Taweret | Johns Hopkins Archaeological Museum

Anslutningsnummer: 2053 D

Mått: Höjd: 4,79 cm; bredd: 1,18 cm; tjocklek: 1,4 cm

Material: Dator: Material: Dator, metall och metall: Egyptisk fajans

Datum: 25:e dynastin, ca. 747-656 f.Kr

Proveniens: Thebe, Egypten

Samling: Thebes, Egypten

Samling: James Teackle Dennis Collection of Egyptian Antiquities

Beskrivning

Denna amulett av fajans föreställer Taweret som går med vänster fot framåt och armarna nedfällda vid sidorna. Gudinnan framträder i sin vanliga skepnad, som blandar dragen av en flodhäst, en krokodil och en mänsklig kvinna. Föremålet har en ljus turkos färg med accenter i svart, till exempel på hennes peruk och krokodilsvans. Det finns en upphängningsögla på ryggen där peruken möter svansen.

Baksida.

Diskussion

Den skräckinjagande flodhästgudinnan Taweret (bokstavligt talat ”Den stora”) var en apotropaisk (skyddande) gudinna. Hon dyrkades främst i hushållskulter, och även om manifestationer av gudinnan är kända från begravningsbesvärjelser i det gamla riket (ca 2686-2160 f.v.t.), fick hennes kult inte en stor anhängarskara förrän den personliga fromhetens framväxt i det nya riket (ca 1550-1069 f.v.t.). Det var under denna period som tillverkningen av amuletter med hennes avbild ökade avsevärt. Det måste dock sägas att amuletter med kvinnliga flodhästar har en lång historia i det gamla Egypten, som går så långt tillbaka som till den predynastiska perioden (ca. 3200-3000 f.Kr.). Detta ljusgröna exemplar av fajans, gjutet i rund form, är typiskt för exempel från den sena tredje mellanperioden (ca 747-656 f.Kr.).

Denna teriomorfiska (djur)gudinna Taweret ansvarade särskilt för skyddet av mödrar och barn, och hennes apotropa krafter åberopades mest frekvent under barnafödandet. Hennes rovgiriga drag – hämtade från flodhästar, lejoninnor och Nilkrokodiler – ansågs inge rädsla hos illvilliga krafter och avvärja dem. Därför trodde man att amuletter med hennes avbild skulle hjälpa till att förebygga sjukdomar och död i barndomen. På samma sätt förekom hennes bild på många instrument som användes av barnmorskor under förlossningen, t.ex. apotropa elfenbensstavar. Eftersom dyrkan av Taweret främst upprätthölls i hushållskulter användes hennes bild på många hushållsföremål, både apotropa och för att visa vördnad.

Taweret var inte enbart våldsam och våldsam, utan också ganska välvillig; gudomens antropomorfa (mänskliga) drag representerar hennes moderliga attribut. Hennes hängande bröst och svullna mage påminner om en gravid kvinnas form, vilket visar hennes lämplighet att uppfostra barn. Dessa bröst, som delas med Hapy, en gud som förkroppsligar Nilflodens översvämning, är också en allmän symbol för fruktbarhet och regenerativ kraft. Taweret förekommer i vissa versioner av en populär och utbredd myt där Re’s öga blir arg på sin far och drar sig tillbaka till Nubien i form av en lejoninna. När Re’s öga slutligen återvänder till Egypten antar hon formen av en flodhäst – förmodligen Taweret – och ger följaktligen Nilen den årliga översvämningen (översvämningen). Denna myt visar att Taweret fungerar som en gudinna för fruktbarhet och föryngring.

Andrews, Carol, 1994. Amuletter från det gamla Egypten. Texas: University of Texas Press. 40-1.

Germond, Philippe och Jacques Livet, 2001. Ett egyptiskt bestiarium. London: Thames and Hudson. 172.

Houser-Wegner, Jennifer, 2002. ”Taweret.” I The Ancient Gods Speak: A Guide to Egyptian Religion, redigerad av Donald Redford. Oxford: Oxford University Press. 351-2.

Pinch, Geraldine, 1994. Magic in Ancient Egypt. London: British Museum Press. 39-40.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.