Effektiviteten av obligatoriska slumpmässiga drogtester för elever

Effektiviteten av obligatoriska slumpmässiga drogtester för elever

Studenter som deltar i extracurriculära aktiviteter och som är föremål för drogtester i skolan rapporterade mindre substansanvändning än jämförbara elever i gymnasieskolor utan drogtester, enligt en ny utvärdering som publicerades i dag av Institute of Education Sciences.

Och även om användningen av illegala substanser bland ungdomar har minskat under det senaste decenniet, är den fortfarande ett problem. En metod för att ta itu med problemet är att elever och deras föräldrar går med på att eleverna slumpmässigt testas för droger (och i vissa fall för tobak eller alkohol) som ett villkor för att få delta i idrottsaktiviteter eller andra tävlingsaktiviteter som skolan sponsrar.

I studien, The Effectiveness of Mandatory-Random Student Drug Testing, undersöktes sju distrikt som 2006 beviljades bidrag av det amerikanska utbildningsdepartementets Office of Safe and Drug Free Schools (kontoret för säkra och drogfria skolor) för att genomföra program för obligatoriska drogtester i sina 36 gymnasieskolor. Distrikten anmälde sig frivilligt till programmet och var spridda över sju delstater. Eftersom det rörde sig om distrikt som åtagit sig att införa sådana program och de var grupperade i mestadels sydliga delstater kan studiens resultat inte generaliseras till alla gymnasieskolor nationellt.

Utvärderingen omfattade mer än 4 700 elever och jämförde den substansanvändning som rapporterades av eleverna i de ”behandlande” gymnasieskolorna som slumpmässigt tilldelats att genomföra drogtestningsprogrammet omedelbart (under skolåret 2007-08) med den substansanvändning som rapporterades av eleverna i de ”kontrollskolor” som tilldelats att skjuta upp genomförandet av programmet i ett år (fram till 2008-09).

Målet med det obligatoriska drogtestprogrammet var att minska elevernas substansanvändning på tre sätt – genom att avskräcka från substansanvändning, genom att upptäcka substansanvändning och genom att ha spridningseffekter på andra elever i skolan när de observerar och påverkas av sina kamraters beteende. Eleverna tillfrågades före och efter det att programmet startade om: deras deltagande i skolaktiviteter, deras attityder till skolan och kunskap om skolpolicy, deras attityder till substansanvändning och medvetenhet om drogtestning samt deras rapporter om substansanvändning under den senaste månaden, de senaste sex månaderna och under hela deras liv. Forskarna fokuserade främst på elever som deltog i aktiviteter som skulle göra dem föremål för de slumpmässiga drogtesterna, men undersökte även effekterna på andra elever.

De viktigaste resultaten är bland annat:

  • Ungefär 16 procent av de elever som var föremål för drogtestning rapporterade att de hade använt substanser som omfattades av deras distrikts testning under de senaste 30 dagarna, jämfört med 22 procent av jämförbara elever i skolor utan programmet. Liknande mönster observerades för andra mått på elevernas rapporterade substansanvändning, men dessa skillnader var inte statistiskt signifikanta.
  • Under den studerade ettårsperioden fanns det inga belägg för några ”spridningseffekter” till elever som inte var föremål för testning – den procentuella andelen som rapporterade att de hade använt substanser under den senaste månaden var densamma på både behandlings- och kontrollskolor.
  • Det fanns ingen effekt på någon grupp elevers rapporterade intentioner att använda substanser i framtiden. Av de elever som var föremål för drogtestning rapporterade 34 procent att de ”definitivt kommer att” eller ”förmodligen kommer att” använda substanser under de kommande 12 månaderna, jämfört med 33 procent av jämförbara elever i skolor utan programmet.
  • Det fanns inga tecken på att drogtestningen minskade elevernas deltagande i extracurriculära aktiviteter eller påverkade deras koppling till skolan.
  • Forskarna undersökte också om eleverna i skolor med drogtestning , kanske på grund av att de var mer medvetna om konsekvenserna av substansanvändning, kunde vara underrapporterande om sådan användning. Det fanns dock inga skillnader mellan behandlings- och kontrollgrupperna i elevernas rapporter om hur ärliga de var när de fyllde i enkäterna eller i hur ofta eleverna inte svarade på vissa frågor. Det fanns inte heller några inkonsekvenser i rapporterna om livstidsanvändning mellan de enkäter som de fyllde i innan de visste om deras skola krävde drogtester och efteråt.

Studien leddes av National Center for Education Evaluation inom IES och genomfördes av RMC Research Corporation och Mathematica Policy Research.

Visa, ladda ner och skriv ut rapporten som en PDF-fil (2,6 MB)
Visa, ladda ner och skriv ut sammanfattningen som en PDF-fil (297 KB)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.