Njuren är ett av de viktigaste organen i människokroppen som utför hela ultrafiltreringsprocessen. Den viktigaste och funktionella enheten eller delen av njuren är nefronet. Dessa nefron är uppdelade i två delar. Den ena är de kortikala nefronerna och den andra är de juxtamedullära nefronerna.
Basiskt sett är de kortikala nefronerna och de juxtamedullära nefronerna de två huvudtyperna av nefroner som finns i njurarna hos ryggradsdjuren. Båda dessa nefroner består av glomerulus, Henle-slinga och framför allt en samlingskanal. Båda nefronerna skiljer sig dock mycket från varandra. Skillnaden ligger i fallet med Henle-slingan.
I det kortikala nefronet sträcker sig Henles slinga fram till den yttre delen av njurmärgen medan Henles slinga i det juxtamedullära nefronet sträcker sig i den djupare delen av den inre märgen. Vanligtvis har en frisk person 0,8-1 miljon nefroner i njuren. Nephronet går djupare in i märgen.
Kortikal vs juxtamedullär nefron
Skillnaden mellan kortikal och juxtamedullär nefron är att i kortikala nefronet ligger glomerulus nära de yttre delarna av cortex och de har korta Henle-slingor. När det gäller juxtamedullära nefron är glomerulus belägen nära cortex-medulla-övergången och de har långa Henle-slingor som tränger djupt in i märgen.
| Förhållningsparameter | Kortikal. Nephron | Juxtamedullär nefron |
|---|---|---|
| Typ av nefron | Penetratess djupt in i nefron. | Går djupt in i märgen |
| Lokalisering | Finns i det yttre lagret av hjärnbarken | Finns i den inre delen av hjärnbarken. |
| Storlek | Glomerulus är mindre i storlek. | Glomerulus är större i storlek. |
| Längden på Henles slinga | Längden är kortare i det kortikala nefronet | Längden är mycket större i detta nefron |
| Procentuell andel av nefronerna | Människokroppen har 85 % kortikalt nefron | Människokroppen har 15 % av denna typ av nefron. |
Det är ett nefron som huvudsakligen innehåller en liten del av Henle-slingan. Den penetrerar huvudsakligen i den yttre delen av njurmedulla. Ungefär 85 % av människans njure har kortikalt nefron. Man kan alltså anta att den utsöndrande och reglerande delen av människokroppen huvudsakligen utförs av det kortikala nefronet. Kortikala nefroner har en liten glomerulus som huvudsakligen finns i den yttre njurbarken.
Njurkropparna har kapillärer som benämns som glomerulus. Både de kortikala och juxtamedullära kapslarna är njurarnas funktionella enheter. Båda har till uppgift att se till att njurarna fungerar korrekt.
Vad gör glomerulus? Den tar emot blodet genom afferenta arteriole och blodet lämnar den huvudsakligen genom efferenta arteriole. Filtrering av blodet är glomerulusens huvudsakliga funktion. I filtreringsprocessen filtreras alla aminosyror, vatten, glukos, joner och små molekyler på 40 kDa in i Bowmans utrymme. Endast vita blodkroppar (WBC), röda blodkroppar (RBC) och proteiner stannar kvar i glomerulus.
Den viktigaste frågan som uppstår är var reabsorptionen sker. Den sker i njurtubuli i det kortikala nefronet. Nästan allt vatten, glukos och aminosyror absorberas i njurtubuli. Reabsorptionen av de viktiga molekylerna sker huvudsakligen i vasa recta. Det är ett kärlnätverk i Loop of Henle. Eftersom Henles slinga är kort verkar vasa recta också små i de kortikala nefronerna. Den slutliga filtreringen i nefronet benämns dock som ”urin”.
Det konnoterar de nefroner som huvudsakligen sträcker sig till njurmärgen. Utbredningen är djup och lång. Ungefär 15 % av de nefroner som finns i människans njure är juxtamedullära nefroner. Njurkroppen i det juxtamedullära nefronet finns huvudsakligen i njurmärgen. De innehåller ett stort antal glomerulus, vilket i slutändan ökar filtreringshastigheten. Eftersom Henles slinga är lång sträcker den sig till en lång del.
Juxtamedullära nefroner finns också mellan fåglar och däggdjur.
Den huvudsakliga funktionen eller arbetet hos juxtamedullära nefron är att antingen koncentrera eller späda ut urinen. Den finns också inom djuren. Djur som huvudsakligen lever i terrestra miljöer har många antal juxtamedullära nefron i jämförelse med de kortikala nefronerna.
Nefhronerna har också några viktiga beståndsdelar som är njurtubuli, Bowmans kapsel, förbindelsetubuli, distala konvoluterade tubuli, Henles slinga och andra typer av viktiga beståndsdelar. Alla är lika ansvariga för att nefronet fungerar smidigt. Det intermediära nefronet är en annan viktig typ av nefron.
Huvudskillnader mellan kortikal och juxtamedullär nefron
- Den kortikala nefron är en typ av de nefron som aldrig tränger djupt in i märgen och glomerulus finns i cortex. Det juxtamedullära nefronet är också en typ av nefron som går djupt in i märgen och befinner sig i gränsen mellan cortex och medulla.
- Det kortikala nefronet finns oftast i det yttre skiktet eller i den yttre delen av cortex. Juxtamedullärt nefron finns i den inre delen av cortex som ligger nära märgen.
- Glomerulusens storlek är mindre i storlek när det gäller kortikala nefron. Glomerulusens storlek är mycket större i fallet med juxtamedullära nefron.
- Henle-slingans längd är kortare i det kortikala nefronet. Längden på Henles slinga i juxtamedullärt är längre.
- Koncentrationen av reninenzym är högre i kortikala nefron. Medan Juxtamedullary nefron inte har någon sådan koncentration av rennin en.
- Människokroppen har cirka 85 % kortikala nefron. Juxtamedullär nefron upptar cirka 15 % av människokroppen. Den är mycket mindre än de kortikala nefronerna.
Njurarna har båda typerna av nefroner. Nephronerna består av två saker. Den ena är njurkropparna och den andra är njurtubuli. Båda intar en viktig ställning i människokroppen. Kortikala nefroner kommer med ett stort antal användningsområden. Den kontrollerar kroppens utsöndrings- och regleringssystem, vilket är mycket viktigt. Juxtamedullära nefroner kontrollerar och hjälper till att späda ut urinen i människokroppen.
Den största skillnaden ligger främst i fråga om nefronernas struktur och funktioner. Båda är livsviktiga utan vilka det blir för människan att överleva. Var och en är relaterad till den andra.
Innehållsförteckning