Q: Jag undrar hur ”master” blev ”mister” och varför ”master” syftar på en ung man och ”mister” på en äldre man. Kan du upplysa mig?
A: Vi diskuterade ursprunget till ”master” på bloggen 2015, men vi sammanfattar det här för att sätta scenen för uppkomsten av ”mister” och utvecklingen av ”master” som benämning på en pojke eller ung man.
Beteckningen ”master” (stavat mægster, magester eller magister på gammal engelska) lånades från latin, där en magister var en chef, ledare, direktör eller överintendent.
Skrivningen av ”master” utvecklades gradvis i sen forn- och medelengelska efter den normandiska erövringen, påverkad av de anglo-normandiska stavningarna maistre och mastre.
När ordet först dök upp i engelskan hänvisade det enligt Oxford English Dictionary till ”en person (främst en man) som har auktoritet, ledning eller kontroll över en eller flera andras handlingar”.”
Den första skriftliga citeringen i ordboken kommer från kung Ælfreds gamla engelska översättning i slutet av 800-talet av en latinsk avhandling av påven Gregorius I, allmänt känd på engelska som Pastoral Care:
”Ðonne he gemette ða scylde ðe he stieran scolde, hrædlice he gecyðde ðæt he wæs magister & ealdormonn” (”När han såg synden som han skulle bestraffa visade han att han var herre och lord”).
I sen äldre engelska och tidig medelengelska var ”master” också en titel som föregick en mans efternamn eller förnamn, först för män i adeln och senare för män i allmänhet.
Det tidigaste exemplet i OED är från Exeter Book, en samling anglosaxiska skrifter i Exeter Cathedral Library.
Ett odaterat Exeter-dokument, kanske skrivet i slutet av 900-talet eller början av 1000-talet, hänvisar till ”mestre Odo, & mestre Leowines.”
Nästa citat är från The Owl and the Nightingale, en medelengelska dikt som tros vara skriven i slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet:
”Maister nichole of guldeforde, / He is wis and war of worde”. (Vi har infogat definitionen inom parentes.)
I slutet av medelengelska började man använda ”Mr.”, en förkortad version av ”master”, som en titel ”prefixed to the surname or first name of a man without a higher, honorific, or professional title”, enligt OED.
Förkortningen uppträdde ibland med en punkt och ibland utan punkt i början. Idag är den prickad i USA och pricklös i Storbritannien.
Det första exemplet från Oxford är från Letters and Papers of John Shillingford, Mayor of Exeter 1447-50, redigerad av Stuart Archibald Moore 1871. I citatet, som är daterat någon gång före 1449, används ”Maister” och ”Mr” som titlar:
”Maister John Gorewyll Maister John Waryn Mr William Filham Sr Richard Kelyer and other som tyme chanons of þe said churche.”
(Vi har gått till originaldokumentet för att utöka citatet, och vi har lagt till den parentesförsedda definitionen.)
I början står det i OED: ”Mr.” en outtalad ”grafisk förkortning”, men det utvecklade senare ”en distinkt talad realisering.”
När människor började tala det uttalades ”Mr.” som ”mästare”, men ”från och med 1500-talet behandlades det, åtminstone i snabbt eller slarvigt tal, proklitiskt, med en följdändring av vokalen i den första stavelsen”, enligt lexikonet.
Med ”proklitiskt” menar OED att uttalandet av ”Mr.” gradvis utvecklades från ”master” till ”mister” under 1500- och 1600-talen i takt med att termen knöts till det följande ordet.
”Därför betraktades master och Mr redan i början av 1700-talet som skilda ord”, säger OED, och ”mister” var ”bara en tillfällig återgivning av uttalet av det ord för vilket ’Mr’ är den accepterade stavningen”.
När det ord som representeras av ”Mr.” först dök upp i skrift i början av 1500-talet stavades det enligt OED:s citat ”myster”, vilket troligen återspeglade hur termen uttalades vid den tiden.
Den tidigaste uppgiften i lexikonet är från en post från 1523 i Account Book of the Hospital of St. John, Canterbury, 1510-1556:
”Paied to a carpenter by grete for mendyng of Myster Collettis house.”
Det första skriftliga exemplet i OED för ordet som stavas ”mister” är från ett brev av den 15 mars 1642 från hustrun till borgmästaren i Waterford, Irland, under de irländska konfederationskrigen:
”This passadge of Mister Richard Buttler hapened the day affter the Twelve Day.”
Men medan ”mister” utvecklades på 1500-talet som en titel för en man, säger ordboken, fick ordet ”master” en ny innebörd, ”som ett prefix till namnet på en pojke eller ung man som inte ansågs tillräckligt gammal för att kallas ’Mr.'”
I början utökades barnets titel ofta till ”little master” eller ”young master”, särskilt när tjänare använde den när de refererade till barn av adeln eller adeln.
OED citerar till exempel en hänvisning till ”yonge mayster Dauyd” i The Answere to the Fyrst Parte of the Poysened Booke, en religiös traktat från 1533 av Thomas More.
Och detta exempel, utan modifierare, kommer från ett brev som skrevs vid ungefär samma tid till Thomas Cromwell, kung Henrik VIII:s chefsminister, av Henry Dowes, handledare för Cromwells son Gregory:
”Det behagade Ers Majestät att ge mig i uppdrag att inte bara ge flitig uppmärksamhet åt Gregory, utan också att instruera honom i goda brev, hederliga manér, pastymes av instrument och sådana andra egenskaper som är lämpliga för honom.”
(Vi har utökat OED-citatet för att få in mer av den intressanta bokstaven, och lagt till den parenteserade definitionen.)
I ordboken noteras att ”master” fick denna ungdomliga innebörd ”efter den fonetiska separationen av mister”, dock uppenbarligen innan ordet ”mister” faktiskt förekom i skrift.
När ”mister” hade etablerats som en artighetstitel för en man var ”master” fri att ta på sig den nya rollen som en artighetstitel för en pojke.
Hjälp till att stödja Grammarphobia Blog med din donation.
Och kolla in våra böcker om det engelska språket.