Tanken att aktiemarknaden håller på att nå farliga nivåer av övervärdering gör sitt intåg. Jämförelser med 1999 och upptakten till dotcom-bubblans sprängning är vanliga. Men det kan vara ett misstag att dra slutsatser om ”marknaden” vid en tidpunkt då breda mått på värderingar snedvrids av en handfull stora namn som dominerar indexet.
Bara fem företag – Alphabet, Amazon AMZN, Apple AAPL, Facebook och Microsoft MSFT – står för 25 % av S&P 500:s marknadsvärde, en mätare som består av 500 amerikanska storbolag. Deras andel har mer än fördubblats sedan 2016, då samma företag bara stod för 12 % av det totala indexets värde.
Marknadskoncentration är varken nytt eller nödvändigtvis ett dåligt tecken. IBM IBM ensam stod ofta för mer än 6 % av marknaden i början av 1980-talet, i början av ett monsterrally som såg S&P 500 växa tiofaldigt. Riskerna ligger i huruvida de förhållanden som ledde till dessa fem ”stjärnors” uppgång kommer att bestå. Ett sätt att hantera dessa risker är att inte likvidera utan att överväga möjligheter som kan finnas någon annanstans. De senaste försöken till rotation till andra delar av marknaden kan ha varit tidiga, men aktier och sektorer som tog stryk under pandemin kan förtjäna en seriös titt.
Om man tar bort dessa fem aktier från indexet får man en bättre uppfattning om vad de övriga 495 gör. Medan de fem jättarnas marknadsvärde växte med ett årligt genomsnitt på 30 % från slutet av 2017 till slutet av förra kvartalet, gjorde resten av marknaden det med jämförelsevis ynka 3 %. Detta är inte obefogat, eftersom vinnarnas glödheta inkomstprestanda står sig dåligt i jämförelse med resten: Rörelseresultatet, till exempel, ökade med 13 % under den perioden medan det för resten krympte med 4 %. Diskrepansen är ännu större när man jämför intäkter från fortsatt verksamhet.
Det sätt på vilket dessa företag dominerar de samlade siffrorna är betydande. En årlig avkastning på 8 % för S&P 500 verkar hög för bara tre år, med tanke på den smäll som ekonomin fick av pandemin, men 3 % utan stjärnföretagen är mer meningsfullt. Visserligen kan även detta verka högt när både rörelseresultat och GAAP-intäkter sjönk för resten av marknaden under perioden, men i denna grupp ingår även energisektorn för vilken GAAP-intäkterna för fyra kvartal sjönk från 18 dollar/aktie i slutet av 2017 till -41 dollar/aktie i slutet av det senaste kvartalet. Dessa faktorer tyder på att även om aggregerade mått får marknaden att verka dyr, visar en mer granulär analys att investerarna inte är blinda. Marknaden verkar vara rättvist prissatt.
Den ökning av marknadskapitalet för de fem ”stjärnorna” verkar ligga i linje med deras inkomsttillväxt, som gynnades av en trend där mer och mer av den ekonomiska aktiviteten flyttades på nätet och som sedan fick en turboladdning av pandemin. Visst har shopping och högre betalda jobb flyttat den vägen, och spridningen av matleveranstjänster visar att trenden breddas. En fråga är om dessa förändringar är tillfälliga eller permanenta. Det sätt på vilket marknadskapitaliseringen av dessa aktier sköt i höjden tyder på att marknaden i allt högre grad tror på det sistnämnda.
Risken som detta förebådar bär på en hel del ironi. Å ena sidan kommer ett nederlag för Covid-19 att vara en orsak till universellt firande. Ekonomin skulle då kunna återgå till det normala, för att inte tala om lättnaden i form av människoliv. Men om människor återvänder i massor till köpcentra, kontor, flygplatser, restauranger och hotell kan de nuvarande marknadsledarna drabbas av ett hårt slag om investerarna släpper dem i jakten på möjligheter på annat håll. Massor av aktier och sektorer ligger fortfarande i botten.
Ett stort beslut för marknadsdeltagarna är därför om de ska fortsätta att rida på vad som verkar vara en ostoppbar teknisk våg eller om de ska börja röra sig mot sektorer som drabbades hårt under pandemin. Det sistnämnda är också riskabelt, eftersom trender har en förmåga att hålla i sig längre än vad de flesta tror är möjligt. Ett uppenbart exempel på detta är återgången till avspärrningar i många områden i USA som ett svar på den kraftiga ökningen av fall, sjukhusinläggningar och dödsfall. Det verkar som om den försiktiga starten på en marknadsrotation under de senaste veckorna kan ha kommit för tidigt.
IPO-aktiviteten ger förvisso blandade signaler om vart marknaden ser att trenden är på väg. Både Doordash, ett matleveransföretag som förlitar sig på att människor är sugna på restaurangmat men som inte vill lämna hemmet, och Airbnb, ett företag som är beroende av fritidsresor, lyckades samla in stora summor pengar. Det går att föreställa sig en värld där båda kan bli framgångsrika, till exempel om människor börjar resa igen men äter i köket i sina fritidshus i stället för att gå ut. Detta är inte orealistiskt, men det kräver en hel del optimism.
Denna optimism syns inte bara i dessa börsintroduktioner utan också i den senaste tidens bitcoinrally eller den senaste tidens något märkliga investerarrusning för att köpa hela bibliotek med hitlåtar. Dessa kan vara tecken på en överhettad marknad, men de kan också återspegla en brist på investeringsalternativ vid en tidpunkt då kontanter slösar runt i mängder. Det sistnämnda är en bättre förklaring, och det ser inte ut att sluta så snart.
Följ mig på Twitter.