1757 frigav Eve Scurlock, värdshusägare i New York, fem slavar i sitt testamente, med hänvisning till deras trohet, tjänstgöring och goda uppförande. Bland dem fanns en kvinna vid namn Ann, som Scurlock också testamenterade pengar, kläder och hushållsartiklar till. Även om Scurlocks testamente gav Ann och de andra slavarna frihet, garanterade inte en slavägares testamenterade frigivning en slavs frihet. I New York krävde en lag från 1730, ”Act for the Effectual preventing and punishing the Conspiracy and Insurrection of Negroes and other slaves”, att frigivna slavar skulle ställa ett borgensåtagande till regeringen för att garantera att de inte skulle delta i slavuppror och att de inte skulle bli en börda för staden där de bodde.
Men även om borgensåtagandet i New York var en rejäl summa som en slav skulle komma upp i – minst 200 pund – så hade många delstater ännu strängare lagar för frigivning. I South Carolina var slavar som frigjorts genom testamente eller handling skyldiga att lämna kolonin inom sex månader efter frigivningen, annars riskerade de att återigen bli slavar. Virginia lagstiftade om att ingen slav fick befrias under några som helst omständigheter, och en lag från 1752 i Maryland förbjöd slavägare att befria slavar i ett testamente.
Detta juridiska dokument registrerar ett obligationsbrev om befrielse för Scurlocks slav Ann. Obligationen på 200 pund betalades av två av Scurlocks släktingar – hennes brorson John Vanduersen, en kordsvakt, och hennes bror Peter Burger, en tunnbindare. Bland vittnena till obligationen fanns Philip Livingston, en rådman i New York City som senare skulle komma att tjänstgöra som delegat till den kontinentala kongressen och underteckna självständighetsförklaringen.
En fullständig utskrift finns tillgänglig.
Excerpt
Varför Eve Scurloch, Senast i staden New York & Tavern keeper Widow Deceased by & of her Last will & testament made & Publicerad skriftligen under bond & seal daterad i november i vår Herres år ett tusen sjuhundrafemtio – bland andra gåvor och önskemål i samma testamente som nämndes gjorde manumit set at Liberty and made free a woman Slave called Ann . . . OCH SOM genom en lag av hans excellens guvernören, rådet och generalförsamlingen i denna provins med titeln ”Act for the Effectual preventing and punishing the Conspiracy and Insurrection of Negroes and other slaves” (en lag för att effektivt förhindra och bestraffa sammansvärjningar och uppror av negrer och andra slavar), for the better regulating them and for the repealing the acts therein mentioned relating thro to passed the Twenty Ninth day of October Seventeen hundred & Thirty it was thereby Enacted among other matters and things thereby Enacted that if any master of Mistress should Manumit or Set at Liberty any Negro Indian or Mulatto slave, & så skulle en sådan mästare eller älskarinna som manumiterar eller sätter på fri fot eller någon annan tillräcklig person för eller på uppdrag av en sådan negerindian eller mulattslav ingå en borgensförbindelse till hans majestät hans arvingar & efterträdare med två borgensmän på en summa av inte mindre än tvåhundra pund vid de allmänna sessionerna av freden för det län där en sådan negerindian eller mulattslav skulle leva eller bo, för att och rädda en sådan negerindian eller mulattslav från att bli eller bli någon belastning för staden, stad, församling eller plats inom denna koloni där han eller hon eller de vid någon tidpunkt efter denna frigivning skulle bo.