Översikt
Vete är den tredje största grödan som produceras i USA efter majs och sojabönor. Under 2018 producerade USA 1,9 miljarder skäppor vete. USA:s högsta produktion på 2,5 miljarder skäppor inträffade 1998 och återigen 2008. De största veteproducerande delstaterna i volym räknat 2016 var: Kansas (467 miljoner skäppor), North Dakota (333 miljoner skäppor), Montana (213 miljoner skäppor), Washington (157 miljoner skäppor) och Oklahoma (136 miljoner skäppor).
Produktion
USA:s veteproduktion klassificeras i fem huvudklasser: hårdröd vinter, hårdröd vår, mjukröd vinter, vit och durum. Varje klass har olika slutanvändning och produktionen tenderar att vara regionspecifik (tabell 1). Hårt rött vintervete och hårt rött vårvete står för 60 procent av produktionen. Dessa klasser används främst för att producera brödmjöl. Mjukrött vintervete står för 23 procent av veteproduktionen och används för produktion av kakor, kex och kex. Vitt vete står för 15 procent av produktionen och används i nudlar, kex och spannmålsprodukter. Vitt vete är en relativt bred kategori som omfattar både mjuka och hårda sorter samt vår- och vintersorter. Durumvete används för att producera pasta.
Tabell 1. USA:s veteklasser.
| Klass | 2018 Produktion, i Bushels |
Plats för produktion | Användning |
|---|---|---|---|
| Hard Red Winter | 661 miljoner | Great Plains (TX till MT) | Brödmjöl |
| Hard Red Spring | 583 miljoner | Northern Plains (ND, MT, MN, SD) | Högproteinblandning |
| Mjuk rödvinter | 292 miljoner | Öststaterna | Kakor, kex, kex |
| Vit | 267 miljoner | WA, OR, ID, MI, NY | Mjöl för nudlar, kex, spannmål |
| Durum | 73 miljoner | ND, MT | Pasta |
Vintervete sås på hösten och skördas följande sommar. Grödan kommer upp strax efter sådd och går sedan in i vila under vintermånaderna. Vintervetet återupptar sin tillväxt på våren. Vintervete planteras ofta för att dra nytta av höstens fuktighet, vilket förbättrar problemen med begränsad fuktighet på våren och försommaren. Den mognar också tidigare än vårvete, vilket gör att den är mindre känslig för extrem sommarvärme i sydliga klimat. Vårvete planteras där kallt vinterväder ofta skadar vintervete och i regioner där det vanligtvis finns tillräckligt med fukt på våren och sommaren. Vårvete sås på våren och skördas på sensommaren eller hösten. Ungefär 63 % av USA:s veteproduktion utgörs av vintervete.
Priser och efterfrågan
Det pris som lantbrukarna fick för allt vete 2017 var i genomsnitt 4,60 dollar/bushel. Konsumtionen av vete per capita har minskat under mer än ett sekel. År 1879 var konsumtionen av vetemjöl 225 pund/capita. Konsumtionen per capita nådde en bottennotering på 110 pund 1972. Konsumtionen återhämtade sig till 146 pund år 2000, eftersom mjölbaserade livsmedel som pizza blev mer populära och på grund av brödmaskinerna. Under de senaste åren har dock konsumtionen av vetemjöl per capita minskat eftersom modekoster uppmuntrar en allt större andel av befolkningen att ta bort stärkelse från sin kost. År 2015 var den genomsnittliga konsumtionen av vetemjöl i USA 133,0 pund per capita.
Möjligheter till mervärde
Vete marknadsförs i allmänhet som en råvara, men det finns en mängd olika nischmarknader med mervärde. Ekologiska livsmedelskorn blir allt viktigare för vissa konsumenter. Dessutom kan specialiserade vetesorter (t.ex. Khorasan) vara mer välsmakande för dem som har måttliga allergier mot vetegluten. Slutligen är proteinnivåerna i både vinter- och vårvete viktiga för livsmedelsförädlare. Vissa år belönas höga proteinnivåer (särskilt i vårvete) ofta med betydande prispremier. Därför ger sorter av vårvete med högre proteinhalt ytterligare en möjlighet till mervärde.
Konkurrensanalyser
Den amerikanska vetearealen fortsätter att pressas av en rad olika faktorer. Ökad efterfrågan på majs, till följd av expanderande etanolproduktion, har lett till att en del veteareal i övre Mellanvästern har flyttats över till majsproduktion. Å andra sidan är världsvetepriserna historiskt sett omkring 125 % av priset på majs eftersom vete används som djurfoder i många länder. Prisökningar till följd av högre majspriser och minskade vetearealer är därför en positiv faktor för den framtida amerikanska veteproduktionen. Dessa små förändringar av arealen i USA har dock liten inverkan på världsmarknadspriserna med tanke på att USA:s veteproduktion endast utgör 8 % av den totala världsproduktionen och mindre än 20 % av världshandeln. Dessutom verkar det som om Östeuropa håller på att utveckla en infrastruktur som skulle kunna göra det till en större konkurrent på världsmarknaden för vete. Huruvida institutioner och äganderätt också kan utvecklas i proportion till infrastrukturförbättringarna kommer sannolikt att vara den avgörande faktorn för tillväxten i dessa regioner.
I takt med att vetearealen har minskat är exportörer och exportkunder alltmer oroade över att säkra framtida leveranser. Därför byggs för närvarande tre nya lastningsanläggningar för enhetståg i norra centrala Montana. Tillsammans med den nyligen genomförda avregleringen av den kanadensiska marknadsföringssektorn för vete är det troligt att mer kanadensiskt vete kommer att importeras till USA för att dra nytta av höjd- och transportlogistiken.
För det sista fortsätter avkastningen av foderspannmål och sojabönor att öka på grund av ny teknik – särskilt sådan som har att göra med genetisk modifiering med avseende på insekter, sjukdomar och ogräsbekämpning. Sådan genteknik har hittills inte förekommit inom vetesektorn. Den främsta faktorn för detta motstånd har naturligtvis varit konsumenternas oro. Om avkastningsökningar och kostnadsminskningar inom den amerikanska vetesektorn inte håller jämna steg med produktionsalternativen kommer den amerikanska veteindustrin troligen att krympa i framtiden.
Marketing
- Consumer Attitudes to Whole Grain Wheat and Other Beneficial Components of Wheat Products, Kansas State University.
- Crop Values Annual Summary, National Ag Statistics Service (NASS), USDA.
- Global Ag Trade System, Foreign Ag Service (FAS), USDA.
- National Association of Wheat Growers
- U.S. Wheat Associates
- Wheat Marketing Center, Portland, Oregon.
- Wheat Outlook, ERS, USDA.
Production
- Crop Production Annual Summary, NASS, USDA.
Förädling/tillverkning
- American Institute of Baking, Manhattan, Kansas.
- Flour Milling Feasibility Template, Oklahoma State University.
Case Studies
- Dakota Growers Pasta, Carrington, North Dakota.
- Fessenden Cooperative Association, Fessenden, North Dakota.
- Marketing Kamut®, Applied Economic Perspectives and Policy.
- Upper Red Fork Innovations, Hunter, Oklahoma.
- Value Added Products (VAP) Cooperative, Alva, Oklahoma.
Länkar som kontrollerats september 2018.