Lagar mot bostadsdiskriminering

Teman på denna sida:

• Federal Law
• State Law
• Vad är förbjudet?
• Särskilda bestämmelser för personer med funktionshinder
• Diskriminering av barnfamiljer
• Utantag från Fair Housing Act
• Föreskrifter om genomförande och påföljder för brott mot lagen

Federal lag

Federal lag förbjuder diskriminering vid uthyrning, försäljning, annonsering och finansiering av bostäder på grundval av ras, hudfärg, religion, kön, nationellt ursprung, familjeställning, i.e., graviditet eller vårdnad om ett barn under 18 år eller funktionshinder. Maryland och många av dess lokala jurisdiktioner har åtminstone liknande lagar och ytterligare skydd.

Den nationella policyn mot bostadsdiskriminering definieras i den federala Fair Housing Act från 1968. Dessutom finns det bestämmelser i Civil Rights Act från 1866 som USA:s högsta domstol har tolkat som att de förbjuder ”all rasdiskriminering, privat såväl som offentlig, vid försäljning eller uthyrning av egendom”. Till skillnad från 1968 års lag innehåller 1866 års lag inga undantag och ingen begränsning av det skadeståndsbelopp som kan tillerkännas en kärande.

Vem skyddas?

Den federala lagen om rättvisa bostäder ingår i avdelning VIII i 1968 års lag om medborgerliga rättigheter. Den ändrades 1974 och återigen 1978. Fair Housing Act förbjuder bostadsdiskriminering mot en person som tillhör någon av följande sju grupper. Alla som behandlas orättvist på grund av: ras, hudfärg, religion, nationellt ursprung, kön, barnfamiljer och personer med funktionshinder (handikapp). Dessa sju grupper betraktas som ”skyddade klasser” enligt lagen och dess ändringar. Med ”skyddade klasser” avses de kategorier av diskriminering som omfattas av lagen.

Läs lagen: The Fair Housing Act of 1968 (42 USC 3601, et seq.)

Delstatlig lag

Domstolarna har sagt att Marylands lag är ”väsentligen likvärdig” med den federala lagen. I två viktiga avseenden ger Maryland mer skydd. För det första utökar Maryland de skyddade klasserna i den federala lagen. Du får inte diskrimineras på grund av ditt civilstånd, din könsidentifikation, din sexuella läggning eller din inkomstkälla.

Mivilstånd definieras som ”tillståndet att vara singel, gift, separerad, skild eller änkling”. ”Sexuell läggning” är en individs identifiering av manlig eller kvinnlig homosexualitet, heterosexualitet eller bisexualitet. Könsidentitet definieras som en persons könsrelaterade identitet, utseende, uttryck eller beteende, oavsett vilket kön personen tilldelats vid födseln. Dessutom finns det en begränsning av undantaget för rum eller enheter i en bostad där ägaren använder enheten som sin huvudbostad. I Maryland kan dessa ägare avvisa någon på grund av kön, sexuell läggning, könsidentitet eller civilstånd. De får dock inte diskriminera någon på grund av ras, hudfärg, religion, familjeställning, nationellt ursprung, funktionshinder eller inkomstkälla.

Läs lagen: Md. Code, State Government, § 20-101, 20-704, 20-705

Lokala jurisdiktioner (t.ex. grevskap eller städer) skyddar också alla de grupper som omfattas av federal och delstatlig lag och inkluderar ofta ytterligare kategorier som ålder (i Baltimore City, 18 år eller äldre), sexuell läggning, yrke och inkomstkälla. Se lokala lagartiklar.

Vad är förbjudet?

Fair Housing Act gör det olagligt att begå någon av följande handlingar mot en person som tillhör någon av de grupper som skyddas av lagen.

• Försäljning eller uthyrning av bostadsfastigheter – Vägra att sälja, hyra ut eller på annat sätt göra en bostad otillgänglig eller förvägras; diskriminera i villkoren för försäljning eller uthyrning av en bostad eller vid tillhandahållande av tjänster eller faciliteter. (Enskilda bostäder är tillåtna, som ett undantag från detta förbud, i situationer där det rör sig om delade bostadsutrymmen.); eller ange att en bostad inte är tillgänglig när den i själva verket är det.
• Reklam för bostadsfastigheter – Gör, trycka, publicera eller låta göra, trycka eller publicera ett meddelande, ett uttalande eller en annons om försäljning eller uthyrning av bostäder som visar på ett företräde, en begränsning eller diskriminering.
• Block Busting – Övertala eller försöka övertala, i vinstsyfte, en person att sälja eller hyra en bostad genom att göra framställningar om en eller flera personers nuvarande eller framtida inflyttning till grannskapet i en skyddad klass.
• Lån och annat finansiellt stöd – Diskriminera vid beviljande eller köp av lån eller tillhandahållande av annat finansiellt stöd.
• Mäkleri- och värderingstjänster – Diskriminera vid förmedling eller värdering av bostadsfastigheter.
• Deltagande i fastighetsorganisationer – Förneka tillträde till, eller fastställa olika villkor för, medlemskap eller deltagande i någon multipel listningstjänst, fastighetsmäklarorganisation eller annan tjänst, organisation eller inrättning som rör försäljning eller uthyrning av bostäder.
• Intimidering, tvång och hot – Intimidera, tvinga, hota eller hindra en person som tillhör någon av de skyddade klasserna när det gäller att åtnjuta de rättigheter som följer av lagen om rättvis boende (Fair Housing Act).

Särskilda bestämmelser för personer med funktionshinder

Definition av funktionshinder

I Fair Housing Act definieras funktionshinder (handikapp) som en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som väsentligt begränsar en eller flera av en persons ”viktiga livsverksamheter”, en registrering av att ha en sådan funktionsnedsättning eller att anses ha en sådan funktionsnedsättning. Lagen skyddar både en person med funktionshinder och en person som lever med eller avser att leva med denna person. Den utesluter personer som olagligt använder eller är beroende av droger och andra kontrollerade substanser.
Särskilt skydd – Förutom att ge personer med funktionshinder allt skydd mot bostadsdiskriminering som ges till medlemmar av de andra sex skyddade klasserna, ger följande bestämmelser i Fair Housing Act ett viktigt ytterligare skydd.

Läs lagen: 42 United States Code § 3602

Förbudet mot diskriminering i villkoren för försäljning eller uthyrning förbjuder en hyresvärd att ställa frågor till en person med funktionshinder som inte skulle ställas till någon annan sökande. En hyresvärd får till exempel inte fråga om arten eller svårighetsgraden av en persons funktionshinder eller fråga om personen är kapabel att leva ensam.

Relaterade anpassningar

Det är olagligt att vägra att göra sådana rimliga ändringar av regler, policyer, praxis och tjänster som kan vara nödvändiga för att ge en person med funktionshinder en lika stor möjlighet att njuta av och använda en bostad. Dessa ”rimliga anpassningar” innefattar sådana saker som att göra ett undantag från en policy om ”inga husdjur” för en person som behöver ett servicedjur och att tillhandahålla en reserverad, anvisad parkeringsplats för en person med nedsatt rörelseförmåga.
Rimliga ändringar – Det är olagligt att vägra att tillåta en person med funktionshinder att på egen bekostnad göra sådana rimliga ändringar i lokalerna som kan vara nödvändiga för att möjliggöra användning och åtnjutande av lokalerna. Med ”rimliga ändringar” avses t.ex. att installera stödstänger för att underlätta användningen av badrummet eller att bredda en dörröppning för att underlätta för en rullstol.

Läs lagen: 42 United States Code § 3604

Full tillgänglighet för ”nya” flerfamiljshus

Flerfamiljshus som byggs för första inflyttning efter den 13 mars 1991 (dvs. byggnader som består av 4 eller fler enheter) måste vara fullt tillgängliga för personer med funktionshinder. Om en byggnad har en hiss måste alla lägenheter vara tillgängliga; om det inte finns någon hiss måste endast lägenheterna på bottenvåningen vara tillgängliga. Med ”tillgänglig” menas: 1) Det måste finnas en tillgänglig ingång till byggnaden på en tillgänglig väg. 2) Offentliga och gemensamma utrymmen måste vara lättillgängliga och användbara för personer med funktionshinder. 3) Alla innerdörrar måste vara tillräckligt breda för att rymma en rullstol. 4) Det måste finnas en tillgänglig väg in i och genom bostaden. 5) Ljusbrytare, eluttag, termostater och andra miljökontroller måste vara tillgängliga. 6) Väggarna i badrummen måste vara förstärkta för att möjliggöra en senare installation av stödstänger. 7) Köken och badrummen måste vara tillräckligt rymliga för att möjliggöra framkomlighet för rullstolsburna personer.

Läs lagen: 42 United States Code 3604(F)

Diskriminering av barnfamiljer

Definition av ”familjestatus” – Som används i Fair Housing Act avser termen ”familjestatus” (ofta kallad ”barnfamiljer”) en förälder eller annan person som har laglig vårdnad om en eller flera personer under 18 år. Det avser också en person som är gravid eller som håller på att få laglig vårdnad om ett minderårigt barn.

Barnfamiljer åtnjuter enligt lagen samma skydd mot bostadsdiskriminering som andra grupper som skyddas av lagen. Endast i två fall tillåter lagen, som undantag, diskriminering av barnfamiljer. Båda undantagen gäller så kallade bostäder för äldre personer. Bostäder som är avsedda för och bebos enbart av personer som är 62 år eller äldre och bostäder där 80 procent av lägenheterna är avsedda för och bebos av minst en person som är 55 år eller äldre behöver inte uppfylla lagens bestämmelser om familjestatus.

Diskriminering av barnfamiljer yttrar sig på många olika sätt, varav de vanligaste är i reklamen (t.ex. uppgifter om att hyresrätter är avsedda för ”inga barn” eller ”endast vuxna”), restriktiva besättningsnormer som på ett orimligt sätt begränsar antalet barn som får vistas i ett visst utrymme, och styrning av barnfamiljer till separata byggnader eller delar av byggnader.

Undantag från Fair Housing Act

De fyra undantagen från Fair Housing Act är:

• Ett enfamiljshus som säljs eller hyrs ut av ägaren, under förutsättning att ägaren inte äger mer än tre sådana enfamiljshus samtidigt och under förutsättning att försäljningen eller uthyrningen inte annonseras på ett diskriminerande sätt och att den sker utan att en fastighetsmäklare, mäklare eller säljare anlitas. Om säljaren inte bor i huset vid tidpunkten för uthyrningen eller försäljningen, eller inte var den senaste invånaren vid tidpunkten för uthyrningen eller försäljningen, är endast en försäljning av ett sådant enfamiljshus inom en 24-månadersperiod undantagen.
• Bostäder eller rum i en byggnad med fyra eller färre enheter, förutsatt att byggnadens ägare använder en av enheterna som sin bostad
• En bostad som ägs eller drivs av en religiös organisation, eller av en ideell organisation som ägs eller kontrolleras av en religiös organisation som begränsar eller ger företräde vid försäljning, uthyrning eller boende till personer med samma religion, förutsatt att medlemskap i religionen inte begränsas på grund av ras, hudfärg eller nationellt ursprung.
• Logi som ägs eller drivs av en privat klubb som en del av dess primära syfte och som inte drivs i kommersiellt syfte. Klubbmedlemmar kan ges företräde, eller beläggningen kan begränsas till medlemmar, förutsatt att klubbmedlemskapet är öppet för alla utan hänsyn till ras, hudfärg, religion etc.

Läs lagen: 42 United States Code § 3603, 3604, 3607

Genomförandebestämmelser och påföljder för lagöverträdelser

State Law

Maryland Commission on Civil Rights har ansvaret för att upprätthålla diskrimineringslagarna. Kommissionen utreder anklagelser om bostadsdiskriminering och försöker lösa problemet. Information om hur man lämnar in ett klagomål och om utredningsprocessen finns på kommissionens webbplats.

Offer för bostadsdiskriminering kan också lämna in en stämningsansökan till lämplig delstatsdomstol.

Läs lagen: Md. Code, State Government, § 20-702

Federal Law

HUD Administrative Complaints

En person som anser sig ha blivit utsatt för bostadsdiskriminering kan lämna in ett skriftligt klagomål till sekreteraren för Department of Housing and Urban Development (HUD) inom ett år efter det att den diskriminerande handlingen inträffade. Sekreteraren måste informera den klagande om valet av forum för att lösa tvisten och om delstaten eller den lokala jurisdiktionen har ett offentligt organ som är certifierat för att hantera sådana klagomål, måste sekreteraren hänvisa klagomålet till det organet.

Sekreteraren kommer att försöka medla i tvisten och nå en förlikningsöverenskommelse med parterna. Vid behov kan sekreteraren be justitieministern att söka tillfällig lindring genom domstolsförfarande. Under vissa förutsättningar kan antingen den förfördelade parten eller svaranden välja att låta tvisten prövas av en förvaltningsdomare eller av en federal domstol. En förvaltningsdomare som finner att en svarande har begått en diskriminerande handling på bostadsområdet kan utdöma en civilrättslig påföljd på upp till 10 000 US-dollar vid ett första brott, upp till 25 000 US-dollar vid ett andra brott inom en femårsperiod och upp till 50 000 US-dollar vid ett tredje brott inom en sjuårsperiod. Om tvisten går vidare till federal domstol kommer justitieministern att föra talan på den drabbade personens vägnar. Den skadelidande personen kan ansluta sig till talan och kan tillerkännas skäliga advokatarvoden.

Privata stämningar

En person som anser sig ha blivit utsatt för bostadsdiskriminering kan väcka en civilrättslig talan vid Förenta staternas distriktsdomstol eller delstatsdomstol inom två år efter det att den diskriminerande handlingen inträffade eller upphörde, eller efter det att en förlikningsöverenskommelse bröts, beroende på vad som inträffar sist, även om ett klagomål har lämnats in till HUD, under förutsättning att en förvaltningsdomare ännu inte har börjat med en utfrågning. En federal domare kan bevilja all nödvändig hjälp, inklusive beviljande av faktiska och straffrättsliga skadestånd, advokatarvoden och tillfälliga eller permanenta förelägganden.

USA:s justitieminister kan ingripa i privata rättstvister som bedöms vara av allmänmänsklig betydelse.

Stämningar i ”Pattern or Practice”-fall

USA:s justitieminister kan ingripa i privata rättstvister som bedöms vara av allmänmänsklig betydelse.

USA:s justitieminister kan ingripa i privata rättstvister som bedöms vara av allmänmänsklig betydelse. Attorney General kan inleda en civilrättslig process i en federal distriktsdomstol om han/hon har rimlig anledning att tro att en person har ägnat sig åt ett ”mönster eller praxis” för bostadsdiskriminering.

I varje process som inleds av Attorney General, oavsett om det sker på hans/hennes eget initiativ eller på remiss från HUD:s sekreterare, kan domaren bevilja all lämplig hjälp: ett tillfälligt eller permanent föreläggande eller annat beslut, rimliga advokatarvoden och kostnader, skadestånd i pengar till varje skadelidande person och ”för att hävda det allmänna intresset”, ett civilrättsligt straff på upp till 50 000 dollar för den första överträdelsen och upp till 100 000 dollar för varje efterföljande överträdelse.

Läs lagen: 42 United States Code § 3613, 3614