Det finns inget magiskt med Dawn-märkt tvål. Den är formulerad, liksom många andra disktvålar, för att vara effektiv när det gäller att avlägsna olja från disken. Den avlägsnar också naturliga oljor från människors och djurs hud och kan därför orsaka smärtsam dermatit, kallad ”Dawn burn”, på mänsklig hud – vanligtvis efter upprepad eller långvarig användning. Detta hände mig, och det blev en dyr lärdom. Nu använder jag alltid diskhandskar.
Dawns användning på djur bygger delvis på att man lyckats använda det på oljedränkta fåglar och marina däggdjur, och mestadels på en stor reklamkampanj från tillverkarens sida som inkluderar donationer av både tvål och pengar till räddningsgrupper. Jag kan inte missunna P&G den goda publiciteten, men efter vad som hände med min egen hud kommer jag inte att använda det här på ett djur om det inte handlar om motorolja.
Om någon väljer att använda det på ett djur är det värt att notera att den rekommenderade versionen är den utan antibakteriella ingredienser. Och naturligtvis ska man hålla all tvål borta från djurets ögon. Vid en sådan olycka kan diskmedel i ögat vara mer smärtsamt än babyschampo.
Till sist, efter att ha tvättat katten med någon oljestrippande tvål är det viktigt att vänta flera dagar innan man applicerar ett loppskydd av typen top spot, eftersom dessa är beroende av hudoljor för att spridas och de naturliga oljorna tar tid på sig att återskapa sig.