När den ursprungliga dammen byggdes beboddes området nästan uteslutande av ojibwaindianer, som hade bott vid stranden av denna del av floden i många generationer, vilket dokumenterats av upptäcktsresanden Henry Schoolcraft. U.S. Army Corps of Engineers använde 2 000 000 000 board-feet (4720 kubikmeter) furu för dammen och tillhörande byggnader, vilket utplånade stora delar av barrskogarna. Längs stränderna fanns ojibwas höfält, lönnträd, trädgårdar, tranbärsmarker, vildrismarker, byar och gravhögar. En viktig del av deras kost var fisk, som de fångade med nät som placerades i den snabba och grunda flodströmmen. Byggandet av dammen höjde vattennivån med 4,3 meter, vilket inte bara utplånade de inföddas hem och historia, utan också utplånade deras fiske. Nya arkeologiska undersökningar har visat att gravhögarna och keramikfragmenten är daterade från 700-1000 e.Kr. Byggandet av denna damm var en viktig milstolpe i den historiska berättelsen om vita, västeuropeiska bosättare, kristna missionärer och kommersiella intressen som utrotade ursprungsbefolkningen från större delen av Minnesota.