Blodtrycket kan mätas icke-invasivt eller invasivt (genom att penetrera huden och artären för att mäta inuti blodkärlet). Det senare är i allmänhet begränsat till sjukhus.
Noninvasiv mätningRedigera
Noninvasiva mätningar genom auskultation (latin för att lyssna) och oscillometri är enklare och snabbare än invasiva mätningar, kräver mindre expertis för att utföras, är praktiskt taget okomplicerade och är mindre obehagliga och smärtsamma för patienten. Icke-invasiva mätningar kan dock ha något lägre noggrannhet och små systematiska skillnader i de numeriska resultaten. Icke-invasiva mätmetoder används oftast för rutinundersökningar och övervakning.
PalpationsmetoderRedigera
Ett lägsta systoliskt värde kan grovt uppskattas genom palpation, utan någon utrustning, en metod som oftast används i nödsituationer. Palpation av en radialpuls indikerar ett blodtryck på minst 80 mmHg (11 kPa), en femoralpuls indikerar minst 70 mmHg (9,3 kPa) och en halspulsåderpuls minst 60 mmHg (8,0 kPa). En studie visade dock att denna metod inte var tillräckligt noggrann och ofta överskattade patientens systoliska blodtryck. Ett mer exakt värde på det systoliska blodtrycket kan erhållas med hjälp av en blodtrycksmätare och genom att känna efter när radialpulsen återkommer. Eftersom ett diastoliskt tryck inte kan erhållas med denna metod noteras blodtryck som erhålls genom palpation som ”<systoliskt>/P”.
AuskultationsmetoderRedigera
Den auskultatoriska metoden använder sig av ett stetoskop och en sfygmomanometer. Den består av en uppblåsbar manschett (Riva-Rocci) som placeras runt vänster överarm (det är möjligt att ta den på höger sida, men det skulle vara felaktigt eftersom mätningen inte skulle vara exakt på grund av artärernas korrekta lopp), ovanför armbågen, på ungefär samma vertikala höjd som hjärtat, och som är ansluten till en kvicksilver- eller aneroidmanometer. Kvicksilvermanometern, som anses vara den gyllene standarden för blodtrycksmätning, mäter höjden på en kvicksilverkolonn och ger ett absolut resultat utan behov av kalibrering, och är därför inte utsatt för de fel och eventuella felaktigheter vid kalibrering som påverkar andra metoder. Användning av kvicksilvermanometrar krävs ofta i kliniska prövningar och för klinisk mätning av hypertoni hos högriskpatienter, t.ex. gravida kvinnor.
En manschett av lämplig storlek justeras och blåses upp manuellt genom att upprepade gånger trycka på en gummikula tills brachialartären är helt ockluderad. Undersökaren lyssnar med stetoskopet på brachialartären vid armbågen och släpper långsamt trycket i manschetten. När blodet precis börjar strömma in i artären skapar det turbulenta flödet ett ”svischande” eller pulserande ljud (första Korotkoff-ljudet). Det tryck vid vilket detta ljud först hörs är det systoliska blodtrycket. Manschetttrycket fortsätter att sänkas tills inget ljud hörs (femte Korotkoff-ljudet) i det diastoliska blodtrycket. Ibland palperar man trycket (känner med handen) för att få en uppskattning före auskultation.
Oscillometriska metoderRedigera
Oscillometriska metoder används ibland vid långtidsmätningar och ibland i allmän praxis. Utrustningen fungerar på samma sätt som auskultationen, men i stället för att använda stetoskopet och expertens öra har den en elektronisk trycksensor (transducer) på insidan för att upptäcka blodflödet. I praktiken är trycksensorn en elektronisk enhet som kalibrerats med en numerisk blodtrycksavläsning. Till skillnad från den i sig självt exakta kvicksilvermanometern måste kalibreringen kontrolleras regelbundet för att bibehålla noggrannheten. I de flesta fall pumpas och töms manschetten med hjälp av en elektriskt styrd pump och ventil, som kan justeras vid handleden (upp till hjärtnivå), även om man föredrar att använda överarmen. Dessa instrument har mycket varierande noggrannhet och bör kontrolleras med bestämda intervall och kalibreras om nödvändigt.
Oscillometrisk mätning kräver mindre skicklighet än den auskultatoriska tekniken och kan vara lämplig för oerfaren personal och för automatiserad patientövervakning i hemmet.
Manschetten blåses först upp till ett tryck som är högre än det systoliska blodtrycket och minskas sedan under en period av cirka 30 sekunder till en nivå som är lägre än det diastoliska trycket. När blodflödet är noll (manschetttrycket överstiger det systoliska trycket) eller obehindrat (manschetttrycket understiger det diastoliska trycket) är manschetttrycket i stort sett konstant. Det är viktigt att manschettstorleken är korrekt: för små manschetter kan ge ett för högt tryck, medan för stora manschetter ger ett för lågt tryck. När blodflödet är närvarande men begränsat kommer manschettrycket, som övervakas av trycksensorn, att variera periodiskt i takt med den cykliska expansionen och sammandragningen av brachialartären, dvs. det kommer att oscillera. De systoliska och diastoliska tryckvärdena beräknas med hjälp av en algoritm och mäts inte från rådata. De beräknade resultaten visas på en skärm.
Oscillometriska monitorer kan ge felaktiga avläsningar hos patienter med hjärt- och cirkulationsproblem, inklusive arterieskleros, arytmi, preeklampsi, pulsus alternans och pulsus paradoxus.
I praktiken ger de olika metoderna inte identiska resultat; en algoritm och de experimentella koefficienter som erhålls används för att justera de oscillometriska resultaten så att de i möjligaste mån liknar resultaten från auskultation. Vissa apparater använder datorstödd analys av den momentana blodtrycksvågformen för att bestämma den systoliska, mittdiastoliska och diastoliska punkten. Eftersom många oscillometriska enheter inte har validerats bör man vara försiktig eftersom de flesta inte är lämpliga för klinisk vård och intensivvård.
Invasiv mätningRedigera
Arteriellt blodtryck (BP) mäts mest exakt invasivt genom en arteriell linje. Invasiv mätning av blodtrycket med intravaskulära kanyler innebär direkt mätning av blodtrycket genom att placera en kanylnål i en artär (vanligtvis radial-, femoral-, dorsalis pedis- eller brachialartären). Detta görs vanligtvis på ett sjukhus av en anestesiolog eller kirurg.
Kanylen måste anslutas till ett sterilt vätskefyllt system som är anslutet till en elektronisk tryckgivare. Fördelen med detta system är att trycket ständigt övervakas slag för slag och att en vågform (en graf av trycket i förhållande till tiden) kan visas. Denna invasiva teknik används regelbundet inom intensivvård för människor och djur, anestesiologi och i forskningssyfte.
Kanalisation för invasiv vaskulär tryckövervakning är ofta förknippad med komplikationer som trombos, infektion och blödning. Patienter med invasiv arteriell övervakning kräver mycket noggrann övervakning, eftersom det finns risk för allvarliga blödningar om linjen lossnar. Den är i allmänhet reserverad för patienter där snabba variationer i blodtrycket förväntas.
Invasiva vaskulära tryckmätare är tryckövervakningssystem som är utformade för att samla in tryckinformation för visning på en skärm och bearbetning. Det finns en mängd olika invasiva vaskulära tryckmonitorer för trauma, intensivvård och operationssalar. Dessa inkluderar enkelt tryck, dubbelt tryck och multiparameter (dvs. tryck/temperatur). Monitorn kan användas för mätning och övervakning av arteriellt tryck, centralt venöst tryck, lungartärtryck, vänster förmak, höger förmak, femoralartärtryck, navelstråle eller -artär och intrakraniellt tryck.
Vaskulära tryckparametrar tas fram i monitorns mikrodatorsystem. I allmänhet visas systoliskt, diastoliskt och medeltryck samtidigt för pulserande (dvs. arteriella och pulmonella arteriella) vågformer. Vissa monitorer beräknar och visar även cerebralt perfusionstryck (CPP). Vanligtvis kan en nolltangent på monitorns framsida få trycket att nollställas extremt snabbt och enkelt. Larmgränser kan ställas in för att hjälpa den sjukvårdspersonal som ansvarar för att observera patienten. Högt och lågt larm kan ställas in i de visade temperaturparametrarna.
HemövervakningRedigera
Upp till 25 procent av de patienter som diagnostiseras med högt blodtryck lider inte av hypertoni, utan har hypertoni i vita rockar (förhöjt blodtryck specifikt under medicinska undersökningar, troligen som ett resultat av ångest), så väl utförd blodtrycksmätning i hemmet kan förhindra onödig ångest, liksom kostsam och potentiellt farlig terapi, hos miljontals människor över hela världen.
Blodtrycksmätning i hemmet ger möjlighet att mäta blodtrycket under hela dagen vid olika tidpunkter och i olika miljöer, t.ex. hemma och på jobbet. Blodtrycksmätning kan hjälpa till att diagnostisera högt eller lågt blodtryck. Det kan också användas för att övervaka effekterna av medicinering eller livsstilsförändringar för att sänka eller reglera blodtrycket.
För att övervaka blodtrycket effektivt i hemmet kan man använda digitala blodtrycksmätare från välkända och certifierade märken som Omron. Det är viktigt att dessa är validerade av minst en av följande sammanslutningar: British Hypertension Society eller listade av Spanish Society of Hypertension (SEH-LELHA).