Har ditt barn kvävts eller fått munkavle under måltiderna? Har han/hon svårt att äta något av livsmedlen i en texturgrupp eller en näringsgrupp? SOS-metoden för matning är en utvecklingsbaserad matningsterapi som gör det möjligt för ett barn att interagera med och lära sig om livsmedel på ett lekfullt och icke-stressande sätt. Den bidrar till att öka barnets komfortnivå genom att utforska olika egenskaper hos livsmedlen, inklusive färg, form, konsistens, lukt och smak. Barnet uppmuntras att gå upp i en serie steg för att äta med hjälp av ”lek med syfte”-aktiviteter. Föräldrautbildning och engagemang är en viktig del av detta matningsprogram.
Äta är den svåraste sensoriska uppgift som barn kan utföra. I den här artikeln används SOS matningsmetoder för att ge några tips om hur föräldrar kan hjälpa till med matningen hemma.
SOS-protokollet listar de sex följande stegen för att äta:
- Tolererar
- Interagerar med
- Doftar
- Rör vid
- Smakar
- Smakar
- Äter
Utvecklingens matkontinuum:
(Vilka strukturer ditt barn bör äta och när)
Hård mat (8 månader): (jicama, morotspinne, torkad papaya, fryst pannkaka, sugga)
Smältbar hård mat (9 månader): väldefinierad textur på livsmedlet på utsidan, men smälter i munnen endast med saliv (utan tryck) (cheetos, towne crackers, tinande pannkaka)
Mjuka tärningar (10 månader): barnet ska äta mjuka tärningar (10 månader): Mjukt yttre men håller formen, behöver bara tryck från tungan/smältning för att brytas isär (avokado, gerber toddler cubes, banan)
Mjuk mekanisk (11 månader): Mjukt yttre som håller formen, behöver tryck från tungan/smältning för att brytas isär (mjukt lunchkött, pastaprodukter, kokta ägg, vitt bröd)
Mixad konsistens (12-14 månader):
Hård mekanisk textur (16-18 månader): hårdare textur på utsidan som behöver malas/torka för att brytas sönder; och/eller livsmedel som tenderar att splittras i munnen (cheerios, saltines, fritos, biff)
Basiska behandlingsstrategier:
Du kan föregå med gott matningsbeteende genom att använda dina egna matvanor. Du kan också diskutera maten efter färg/egenskaper/smak/storlek (t.ex. ”Äppelmosen är kall!”). Gör det gärna roligt – ni arbetar trots allt med barn! Försök att strukturera era måltider och mellanmål. Skapa en rutin för måltider och mellanmål (t.ex. sitta vid bordet, äta, städa upp). Försök att inte överväldiga ditt barn och presentera endast tre livsmedel åt gången och se till att det finns ett livsmedel som barnet föredrar vid varje måltid. Barn uppmuntras mer att delta i en aktivitet när föräldern eller vårdaren ger dem verbalt beröm. Som förälder kan du också förstärka syskonens ätande och prata om det med barnet med matningssvårigheter. En annan förstärkningsmetod för ett barn är att leka med sin mat! Även om detta till en början kan verka som en onaturlig metod att förstärka, låt ditt barn utforska maten för att göra den mer motiverande. Om ditt barn till exempel arbetar med att äta äppelmos, använd ditt finger för att rita en bild eller en bokstav i den för att göra det roligare! Du kan också utnyttja ditt barns kognitiva nivå för att hjälpa det att förstå maten och sin egen kropp (t.ex. ”Den runda druvan hamnar i vår mun!”). Och när du är osäker, rådfråga en matningsexpert, t.ex. en logoped eller arbetsterapeut, för att hjälpa dig med övergångar eller motstånd som ditt barn kan ha när det gäller att prova eller röra vid nya livsmedel.