Kroppspletysmografi gör det möjligt att bedöma den funktionella restkapaciteten (FRCpleth) och det specifika luftvägsmotståndet (sRaw) som primära mått. I kombination med djupa expirationer och inspirationer kan total lungkapacitet (TLC) och restvolym (RV) bestämmas. Luftvägsresistans (Raw) beräknas som förhållandet mellan sRaw och FRCpleth. Raw är ett mått på luftvägsobstruktion och anger det alveolära tryck som krävs för att skapa en flödeshastighet på 1 L s-1. Däremot kan sRaw tolkas som det arbete som måste utföras genom volymförskjutning för att åstadkomma denna flödeshastighet. Dessa mått representerar olika funktionella aspekter och bör båda beaktas.
Måttet bygger på att generering av luftflöde kräver generering av tryck. Tryckgenerering innebär att en luftmassa komprimeras eller dekomprimeras i förhållande till sin jämviktsvolym. Denna skillnad kallas ”förskjutningsvolym”. Eftersom kroppslådan är förseglad och har stela väggar upplever dess fria volym samma, spegelbildsliknande förskjutningsvolym som lungan. Denna förskjutningsvolym kan mätas genom variationen i lådans tryck. Förhållandet mellan förskjutningsvolym och alveolärtryck bedöms i en shuttermanöver, genom att identifiera mun- och alveolärtryck under nollflödesförhållanden. Dessa variabler kombineras för att erhålla FRCpleth, sRaw och Raw.
Denna presentation syftar till att ge läsaren en grundlig och exakt men icke-teknisk förståelse av arbetsprincipen för kroppspletysmografi. Syftet är också att visa att denna metod ger betydande tilläggsinformation jämfört med spirometri och att den till och med har en potential för vidareutveckling.