Hiv och demens

Vad är symptomen på hiv-associerad demens?

De följande symtomen är några av dem som ses vid hiv-associerad demens:

Encefalit, ett tillstånd där membranen i hjärnan och ryggraden svullnar
Minnesförlust
Förminskad förmåga att tänka klart, ett tillstånd som kallas kognitiv nedsättning
Svårt att koncentrera sig eller hålla fokus
Svårt att tala klart och tydligt eller korrekt
Apati eller bristande intresse för tidigare trevliga aktiviteter
Graduell förlust av motoriska färdigheter, eller minskad koordination

Symtomen på hiv-associerad demens kan likna andra medicinska tillstånd eller problem. Kontakta alltid din vårdgivare för en diagnos.

Hur diagnostiseras hiv-associerad demens?

Undersökning och utvärdering är viktiga för att fastställa förekomsten och omfattningen av demenssjukdomen. Förutom en fullständig anamnes och en omfattande neurologisk motorisk och sensorisk undersökning kan diagnostiska förfaranden för demens omfatta följande:

Mental status test. Detta är ett kort och enkelt test av minnet och vissa andra vanliga kognitiva eller tankemässiga färdigheter; det är vanligtvis en del av en fullständig neurologisk undersökning.
Neuropsykologisk testning.
Basiska tester av fysiska förmågor eller rörelse.
Magnetisk resonanstomografi (MRI). Ett diagnostiskt förfarande som använder en kombination av stora magneter, radiofrekvenser och en dator för att ta fram detaljerade bilder av organ och strukturer i kroppen.
Computertomografiundersökning (även kallad CT eller CAT-skanning). Ett diagnostiskt avbildningsförfarande som använder en kombination av röntgenstrålar och datorteknik för att producera horisontella, eller axiella, bilder (ofta kallade skivor) av kroppen. En datortomografi visar detaljerade bilder av vilken del av kroppen som helst, inklusive ben, muskler, fett och organ. CT-skanningar är mer detaljerade än allmänna röntgenbilder.
Blodprov.
Ryggmärgsvätsketest. Ett förfarande som utförs genom att föra in en ihålig nål i nedre delen av ryggen (ländryggen).

Hur behandlas hiv-associerad demens?

Specifik behandling av hiv-associerad demens kommer att fastställas av din vårdgivare baserat på följande:

Problemets omfattning
Din ålder, ditt allmänna hälsotillstånd och din sjukdomshistoria
Din tolerans för specifika mediciner, procedurer eller terapier
Förväntningar på sjukdomsförloppet
Meningen från de vårdgivare som är involverade i din vård
Din åsikt och dina önskemål

Terapin omfattar vanligtvis:

Antiretroviral behandling. Detta är en aggressiv medicinsk behandling som syftar till att minska mängden aidsvirus i kroppen. Den kan också hjälpa till att lindra demenssymtom.
Rådgivning om substans- eller alkoholmissbruk. Personer med hiv som missbrukar droger eller alkohol kan få svårare demenssymtom.
Receptbelagda läkemedel. Utöver andra mediciner som du tar mot aidssymtom kan din vårdgivare rekommendera antidepressiva läkemedel, antipsykotika eller stimulantia. Beslutet om vilket läkemedel som ska förskrivas beror på vad som kan orsaka din demenssjukdom.
Livsstilsförändringar. Regelbunden motion och en strukturerad rutin hjälper till att hantera hiv-associerad demens. Att skriva listor kan hjälpa dig att hålla dig organiserad och komma ihåg viktiga detaljer. En neurolog kan rekommendera att du arbetar med en särskild terapeut som kan hjälpa dig att lära dig att bättre hantera det dagliga livet.
Copingstrategier. Om demenssymptomen blir svåra kan du behöva hjälp i hemmet. En skicklig vårdare kan tillhandahålla denna tjänst.

Vilka komplikationer kan hiv-associerad demens medföra?

Den gradvisa förlusten av mental klarhet och fysisk koordination kan allvarligt försämra livskvaliteten. Utan behandling kan hiv-associerad demens vara dödlig.

Kan hiv-associerad demens förebyggas?

Personer som använder högaktiv antiretroviral terapi, så kallad HAART, löper mindre risk att utveckla hiv-associerad demens. Experter tror att detta kan bero på att dessa läkemedel hjälper till att upprätthålla det allmänna immunförsvaret. En mildare form av kognitiv försämring, kallad hiv-associerad neurokognitiv störning, eller HAND, kan dock fortfarande förekomma.

Livande med hiv-associerad demens?

Avhängigt av graden av demens kan olika terapier vara nödvändiga. Hiv-associerad demens är ett progressivt tillstånd, vilket innebär att det kommer att fortsätta att bli värre, och mängden vård som behövs för att hantera sjukdomen kommer att öka med tiden.

När ska jag ringa min vårdgivare?

Om du märker förändringar i din förmåga att tala, fokusera eller koncentrera dig, prata med din vårdgivare. Dessa symtom är vanliga vid andra tillstånd, inklusive andra infektioner, depression och näringsbrist. Ovanliga förändringar i humör eller känslor och förändringar i socialt beteende kräver också ett samtal med en vårdgivare. Bästa resultat uppnås med tidig diagnos och behandling.

Nyckelpunkter

Hiv-associerad demens uppstår när hiv-viruset sprids till hjärnan.
Symtomen på hiv-associerad demens är bland annat minnesförlust, svårigheter att tänka, koncentrera sig och/eller tala tydligt, bristande intresse för aktiviteter och gradvis förlust av motoriska färdigheter.
Läkemedel för behandling av hiv-associerad demens inkluderar antiretrovirala läkemedel, antidepressiva läkemedel, antipsykotika eller stimulantia.
Personer med hiv som missbrukar droger eller alkohol kan få svårare demenssymptom.
Din vårdgivare kan föreslå livsstilsförändringar och copingstrategier som kan hjälpa dig att hantera demens.

Nästa steg

Tips för att du ska få ut så mycket som möjligt av ett besök hos din vårdgivare:

För besöket kan du skriva ner frågor som du vill ha svar på.
Har du någon med dig som kan hjälpa dig att ställa frågor och komma ihåg vad vårdgivaren berättar för dig.
Under besöket skriver du ner namnen på nya läkemedel, behandlingar eller tester och eventuella nya instruktioner som din vårdgivare ger dig.
Om du har ett uppföljningsbesök, skriv ner datum, tid och syfte för det besöket.
Veta hur du kan kontakta din vårdgivare om du har frågor.