Reimplantation av urinledare

Uretererna är de rör som transporterar urin från njurarna till urinblåsan. Förbindelsen där en eller båda av ditt barns urinledare fäster vid blåsan är inte helt utvecklad. Detta kan leda till att urin flödar från blåsan tillbaka upp i njuren. Detta kallas vesikoureteral reflux (VUR). VUR orsakar inte smärta. Men det kan öka ditt barns risk för urinvägsinfektioner (UTI). Med tiden kan det också skada ditt barns njurar. Vid ureterreimplantationsoperation flyttas en eller båda urinledarna så att deras anslutning till blåsan blir starkare.

Förberedelse inför operationen

Förbered ditt barn inför operationen enligt anvisningarna. Dessutom:

  • Berätta för läkaren om alla läkemedel som ditt barn tar. Ditt barn kan behöva sluta ta vissa eller alla före operationen, enligt läkarens anvisningar.

  • Följ eventuella anvisningar som ditt barn får om att inte äta eller dricka före operationen.

Operationsdagen

Operationen tar cirka 2 till 3 timmar. Ditt barn kommer att stanna på sjukhuset i 1-2 dagar efteråt.

För att operationen ska börja:

  • En intravenös linje placeras i en ven i ditt barns arm eller hand. Genom denna linje tillförs vätska och läkemedel (t.ex. antibiotika).

  • För att ditt barn inte ska känna smärta under operationen ges allmänbedövning. Denna medicin försätter ditt barn i ett tillstånd som liknar djup sömn under hela operationen. En slang kan sättas in i ditt barns hals för att hjälpa till med andningen.

  • En tunn slang (kateter) kan placeras i ditt barns urinblåsa för att dränera urinen.

Under operationen:

  • Det görs ett snitt i ditt barns underliv (mage), strax ovanför blygdbenet. Slutet av urinledaren och en del muskler i närheten av den lossas från blåsan.

  • Läkaren bestämmer var i blåsan urinledaren ska återimplanteras. En tunnel skapas sedan så att urinledaren kan placeras inuti.

  • Uretern flyttas till den nya platsen i urinblåsan och sätts in i tunneln.

  • När urinledaren väl är på plats fästs den med stygn (suturer).

  • Om den andra urinledaren också ska behandlas görs det vid denna tidpunkt.

  • Blåsan sys ihop.

  • Hudsnittet som gjorts i buken försluts med stygn eller kirurgisk tejp.

  • En liten slang (dränage) placeras nära snittet. Detta dränage tar bort vätska som kan ansamlas efter operationen.

Att återhämta sig på sjukhuset

Efter operationen kommer ditt barn att föras till ett uppvakningsrum för att vila tills bedövningen avtar. Till en början kan han eller hon känna sig sömnig, illamående och ha ont i halsen (om en andningsslang användes). Vid behov ges läkemedel för att hantera smärta. När ditt barn är redo flyttas han eller hon till ett sjukhusrum. Katetern kommer att tas bort innan ditt barn lämnar sjukhuset. Dränaget kan också tas bort. Om barnet skickas hem med dränet kommer du att få veta hur du ska ta hand om det hemma.

Att återhämta sig hemma

Följ läkarens instruktioner om hur du ska ta hand om ditt barn hemma. Var noga med att:

  • Giv ditt barn medicin enligt anvisningarna.

  • Vård ditt barns snitt och dränage enligt anvisningarna.

  • Följ läkarens anvisningar om hur du ska bada ditt barn.

  • Låt inte ditt barn vara aktivt innan läkaren säger att det är okej.

  • Fråga läkaren när ditt barn kan återgå till dagis eller skola.

När du ska ringa läkaren

Ringa ditt barns läkare om ditt barn har något av följande:

  • Smärta i bröstet eller andningssvårigheter (ring 112)

  • Fiber på 100.4°F (38.0°C) eller högre

  • Symtom på infektion på ett snittställe, till exempel ökad rodnad eller svullnad, värme, förvärrad smärta, eller illaluktande dränering

  • Problem med dräneringen

  • Svåra kräkningar

  • Mörkt blod eller blodproppar i urinen (vissa rosa-färgad urin är normalt)

  • Oförmåga att urinera

  • Oförlöst gråt och/eller vägran att äta (spädbarn)

Uppföljning

Vid uppföljningsbesök, kommer läkaren att kontrollera hur väl ditt barn läker. Om det behövs kommer ditt barns stygn och dränage att tas bort om cirka 7 dagar. Tester, till exempel ett ultraljud av njurarna, kan göras 1-3 månader efter ingreppet. Dessa gör det möjligt för läkaren att kontrollera att ditt barns urinvägar fungerar som de ska.

Risker och möjliga komplikationer

Risker och möjliga komplikationer inkluderar:

  • Blödning (kan kräva blodtransfusion)

  • Infektion

  • Smärta

  • .

  • Urinläckage från urinledarna

  • Urinläckage från urinledarna återkommer

  • Skada på urinblåsan, tarmar eller andra organ

  • Njurskador

  • Risker med anestesi (anestesiologen kommer att diskutera dessa med dig)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.