Hackathon är ett evenemang där medlemmar i samhället samarbetar för att lösa problem. De antar många olika former, men de flesta är utformade för att föra samman forskare från olika karriärstadier och bakgrunder för att skapa delbara lösningar på problem av gemensamt intresse.
Hackathons kan sträcka sig över en eller flera dagar, är ofta halvstrukturerade med stor flexibilitet och utvecklas dynamiskt genom deltagarnas interaktioner. De syftar till att uppmuntra deltagarna att delta fullt ut, ofta genom att de delas in i små tvärvetenskapliga grupper som får i uppgift att uppnå specifika mål. I idealfallet ger dessa evenemang yngre forskare möjlighet att bidra och lära sig, och välkomnar forskare från ett brett spektrum av institutioner och samhällen för att underlätta korsbefruktning av idéer och kunskap (Craddock et al., 2016).
Men medan många hackathons är centrerade på tekniska projekt (t.ex. dataprogramvara, mobila webbapplikationer), tar andra projekt formen av resursutveckling (t.ex, användarguider/handledningar, blogginlägg, redigering av Wikipediasidor, checklistor), utveckling av experimentella paradigm eller bedömningar (t.ex. val av stimulus, psykologiska experiment, undersökningar) eller till och med dataanalys (t.ex. visualisering av data, databehandling, inlärning av en ny metod).
Och även om det traditionellt sett förknippas med dataprogrammering har ”hackning” på senare tid tagits upp av ett brett spektrum av forskare. Allt oftare organiserar och deltar psykologiska forskare i hackathon-evenemang med målet att utforma och genomföra kreativa lösningar för psykologisamhället. Ett framgångsrikt hackathonprojekt initierade till exempel ramverket för öppen och reproducerbar forskningsträning (FORRT) för att ge stöd till lärare för att inkludera öppen och reproducerbar forskningspraxis i deras kurser i psykologisk vetenskap.
Och även om det inte är en uttömmande skildring, så är det här vad nya ”hackare” inom psykologisk vetenskap kan förvänta sig vid sitt första hackathon och hur de kan få ut så mycket som möjligt av sin erfarenhet.
APA söker förslag till hackathon för konferensen Technology, Mind & Society Conference i november 2020 i Denver. Har du en bra idé? Skicka in ditt förslag före den 10 april. | Sänd in förslag till hackathon |
Vad kan man förvänta sig?
Allmän uppdelning
En typisk struktur för ett hackathon börjar med ett möte tillsammans med en översikt över evenemanget, där arrangörerna går igenom grundregler, förväntningar och uppförandekoden. Denna introduktion följs ofta av ”projektpresentationer”, där alla deltagare kan presentera en projektidé (ny eller under utveckling) för att mäta intresset bland de andra deltagarna. Deltagarna organiserar sig sedan själva i grupper, vanligtvis mellan två och sex personer, som var och en fokuserar på en viss projektidé. Större delen av evenemanget består av ”open hacking”, dvs. avbrottssessioner under vilka gruppmedlemmarna samarbetar kring sitt projekt. Vid evenemangets slut presenterar grupperna sina erfarenheter och framsteg. Ibland presenterar grupperna en färdig produkt, men oftast presenterar de oavslutade arbeten. Båda resultaten ger möjligheter till framtida samarbete.
För att hacka
De flesta hackathon-evenemang kräver registrering i förväg. Håll dig uppdaterad om tidsfrister för registrering. Men om du missar en tidsfrist kan du kontakta arrangörerna; med största sannolikhet kommer de ändå att tillåta dig att delta. Nykomlingar bör också hålla utkik efter ”för-evenemang”, som kan ge en introduktion till användbara verktyg som används under hackathons. Vanligtvis utvecklas för-evenemang med tanke på nybörjare, så de är ett bra sätt att träffa andra nykomlingar.
Uppförandekod och tillgänglighet
Hackathons tillämpar i allmänhet en uppförandekod. Se till att ta reda på evenemangets uppförandekod innan du deltar. Se till att den uppfyller dina egna standarder för en säker och inkluderande miljö. Om den inte gör det, kontakta arrangören och fråga om den kan ändras.
Teman
Hackathon-evenemang kan vara centrerade kring ett tema. Vissa är i allmänhet inriktade på ett område, till exempel socialpsykologi eller kognitiv neurovetenskap. Andra teman behandlar ett specifikt område – t.ex. replikering eller reproducerbarhet inom psykologi, öppen vetenskap, klimatförändringar – eller kretsar kring utveckling av specifik programvara – t.ex. ett analyspaket med öppen källkod (se: En kort introduktion till Python för psykologisk vetenskaplig forskning). Håll utkik efter händelser inom andra områden – ett psykologperspektiv kan ge mervärde till nästan alla teman eller projekt.
Gruppens organisation
Men medan vissa grupper organiserar sig i en vertikal hierarki där projektledarna inleder planeringen, betonar strukturen och vägleder gruppen, organiserar sig andra grupper horisontellt med gruppmedlemmar som tilldelar sig själva roller. Vertikal organisation kan underlätta samordning och leda till en mer sammanhängande upplevelse, särskilt för nykomlingar, medan horisontell organisation kan bidra till att undanröja hinder för interaktioner och ge gruppmedlemmarna större kreativ frihet och autonomi. Det kan krävas några hackathons för att komma fram till vilken man föredrar.
Utbildning och lärande
Hackathons kan vara framgångsrika när den enda aktiviteten är hackning, men de kan också fungera när den enda aktiviteten är utbildning. Ofta inkluderar arrangörerna inslag av båda delarna. De kan till exempel ordna workshoptillfällen utspridda under evenemangets gång som är inriktade på praktikanter. Dessa interaktiva sessioner gör det möjligt för nykomlingar att bli mer bekväma med hackathons och lära sig specifika färdigheter. Men workshoparna behöver inte heller vara lärorika. De kan ge deltagarna möjlighet att belysa och diskutera en fråga inom området (t.ex. öppen tillgänglighet inom psykologisk vetenskap, hinder för praktikanter) och brainstorma lösningar som de kan arbeta med under hackathonet.
Hacking toolbox
Förvänta dig att få lära dig grunderna i ett nytt verktyg, eller att få dela med dig av något du använder för att öka din produktivitet. Utan särskild ordning följer här några vanliga och användbara verktyg och tillämpningar som används i hackathon och i gruppforskning i allmänhet:
- Git: Ett versionskontrollsystem med öppen källkod som finns på lokala maskiner och som oftast används för att spåra ändringar i filer, slå samman ändringar mellan flera personer och återgå till specifika versioner.
- GitHub: GitHub är ett system för att spåra ändringar i filer, slå samman ändringar mellan flera personer och återgå till specifika versioner: En webbhotellstjänst som är utformad för att dela Git-versionskontrollprojekt utanför din lokala maskin.
- Slack/MatterMost: Kommunikationsprogram som är utformade för att dela information och filer mellan grupper. Slack erbjuder också integration med de flesta av de program som anges här.
- Trello: Ett flexibelt program som vanligtvis används för projektorganisation och hantering inom team.
- Google Drive/Box/Dropbox: Gratis fillagring online/moln med flera gränssnitt som används för att dela och säkerhetskopiera data. Google Drive erbjuder ytterligare en funktion som gör det möjligt att samarbeta kring word-dokument, kalkylblad och bildpresentationer.
- Google Collaboratory: Ett webbprogram för samarbete där människor kan skriva och kompilera Python-kod i samarbete.
- Atom/Sublime Text: Lättanvända textredigerare med öppen källkod som ökar produktiviteten genom funktioner som syntaxmarkering av kod, kodkomplettering och Git-integration.
- Anaconda: En öppen källkodsdistribution av programmeringsspråken Python och R för vetenskaplig databehandling.
- Jupyter Notebooks: Jupyter Notebooks är ett verktyg för att skapa en ny version av Python och R: Webbprogram med öppen källkod som gör det möjligt att skapa och dela dokument som innehåller levande kod, visualiseringar och berättande text.
- Heroku: En plattform för molntillämpningar som gör det möjligt för användare att bygga programvarutillämpningar.
Koffee, skoj och vänskap
Bara inte hela tiden med att hacka. Dra nytta av kaffepauser. De är inte bara viktiga för att vila och tanka nytt bränsle, de är också utmärkta tillfällen att träffa människor i andra grupper, lära sig om deras intressen och till och med utveckla framtida samarbeten. Vissa hackathons åtföljs också av sociala/happy hours där du kan lära känna intressanta och likasinnade människor.
Tips och tricks
- Håll ett öppet sinne.
- Var inte rädd för att ställa frågor. Det bästa sättet att bli en bättre hackare är att lära sig av andra.
- Du kanske känner dig skrämd eller överväldigad, men kom ihåg att alla var i dina skor vid sitt första hackathon.
- Det är inte nödvändigt att ha en projektidé i förväg – det kommer att finnas gott om möjligheter att bidra till andra projekt.
- Om du har ett projekt i åtanke, sätt upp specifika mål och realistiska åtgärder för de personer som är intresserade av att ansluta sig till dig.
- Människor kommer från många olika bakgrunder och vissa projekt kan vara mer tilltalande för dem än andra. Om ditt projekt inte väcker stort intresse betyder det inte att det inte är en bra idé.
- Att bidra till ett projekt kräver inte omfattande programmeringskunskaper eller teknisk kunskap – hackning kan ske i form av skapande och redigering av dokument, testning eller felsökning av mjukvara och utveckling av paradigm.
- Kommunicera med dina gruppmedlemmar om vilka färdigheter du kan bidra med.
- Skapa förväntningar bland gruppmedlemmarna. Vid evenemang som sträcker sig över flera dagar kan vissa grupper vilja fortsätta att arbeta med projektet under lediga tider eller tilldela ”hemläxor” som ska göras innan nästa dag. Andra kanske väljer att bara arbeta under hackathonets timmar.
- Bjud in din tid som volontär i förväg – de flesta arrangörer kommer att välkomna hjälpen och det ger dig chansen att lära dig mer om vad du kan förvänta dig före evenemanget.
- Ta med en bärbar dator och en laddare. Om du inte har tillgång till dessa saker, kontakta arrangörerna för att se om ett alternativt alternativ kan ordnas för dig.
- Har du bekväma kläder och tar med dig andra saker som kan bidra till att öka din produktivitet (t.ex. hörlurar, flash-enheter, kablar, strömsladdar).
- Har du roligt! Arbeta hårt, lär dig mycket och ha roligt när du gör det.
Finns hackathons nära dig
Konferenser antar hackathonmodeller som tillägg till traditionella konferenssessioner eftersom de ger möjligheter till direkt samarbete och kreativt tänkande (Harris et al., 2019, Huppenkothen et al., 2018). Kontrollera om någon av dina akademiska konferenser erbjuder hackathonmöjligheter eller föreslå en sådan till ditt favoritsällskaps styrelse. Psykologiska sällskap kan lägga ut regionala hackathonannonser i sina listservs, och vissa kan till och med erbjuda resebidrag via en ansökningsprocess. Online-resurser för att hitta hackathons är bl.a: Major League Hacking, HackEvents, Hackalist, Devpost och hackathonsnear.me.
På akademiska institutioner kan studenter eller avdelningar organisera hackathons. Prata med dina kamrater och din fakultet om att organisera en egen hackathon. Ni kommer att bli hackare på nolltid.
Övrig läsning
- Hur man genomför ett framgångsrikt hackathon: En steg-för-steg-guide av Joshua Tauberer baserad på att ha drivit och deltagit i många hackathon.
- Vad vi lärde oss genom att få både nykomlingar och erfarna deltagare att känna sig sammanlänkade och engagerade på Vienna Hackathon.
- Magiska 7±2 tips för psykologer som deltar i ett hackathon.
- Förbättra psykologisk vetenskap på SIPS.
- Allt du behöver för att komma till ett hackathon.
Om författaren
Shawn Rhoads är representant för sociala/personlighetsfrågor i APA:s råd för vetenskapliga studenter. Han är doktorand vid Georgetown University. Du hittar honom på Twitter: @ShawnRhoads51.