Å andra sidan hjälper tillsatser oss att leva ett rikare liv om de produkter vi köper kan förvaras utan kylning, ser attraktiva ut, håller i flera veckor utan att separera, torka ut eller smulas sönder, samt gör det möjligt för oss att äta när det är säsong och minimerar behovet av salt eller olja för konservering.
Alla tillsatser är dock inte skadliga, och jag har redan här gett en kort lista över de tillsatser som inte bör oroa oss. Det som följer är alltså mina listor över de värsta tillsatserna. För tydlighetens skull har jag delat upp dem i färgämnen, konserveringsmedel och smakförstärkare. Jag har listat alla möjliga tillsatser från livsmedelskoden, men i praktiken är det bara en eller två från varje grupp som vanligen tillsätts i livsmedel. Du kommer alltså inte att se ALLA dessa tillsatser när du är ute och handlar. Jag har markerat de vanligaste med fet stil.
13 färgämnen
Många skyller på sockret, men det kan vara de färgämnen som sockret umgås med i produkter som slickepinnar, choklad, glass, läsk, läskedrycker, saft och snacks som är den verkliga orsaken till problemet.
Naturliga färgämnen som karamell (150a-d), rödbetor (162), klorofyll (140, 141) och betakaroten (160a) har en god säkerhet och utgör inget problem. Det finns ingen begränsning för deras användning i livsmedel och de kan tillsättas i alla livsmedel i enlighet med god tillverkningspraxis (kallas ”ocertifierade” av den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten).
Konstgjorda färgämnen som t.ex. tartrazin, Sunset Yellow FCF, erytrosin, amarant och Brilliant Blue FCF är dock ifrågasatta och har kopplats samman med överkänslighetsreaktioner i samband med livsmedel. Tartrazin, som en gång i tiden var ett vanligt gult färgämne, har undersökts ingående för sin förmåga att framkalla nässelutslag och astma hos aspirinkänsliga astmatiker. Och de användes för att testa barns dåliga beteende i Southamptonstudien (mer nedan). På grund av dessa problem kan konstgjorda färgämnen inte tillsättas fritt. Livsmedelsföreskrifterna fastställer gränser för vilken typ av livsmedel de får tillsättas i och i vilka mängder. Här är min lista över de 13 problematiska färgämnena med deras kodnummer för tillsatser:
Färger – konstgjorda
102 Tartrazin
110 Sunset yellow FCF
122 Azorubin
123 Amarant
124 Ponceau 4R
127 Erythrosin
129 Allura röd AC
132 Indigotin
133 Lysande blått FCF
142 Livsmedelsgrönt S
151 Lysande svart BN
155 Brun HT
Färg – naturlig
160b Annattoextrakt
Kan tillsättas till:
Färgade livsmedel som läskedrycker, saft, godis, choklad, paketdesserter, kakor, kex, såser, gelékristaller, toppings, snacks, smältost, såser, pickles, färgade mediciner och medicinsirap för barn. Sedan 1997 har användningen av erytrosin begränsats till maraschinkörsbär.
23 Konserveringsmedel
Det finns 5 grupper av konserveringsmedel som är problematiska:
1. Sorbater
Sorbater förekommer naturligt i vissa frukter, t.ex. bär, men syntetiseras och tillsätts till livsmedel för att hämma tillväxten av mögel och jäst som kan orsaka att livsmedel förstörs (vanligast som kaliumsorbat).
Kaliumsorbat är ett allmänt använt konserveringsmedel i livsmedelsproduktionen eftersom det är lättlösligt, billigt och lättproducerat – detta gör det också till ett populärt val för många industriella tillämpningar också.
När kaliumsorbat tillsätts till vatten bryts det ner till sorbinsyra och kalium. Det är sorbinsyran som är aktiv som antimikrobiell substans. Den är mer aktiv vid lägre pH, dvs. sura blandningar.
Kaliumsorbat anses allmänt som säkert och osannolikt farligt. En undersökning av FSANZ från 2005 visade att det är osannolikt att till och med högkonsumenter når upp till ADI-gränsen och överkonsumerar det.
Både naturliga och tillsatta produkter måste undvikas i samband med eliminationsdieter för att testa om man är överkänslig för livsmedel. Sorbinsyra kan orsaka kontaktdermatit vid koncentrationer över 0,5 %. Studier visar att om den används i en koncentration på högst 0,2 % är det osannolikt att den utgör en säkerhetsrisk.
200 Sorbinsyra
201 Natriumsorbat
202 Kaliumsorbat
203 Kalciumsorbat
Hälsosom vanligen tillsätts till:
- Köttost, yoghurt, torkat kött, torkad frukt, pickles, vin, särskilt sött och mousserande vin, äppelcider, smaksatta siraps och toppings.
- Också allmänt använt i läkemedel inklusive sirap, ögon-, öron- och näsdroppar, kontaktlinsvätska och många växtbaserade kosttillskott.
- Flera produkter för personlig hygien använder kaliumsorbat, t.ex. rengöringsmedel, schampo, fuktighetskrämer, anti-ageing-krämer, handkrämer, ögonskugga, mascara, rouge, hårfärg, krämbaserade concealers och andra flytande produkter. Det förhindrar att produkterna förstörs eller bryts ner när de står på hyllan eller förvaras i rumstemperatur under långa perioder.
2. Bensoater
Bensoater förekommer naturligt i tranbär, blåbär och andra bär, grönsaker, peppar, örter, kryddor, pepparmynta och honung. Både naturliga och tillsatta måste undvikas vid eliminationsdieter för att testa livsmedelskänslighet.
210 Bensoesyra
211 Natriumbensoat
212 Kaliumbensoat
313 Kalciumbensoat
Häldigt vanligt förekommande är att bensoater tillsätts i:
Läskedrycker utan kolsyra, cordials, apelsinjuice och fruktdrycker.
3. Sulfiter eller sulfiter (svavelhaltiga konserveringsmedel)
Svavelsammansättningar har använts i århundraden av de gamla grekerna och romarna för att konservera vin. I dag används de fortfarande i vingårdar för att förstöra oönskade bakterier i vinlagringsbassänger och för att bromsa fördärvningen. Hos ett litet antal känsliga astmapatienter kan de dock utlösa väsande andning och halsont, ofta inom en eller två minuter efter konsumtion. De mest använda är natriummetabisulfit (223) och svaveldioxid (220):
220 Svaveldioxid
221 Natriumsulfit
222 Natriumbisulfit
223 Natriummetabisulfit
224 Kaliummetabisulfit
225 Kaliumsulfit
228 Kaliumbisulfit
Häldigt vanligt förekommande i:
Torkade aprikoser, torkat äpple, ”färsk” fruktsallad, saft, juice, fruktjuicedrycker, torkade grönsaker (t.ex. torkade ärtor och snabbmos), inlagda grönsaker (t.ex. lök och gurkor), pickles, chutney, korv, frankfurts, devon, ättika, öl, vin, särskilt vitt vin på fat. De förhindrar mörkfärgning av torkad frukt och saft och används för att konservera läskedrycker, inlagd lök och korv.
4. Propionater
Alla propionater förekommer naturligt i många livsmedel och kan produceras av bakterier samt t.ex. i ostar som t.ex. schweizisk ost.
280 Propionsyra
281 Natriumpropionat
282 Kalciumpropionat
283 Kaliumpropionat
Hälsosamt tillsatt i:
Bröd, kakor, konditorivaror som mögelhämmare – kalciumpropionat 282 är den vanligaste mögelhämmaren och används i fuktigt väder där bröd annars skulle mögla. Många bagerier använder det numera inte längre så konsumera ditt bröd inom ett par dagar eller frys in det för att äta det senare.
5. Nitriter
Nitriter är på bevakningslistan eftersom de kan omvandlas till nitrosaminer i kroppen, vilket kan orsaka cancer.
249 Kaliumnitrit
250 Natriumnitrit
251 Natriumnitrat
252 Kaliumnitrat
Helt vanligt förekommande är att de tillsätts i:
Skinka, bacon, corned beef, salami, korv, korv, korvfiléer, och saltade och konserverade luncheonmeats – tänk på alla dessa som ”bearbetade köttsorter” och begränsa ditt intag.
9 Smakförstärkare
Generellt sett orsakar smakförstärkare ingen skada vid nivåer som normalt äts. Men höga doser som ges under experimentella förhållanden har kopplats till symptom på matintolerans (nästan alltid i kombination med andra kemikalier som aminer och salicylater).
Glutamater
621 Mononatriumglutamat (MSG)
622 Monokaliumglutamat
623 Kalciumglutamat
624 Monoammoniumglutamat
625 Magnesiumglutamat
Guanylater
627 Dinatriumguanylat
631 Dinatriuminosinat
635 Ribonukleotider
Hydrolyserat vegetabiliskt protein (HVP) – inget nummer
Han är ofta tillsatt till:
Soppor, såser, buljonger, såser, kryddor, asiatiska och vegetariska rätter, smaksatta chips och snacks, snabbnudlar. Asiatiska kockar har i århundraden använt MSG som utvinns ur tång som ett sätt att smaksätta sina rätter i stället för salt.
Listan över de värsta tillsatserna i ett behändigt format
Undvik dessa tillsatser (med deras kodnummer för tillsatser) om du är orolig för hälsoproblem:
Konstgjorda färgämnen
102, 107, 110, 122-129, 132, 133, 142, 151, 155, 160b (annatto)
Konserveringsmedel
Sorbater 200, 201, 202, 203
Benzoater 210, 211, 212, 213
Sulfit 220, 221, 222, 223, 224, 225, 226, 227, 228
Nitrat, nitrit 249, 250, 252
Propionat 280, 281, 282, 283
Smakförstärkare
Glutamat och MSG 620, 621, 622, 623, 624, 625
Natriumguanylat 627
Natriuminosinat 631
Ribonukleotider 635
Hydrolyserat vegetabiliskt protein (HVP) – inget nummer
Naturliga alternativ
Med konsumenter som alltid är försiktiga med allt artificiellt och som aktivt letar efter rena märken, naturliga färgämnen och naturliga konserveringsmedel ser ut att ta över från syntetiska alternativ i marknadsvärde.
Även om naturliga färgämnen har sämre konsistens, mindre färgomfång och värmestabilitet och är dyrare än de kemiska alternativen, så är de attraktiva. Så våra naturliga konfektyrer färgas nu med rödbetor eller fläderbärsextrakt i stället för rött.
The Southampton Six
En av de mest betydelsefulla studierna som avskräckte konsumenterna från konstgjorda färgämnen var Southampton-studien som publicerades 2007 i Lancet.
Det var en studie av nästan 300 barn i åldrarna 3, 8 och 9 år som utfördes av det brittiska universitetet i Southampton. De testade reaktioner på en blandning av sex färgämnen och konserveringsmedlet natriumbensoat (211), ett konserveringsmedel som finns i många slickepinnar och läskedrycker.
Resultaten visade på betydande negativa effekter på barnens beteende med en blandning men inte med en annan och hos äldre barn, men i mindre utsträckning hos treåringarna.
Det var inte en helt övertygande studie, men ändå har de flesta stora företag, särskilt de som tillverkar produkter som är riktade till barn, sökt efter naturliga alternativ till sina syntetiska färgämnen sedan dess.
De 6 livsmedelsfärgämnen som användes i studien – som nu har ett frivilligt förbud i Storbritannien – är:
- solgult (E110)
- kinolingult (E104)
- karmoisin (E122)
- allurarött (E129)
- tartrazin (E102)
- ponceau 4R (E 124)
De här sex kontroversiella ljusröda eller gula färgämnena återfinns vanligen i:
Lollies, choklad, läskedryck, läskedryck, sportdryck, glassade munkar, glassade muffins, glassade kex, kakor, muffins, smaksatt mjölk, läkemedel, glass.