Varför identifiera huvudkomponenterna i en signaltransduktionsväg?
Föreställ dig hur livet skulle se ut om du och människorna omkring dig inte kunde kommunicera. Du skulle inte kunna uttrycka dina önskemål till andra och du skulle inte heller kunna ställa frågor för att få reda på mer om din omgivning. Den sociala organisationen är beroende av kommunikationen mellan de individer som ingår i det samhället; utan kommunikation skulle samhället falla sönder.
Som för människor är det viktigt för enskilda celler att kunna interagera med sin omgivning. Detta gäller oavsett om en cell växer av sig själv i en damm eller om den är en av många celler som bildar en större organism. För att kunna reagera korrekt på externa stimuli har cellerna utvecklat komplexa kommunikationsmekanismer som kan ta emot ett meddelande, överföra informationen över plasmamembranet och sedan producera förändringar inom cellen som svar på meddelandet.
I flercelliga organismer sänder och tar cellerna emot kemiska meddelanden konstant för att samordna åtgärder i avlägset belägna organ, vävnader och celler. Förmågan att skicka meddelanden snabbt och effektivt gör det möjligt för cellerna att samordna och finjustera sina funktioner.
Men även om behovet av cellulär kommunikation i större organismer verkar uppenbart, kommunicerar även encelliga organismer med varandra. Jästceller signalerar till varandra för att underlätta parningen. Vissa former av bakterier samordnar sina handlingar för att bilda stora komplex som kallas biofilmer eller för att organisera produktionen av gifter för att avlägsna konkurrerande organismer. Cellernas förmåga att kommunicera genom kemiska signaler har sitt ursprung i enskilda celler och var avgörande för utvecklingen av flercelliga organismer. Kommunikationssystemens effektiva och felfria funktion är avgörande för allt liv som vi känner det.