blodet och minskar avsevärt halveringstiden för karboxyhemoglobin.
HBOT kan också användas som adjuvant terapi vid behandling av flera sjukdomar. I en översikt av Leach et al. listar några av de cellulära och biokemiska fördelarna med hyperbart syre:
- Förbättrar angiogenes och sårläkning
- Dödar vissa anaerobier
- Förhindrar tillväxt av arter som Pseudomonas
- Förhindrar produktion av clostridial alfa-…toxin
- Restaurerar neutrofilmedierad bakteriedödning i tidigare hypoxiska vävnader
- Reducerar leukocytadhesion vid reperfusionsskador, förhindrar frisättning av proteaser och fria radikaler som orsakar vasokonstriktion och cellskador
Dessa egenskaper har lett till att HBOT har använts som adjuvant för att främja sårläkning i situationer med dåligt vaskulariserad vävnad, vid nekrotiserande infektioner och osteomyelit och akuta termiska brännskador.
Men vid en sökning på Internet hittar man sida efter sida om HBOT som marknadsförs för användning i en mängd olika tillstånd för vilka vetenskapliga bevis på effektivitet saknas. FDA (som godkänner HBOT-utrustning) är oroad över att vissa påståenden från behandlingscenter som använder HBOT kan ge konsumenterna ett felaktigt intryck som i slutändan kan äventyra deras hälsa.
En FDA-artikel som heter Hyperbaric Oxygen: Don’t Be Misled warn: ”Patienter kan vara omedvetna om att säkerheten och effektiviteten av HBOT inte har fastställts för dessa sjukdomar och tillstånd, inklusive: HIV/AIDS, Alzheimers sjukdom, astma, Bell’s palsy, hjärnskador, cerebral pares, depression, hjärtsjukdomar, hepatit, migrän, multipel skleros, Parkinsons sjukdom, ryggmärgsskador, idrottsskador och stroke.”
Vilka risker finns det med HBOT? Patienter som får HBOT löper risk att drabbas av en skada som kan vara lindrig (t.ex. bihålesmärta, örontryck, smärtsamma leder) eller allvarlig (t.ex. förlamning, luftemboli). Eftersom hyperbariska kammare är syrerika miljöer finns det också en risk för brand.
Den enda absoluta kontraindikationen för HBOT är obehandlad pneumothorax. Relativa kontraindikationer inkluderar obstruktiv lungsjukdom (ökat syre kan minska andningsdriften hos dessa patienter), bihåleinflammation eller nyligen genomförd öron- eller bröstkorgskirurgi.
Ett fåtal studier har gjorts eller pågår för att utvärdera om HBOT har någon effekt på patienter med depression, Parkinsons sjukdom, autismspektrum, traumatisk hjärnskada och fibromyalgi, men resultaten har varit blandade, och FDA har fastställt att det inte finns tillräckligt med evidens för att rekommendera HBOT för dessa sjukdomar i nuläget.
Kliniska prövningar finns på clinicaltrials.gov.
Michele R. Berman, MD, och Mark S. Boguski, MD, PhD, är ett par läkare som har tränat och undervisat vid några av de bästa medicinska fakulteterna i landet, bland annat Harvard, Johns Hopkins och Washington University i St Louis. Deras uppdrag är både journalistiskt och pedagogiskt: att rapportera om vanliga sjukdomar som drabbar ovanliga människor och sammanfatta den evidensbaserade medicinen bakom rubrikerna.