Varje år får jag brev eller telefonsamtal där man frågar mig om det är rätt för adventister att fira jul. Osäkerheten grundar sig vanligen på avsaknaden av biblisk information om datumet för Kristi födelse och på övertygelsen att den 25 december har förknippats med en hednisk högtid. Låt mig ge lite historisk information om julfirandet och säga något om dess betydelse.
1.Jul och adventister: Innan jag kommenterar frågan vill jag klargöra att adventister inte är, och inte heller bör vara, emot julen. Varför skulle vi vara emot en tidsperiod då kristna minns vår Frälsares födelse? Men eftersom denna festlighet inte är förordnad av Skriften anser vi inte att den är bindande för de troende. Vi erkänner endast en helig dag, sabbaten, och vi håller den helig i lydnad mot vår skapare och frälsare.
2.Julen och historien: Det är väl känt att termen ”jul” kommer från det gamla engelska ordet ”Christmesse”, som betyder ”Kristi mässa”. Termen uppstod under medeltiden från bruket att hålla en midnattsmässa på kvällen före den 25 december för att fira Kristi födelse. På andra språk kallas det ”Nativity” (latin, natalis) eller ”Holy Nights” (tyska, Weihnachten).
Historien om denna kristna högtid är fortfarande oklar. Historiker har angett att födelsefesten började observeras av kristna under det fjärde århundradet. Vissa kristna beräknade den utifrån att Kristi död ägde rum den 25 mars. Man spekulerade då i att han måste ha fötts nio månader tidigare, den 25 december. Andra placerade Jesu födelse på den 25 mars. Men den vanligaste förklaringen är att julen på något sätt är kopplad till den romerska kulten av den oövervinnliga solen (latin, Sol Invictus), solens återfödelse, som firades den 25 december. Detta skulle kunna förklara betydelsen av ljus under firandet av födelsen, även om ”ljus” också förknippas med Kristus i Skrifterna (t.ex. Lukas 1:78, 79). Det är därför vanligt att höra det påstås att de kristna adopterat och anpassat en hednisk högtid. Detta är möjligt, men det är svårt att visa utifrån tillgängliga historiska bevis.
3.Julen och den troende: Vi bör erkänna två fakta: För det första vet vi inte varför Gud i sin försyn valde att inte bevara för oss ett register över dagen för Jesu födelse. Det finns ingen anledning att spekulera om detta. För det andra är det ett faktum att den kristna världen firar Jesu födelse den 25 december. Vi kan inte ändra på detta, och det finns ingen anledning att försöka ändra på det. Försöken att förkasta högtiden grundar sig på avsaknaden av bibliska bevis och dess möjliga koppling till en hednisk högtid. Därför bör vi lämna denna fråga till varje individs samvete.
Med detta sagt vill jag återigen säga att det absolut inte är något fel med att välja en viss tid för att meditera och reflektera över vår Frälsares inkarnation. Jag skulle föreslå att vi under julen skulle kunna ägna tid åt att tänka på inkarnationens mysterium. Det är ett mysterium eftersom det vittnar om att Guds Son blev ”kött” (Johannes 1:14). Skaparen blev en varelse för att rädda oss från syndens och dödens makt.
Näringen kan också förstås som Guds gåva till människosläktet; i sin Son gav Gud oss den mest värdefulla gåva han kunde skänka oss. Han var himlens bröd som vår himmelske Fader fritt gav oss (Johannes 6:48-51).
Men födelsen är också en tid av förkunnelse. Den natten förkunnade änglar de goda nyheterna för herdarna: ”Var inte rädda…. I dag har en frälsare fötts för er i Davids stad” (Luk 2:10, 11). Vi bör förena våra röster med änglarnas och än en gång förkunna de härliga nyheterna om fred och frihet från rädsla och genom Kristus, Herren, över hela planeten. Julen är ett utmärkt tillfälle att påminna mänskligheten om att barnet som föddes i Betlehem snart kommer.
– Ángel Manuel Rodríguez är tidigare direktör för Biblical Research Institute; den här artikeln är hämtad från BRI:s webbplats (klicka här för att se den ursprungliga artikeln från december 2010).