Vissa länder har anpassat sin penningpolitik till sina behov genom att trycka större och mindre sedelvalörer. Stora valörer trycks ofta för att underlätta kontanttransaktioner i länder som lider av hyperinflation, medan små valörer är kännetecknande för en stabil och högt värderad valuta.
Om du är bosatt i USA är du förmodligen van vid att se sedlar i en av sju valörer – 1 dollar, 2 dollar, 5 dollar, 10 dollar, 20 dollar, 50 dollar och 100 dollar. Även om man tidigare har gjort annorlunda har USA stabiliserat sin ekonomi kring en penningpolitik som gör det möjligt att trycka bara sju olika valörer av papperspengar i samma enkla valörer.
Efter kriget tryckte Ungern de största valörerna
De största valörerna av sedlar någonsin trycktes i Ungern 1946, efter andra världskrigets slut. Det är förutsägbart att de penningpolitiska beslutsfattarnas beslut att trycka ett så gigantiskt antal sedlar kom som ett svar på oron för hyperinflation – Ungerns valuta var praktiskt taget värdelös vid den tiden, och det fanns ett behov av att trycka allt större valörer av sedlar för att underlätta kontanttransaktioner mellan medborgare och upprätthålla all rörlighet av varor i ekonomin.När galenskapen var som störst tryckte Ungern långskaliga 100 miljoner miljarder dollar och kortskaliga 100-quintiljoner dollar-sedlar.
Enligt uppgift trycktes sedlar med nominella värden på upp till 1 sextiljon dollar, men de kom aldrig i omlopp. Istället infördes en ny valuta kallad forint, som kunde växlas med de devalverade pengarna till en kurs av 400 oktiljoner dollar för en!
Zimbabwisk hyperinflation leder till massiva sedlar
När president Mugabe tog över kontrollen över Zimbabwes regering på 1990-talet var nationen i rimligt skick, både ekonomiskt och skattepolitiskt. I ett försök att återföra Zimbabwes mark och resurser till landet beslagtog Mugabe med tvång alla utlandsägda tillgångar, förflyttade utländska tillverkare och jordbrukare från landet och gav kontrollen över mark och företag till anrika zimbabwier.
Vad Mugabe inte insåg var att de personer som han fördrev ägde know-how som landet inte hade – dessa företag hade stöttat ekonomin i stor utsträckning och nu visste ingen hur de skulle skötas. Massiv arbetslöshet och hyperinflation följde, och Zimbabwe tvingades trycka massiva sedlar för att försöka hänga med.
Så sent som 2009 tryckte den zimbabwiska regeringen 100-triljoner-dollarsedlar som värderades till bara 5 dollar – alla i Zimbabwe var triljonärer, förutom att en triljon dollar knappt kunde köpa en limpa bröd. Idag, tack vare den fortsatta inflationen, är den zimbabwiska 100-triljonersedeln värd mindre än 0,40 dollar.