Statistik om dissociativa störningar

Dissociativa störningar är en grupp tillstånd som definieras som psykologiska störningar som påverkar en individs förmåga att fungera och överlappar nära med psykotiska störningar. Dessa inkluderar störningar som påverkar:

• Minnet
• Motorisk kontroll
• Intresse för identitet
• Beteenden
• Emotioner
• Påståenden

Statistik över dissociativa störningar tyder på att dessa störningar ofta är feldiagnostiserade eller underdiagnostiserade i den allmänna befolkningen. För närvarande finns det inga specifika läkemedel som används för att behandla dissociativa störningar eftersom de förekommer tillsammans med flera psykiatriska störningar.

Prevalens av dissociativa störningar

Prevalensen av dissociativa störningar är hur vanligt förekommande dessa störningar är i en viss population. I industrialiserade länder uppskattas prevalensen av dissociativa störningar till 2,4 % av befolkningen.

Dissociativa störningar kan utvecklas hos många olika människor och när som helst i livet. En gemensam nämnare är att de vanligtvis utvecklas som svar på traumatiska livshändelser. Några fakta om dissociativa störningar är bland annat:

• Närmare hälften av alla amerikanska vuxna uppvisar symtom på en dissociativ störning under en kort period i livet
• Närmare 2 % av dessa vuxna utvecklar en kronisk dissociativ störning
• I kliniska miljöer (psykiatriska kliniker i sluten- och öppenvård) uppskattas prevalensen av dissociativa störningar till nästan 10 %
• Personer som använder substanser, kvinnliga prostituerade och exotiska dansare rapporterar de högsta frekvenserna av dissociativa störningar jämfört med befolkningen i allmänhet
• Kvinnor drabbas oproportionerligt mycket av dissociativa störningar
• Asiatiska och afroamerikanska amerikaner rapporterar högre frekvens av dissociativa störningar än deras kaukasiska amerikanska motsvarigheter
• Dissociativa störningar utvecklas vanligen före 20 års ålder

Dissociativ minnesförlust

Dissociativ minnesförlust är den vanligaste dissociativa störningen och kännetecknas av oförmåga att minnas vissa händelser av tidsperioder. Oåterkalleliga perioder innefattar traumatiska eller högstressiga upplevelser som inte kan förklaras av typisk glömska. Framtida beteenden hos en person med dissociativ minnesförlust kan påverkas avsevärt av deras traumatiska upplevelser.

Statistik och fakta om dissociativ minnesförlust inkluderar:

• Dissociativ minnesförlust drabbar oproportionerligt många kvinnor
• Omkring 1 % av männen och 2.6 % av kvinnorna har dissociativ minnesförlust
• Individen som diagnostiserats med dissociativ minnesförlust uppvisar ofta en normal fysisk och neurologisk undersökning i förhållande till sina motsvarigheter med traditionell minnesförlust

Dissociativ identitetsstörning

Dissociativ identitetsstörning är ett tillstånd som innebär att en individ utvecklar två eller flera olika personlighetstillstånd vid ett och samma tillfälle. Denna störning uppstår vanligen hos personer som upplevt trauma eller extremt stressiga situationer under barndomen. Utvecklingen av detta tillstånd motsvarar en undermedveten önskan att bryta sig loss från verkligheten som ett sätt att skydda sig själv. Några fakta och statistik om dissociativ identitetsstörning är:

• Individer med denna störning växlar mellan personlighetstillstånd
• Dissociativ identitetsstörning har en prevalens på 1,3 % i den allmänna befolkningen
• Dissociativ identitetsstörning har en prevalens på 5.8 % i substansberoende slutenvårdspopulationer

Depersonaliserings-derealiseringsstörning

Depersonaliserings-derealiseringsstörning är ett tillstånd där en individ inte känner sig fysiskt, mentalt eller känslomässigt kopplad till sin kropp. En individ med depersonalisering kan känna att de observerar sitt eget liv som en utomstående, medan individer med derealisering kan tro att deras omgivning är falsk eller overklig.

Statistik och fakta om depersonaliserings- och realisationssyndrom inkluderar:

• Både depersonalisering och derealisering utlöses av episoder av svår stress
• Omkring hälften av befolkningen i stort upplever depersonalisering-.derealisering minst en gång i livet
• Omkring 2 % av befolkningen i allmänhet går vidare och utvecklar en depersonaliserings-derealiseringsstörning

Dissociativ fugue

Dissociativ fugue är ett psykologiskt tillstånd där individer förlorar känslan av sitt tidigare jag. Ett fuguetillstånd är en typ av dissociativ minnesförlust. Denna störning innebär vanligtvis att man förlorar vissa eller alla minnen av tidigare händelser och att man skapar ett nytt liv som är helt skilt från individens tidigare liv. Fysiska resor är nästan alltid inblandade i dissociativ fugue. Några intressanta fakta och statistik om detta tillstånd är:

• Fuguetillstånd kan vara så korta som några timmar och i sällsynta fall pågå i mer än några månader
• Denna typ av dissociativ amnesi diagnostiseras i allmänhet efter det att ett fuguetillstånd har upphört, när tillräckligt med information kan samlas in om individens aktivitet av sjukvårdspersonal
• Dissociativ fugue har en prevalens på 0.2 % i den allmänna befolkningen
• Vuxna är mer benägna att uppleva dissociativ fugue än barn

Symtom på dissociativa störningar

Tyvärr är det så att många symtom på dissociativa störningar och andra psykiatriska tillstånd överlappar varandra, så det kan vara svårt för sjukvårdspersonal att ställa korrekta diagnoser. Om en person uppvisar flera symtom samtidigt kan han eller hon dock ha en dissociativ störning. Några av dessa symtom är bland annat följande:

• Identitetsproblem
• Minnesförlust av vissa händelser, personer eller platser som inte kan tillskrivas hjärnskador eller normal minnesförlust
• Självmordstankar
• Har ångest och depression
• Emotionella, fysiska eller mentala domningar
• Känsla av att vara avskild från sig själv, andra människor, platser och saker
• Känsla av att en person tittar på sitt eget liv som en passiv observatör, snarare än att leva det aktivt

Diagnostisering av dissociativa störningar

Dissociativa störningar diagnostiseras med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, ett omfattande diagnostiskt verktyg utvecklat av American Psychiatric Association. I många fall diagnostiserar sjukvårdspersonal dissociativa störningar utifrån kriterier som utesluter andra fysiska, psykiatriska eller neurologiska tillstånd.

Typiskt sett utför en läkare en fysisk undersökning och tar en omfattande anamnes på en person innan han eller hon utvärderar för:

• Hjärntumörer eller huvudskador
• Dåliga sömnvanor
• Droger
• Kramper

Om en individs symtom inte kan förklaras på annat medicinskt sätt och om hen uppvisar många symtom på dissociativa störningar kan individen diagnostiseras med en av dessa sjukdomar.

Dissociativa störningar och samverkande tillstånd

Ett samverkande tillstånd är ett tillstånd som förekommer samtidigt med ett annat. Eftersom dissociativa störningar tros ha sina rötter i betydande trauman, förekommer de ofta tillsammans med liknande tillstånd. Några av dessa samtidiga tillstånd är:

• Somatoform: En person med ett somatoformt tillstånd uppvisar vanligtvis fysiska symtom som inte har någon identifierbar fysisk, neurologisk eller psykiatrisk orsak. Dessa störningar omfattar smärta, hypokondriasis, kroppsdysmorfism, somatisering och konverteringsstörningar. Somatoforma och dissociativa störningar överlappar varandra eftersom de båda för närvarande är missförstådda och understuderade, och fysiologiska orsaker är svåra att identifiera.
• Konversionssyndrom: Denna störning är en typ av somatoform störning där individer har problem med ofrivilliga motoriska och sensoriska funktioner. Konverteringsstörning och dissociativa störningar överlappar varandra eftersom de båda är ganska svåra att diagnostisera och sannolikt orsakas av stressiga upplevelser.
• Tvångssyndrom (OCD): Denna störning definieras som att man har tvångstankar eller återkommande tankar, tillsammans med tankar som man fysiskt eller mentalt måste agera på, så kallade tvångstankar. OCD och dissociativ identitetsstörning förekommer ofta samtidigt eftersom individer ofta har överlappande minnes- och uppmärksamhetsstörningar.
• Ångest: Ångest är ett vanligt tillstånd där individer har plågsamma tankar om framtida händelser. Ångest och dissociativa tillstånd förekommer ofta samtidigt eftersom dissociation kan orsaka allvarlig ångest. På samma sätt kan ångest vara ett symptom på dissociativa störningar.
• Alkoholanvändning: Överdriven alkoholanvändning kan leda till minnesluckor som liknar dem som ses vid dissociativ amnesi. Alkoholanvändning och dissociativa störningar förekommer ofta samtidigt eftersom individer använder substanser som ett sätt att fly från sin verklighet. Tyvärr kan alkohol och andra substanser förvärra dissociationssymtom.
• Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD): PTSD är en störning som orsakas av att man upplever en extremt traumatisk händelse som en masskjutning, en bilolycka eller en nära anhörigs plötsliga död, bland andra orsaker. PTSD och dissociativa störningar förekommer ofta samtidigt eftersom dissociation är ett av de diagnostiska kriterierna för att diagnostisera PTSD.

Prognos för dissociativa störningar

Prognosen för dissociativa störningar varierar beroende på den specifika störningen. Med rätt behandling, inklusive terapi, utveckling av coping skills och ibland medicinering, kan dock många individer leva ett relativt normalt liv.

Statistik om behandling av dissociativa störningar

Typisk behandling av dissociativa störningar varierar beroende på svårighetsgraden av en individs tillstånd. Det finns dock många överlappande behandlingar för varje störning. Några av dessa inkluderar:

• Dissociativ amnesi och dissociativ fugue kan behandlas med hypnos, psykoterapi och tekniker för att hämta förlorade minnen
• Dissociativ identitetsstörning kan behandlas med psykoterapi, tekniker för att integrera personlighetstillstånd och medicinering vid behov
• Depersonaliserings-drealiseringsstörning kan behandlas med psykoterapi, inklusive kognitiv beteendeterapi eller medicinering vid behov. Tekniker fokuserar på att bli mer medveten om sin kropp och omgivning

Som nämnts finns det ingen specifik läkemedelsbehandling för dissociativa störningar. Varje behandling utvecklas för en individ från fall till fall. Ofta dikterar närvaron av ett samtidiga tillstånd vilken typ av terapi eller medicinering som ska användas för dessa individer.

Kämpar du eller en nära anhörig med en dissociativ störning samt en missbrukssyndrom? The Recovery Village har ett utbildat team av medicinsk personal och kliniska rådgivare som är redo att hjälpa dig eller någon du känner att få hjälp för en dissociativ störning och samtidigt förekommande missbruk. Ring The Recovery Village idag för mer information.

Medicinsk ansvarsfriskrivning: The Recovery Village syftar till att förbättra livskvaliteten för personer som kämpar med en substansanvändning eller psykisk störning med faktabaserat innehåll om karaktären av beteendemässiga hälsoproblem, behandlingsalternativ och deras relaterade resultat. Vi publicerar material som är undersökt, citerat, redigerat och granskat av licensierad medicinsk personal. Den information vi tillhandahåller är inte avsedd att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Den ska inte användas i stället för råd från din läkare eller annan kvalificerad vårdgivare.