Audi S4 är ingen BMW M3. Den saknar två kolvar, cirka 100 hästkrafter och mycket av det snarlikt som gör BMW:s rorty lilla fickraket till ett sådant monster. Ditto Mercedes C 63 AMG till vilken den spralliga Audi offrar inte mindre än 3,2 liter slagvolym, två kolvar och mer än 100 hk.
Detta är knappast ett fördömande av S4. Faktum är att de enda som skulle göra jämförelsen är de som inte förstår att a) Audi inte har för avsikt att S4 ska konkurrera med vare sig Bimmer eller Mercedes och b) att man har en annan hel serie, märkt RS, som är tänkt att ta upp kampen med M:s och AMG:s makt. (Kanada kommer snart att få se sin första RS-produkt på många år med RS5, ett monster av en sportcoupé med V8-sötma på 450 hk och en vridmomentstyrd sportdifferential som gör Audis traditionella understyrning till en sak av det förflutna.)
Nej, S4 verkar i en helt annan sfär och upptar den mer praktiska marken mellan BMW:s 335i och M3. Faktum är att S4:s enda verkliga konkurrent skulle vara om BMW Canada erbjöd sin 3-serie xDrive-sedan i 335is-utförande med företagets 335-hk-version av sin ikoniska 3,0L-linjesexa samt ett M-upphängningspaket som tillval. Den närmaste konkurrenten är faktiskt BMW:s 135i M Coupe, som har ungefär samma hästkrafter och beteende, även om den är mindre och saknar S4:s fyrhjulsdrift.
Kalla den för en semisportlig sedan eller en gatans sleeper, men i vilket fall som helst är S4 varken lika flagrant djävulsk som M3 eller lika uppenbart brutal som C 63. Istället är det bästa sättet att tänka på S4 att den ligger mitt emellan en 335i och en M3 eller mellan en C 350 och en C 63 om man lutar sig mot Benz-utbudet. Det är också ett stort steg uppåt från bas-A4:an och dess 2,0 liters turboladdade fyrcylinder.
Essentiellt sett befriar Audi den 3.0L V6 och dess kompressor från A7 (och, om du gillar att släppa namnskyltar, Porsche Panamera S Hybrid), kopplar den till en smidig sexväxlad manuell växellåda (en sjuväxlad S-Line-växellåda med dubbelkoppling erbjuds också), skärper fjädringen ett snäpp och lägger sedan till några rejält greppvänliga 19-tums radialer.
Den stora överraskningen är hur lätt 3.0L har förvandlats till en sportig motor med hjälp av en kompressor. Tidigare V6-motorer från Audi har varit korta på hästkrafter och ännu kortare på vridmoment jämfört med sina direkta konkurrenter. Faktum är att jag under större delen av det senaste decenniet har rekommenderat blivande A4-ägare att hålla sig till Audis basmodell 2.0T, så liten var fördelen med att helt enkelt lägga till två cylindrar i motorrummet.
Men med tillägget av Eatons remdrivna kompressor får V6:an alla typer av bona fides. Det finns 333 hk på kranen och, ännu viktigare, 325 pound-feet vridmoment tillgängligt redan vid 2 900 varv per minut. Dessa 325 lb-pund-ft-vridmoment håller sig också till programmet fram till 5 500 varv per minut, vilket innebär att om du rotar den sexväxlade manuella växellådan på rätt sätt bör du kunna nå 100 kilometer i timmen på ungefär en tredjedels ögonblick (en verkligt vetenskaplig term, förresten, eftersom ett typiskt ögonblick är ungefär 300 millisekunder) mer än fem sekunder. Det säger i alla fall Audi. Det är kanske inte de 4,5 sekunder som Mercedes hävdar för sin C 63, men det är bara 0,2 sekunder efter M3.
Med andra ord finns det alltid en hälsosam känsla av överskottsstyrka när du trycker på gasen. Kanske ännu viktigare, åtminstone för dem av oss som inte har en privat racerbana i vårt bakre 40-tal, är att varje gaspådrag åtföljs av ett morrande med mycket mer auktoritet än vad man förväntar sig av en sextaktare med liten cylindervolym och kolvar som är arrangerade i en vee. Melodin som S4:s V6 spelar är kanske inte BMW:s V8:s banshee vid höga varvtal eller basso profundo från Merc:s stora 6,2L V8, men det är ändå väldigt roligt att ro upp och ner i S4:s växellåda bara för att höra 3,0L:an komma igång med sin sång vid cirka 4 000 varv per minut.
Den där samma substantiella – men inte spårseriösa – attityden gäller även S4:ans köregenskaper. På vägen utmanar jag någon att beklaga någon brist på grepp eller kontroll. S4:an duttar och duttar så mycket som man (halv)lagligt kan komma undan med på allmänna vägar. Tidigare S4:or drevs av en 4,2 liters V8 (som offrades, som så många andra högvarviga sugmotorer, på bränsleekonomins altare) och även om den kanske har förlorat två kolvar, är fördelen att S4:an är mycket bättre balanserad, med endast 55 % av vikten på framhjulen jämfört med den tidigare modellens 62 %.
Denna jämnare viktfördelning hjälper till att förklara S4:ans mycket minskade tendens till understyrning, som länge varit en svaghet hos Audi. Den valfria sportdifferentialen, som distribuerar mer kraft till det yttre bakhjulet i en process som Audi kallar för torque vectoring, lindrar också all denna framhjulspressning. Ett gäng datorer, kopplingar och kron-/solväxlar varierar hur mycket kraft som överförs till vilket hjul och, till skillnad från så många andra tekniker som lovar mycket men levererar lite, gör överföringen av kraft till rätt hjul verkligen att bilen kan hålla en stramare linje. Till och med på hala vägar – som de is- och snöfält som snart kommer att anlända på de kanadensiska vägarna – är effekten märkbar, med lite av den plogning rakt fram som är det vanliga resultatet av quattro AWD-systemets framskjutna viktfördelning. Att överföra 60 % av motorns vridmoment till bakdäcken (och endast 40 % till framdäcken) underlättar också.
Det gör också Audis Driver Select-system, som bara är ett fint namn för en dator som gör det möjligt för föraren att skräddarsy skärpan på gaspedal, styrning och fjädring. Man kan välja mellan tre lägen – Comfort, Auto och Dynamic – för alla tre eller blanda och matcha inställningar för vart och ett av dem. Lägg till tre separata inställningar för sportdifferentialen och det finns en nästan förbryllande mängd möjliga kombinationer. Efter att ha lekt dumskalle och blandat ihop saker och ting med Sport-fjädring och Comfort-styrning lät jag bara systemet stå i Auto och lät bilen bestämma vad som var i dess intresse.
Det kanske bästa med 2012 års S4 är dock att det snart kommer en 2013 års version, en modell som Audi säger är ”uppfräschad”. Och det är faktiskt så att frontfasaden, de bakre bakljusen och några av knapparna på insidan har fått ett nytt utseende. Men under skinnet, där det verkligen räknas, skiljer sig den nya S4 inte särskilt mycket från 2012 års version. Det betyder att om man handlar klokt kan det finnas ett fynd att göra om Audi Canada måste rensa ut lagret.
Postmedia News
SPEC BOX
Typ av fordon: Motor: Supercharged 3.0L DOHC V6
Effekt: 333 hk @ 5 300 rpm; 325 lb-ft vridmoment @ 2 900 rpm
Transmission: 3.0L DOHC V6:
Broms: Sexväxlad manumatisk växellåda
Broms: Fyra skivbromsar med ABS
Däck: P245/40R18
Pris: Bas/som testat: 57 800 dollar/ 66 050 dollar
Destinationsavgift: 1 995
Transport Canada bränsleekonomi L/100 km: 12,2 stad, 8,1 landsväg.
Standardfunktioner: Förarplats: Elektriska dörrlås, fönster och speglar, luftkonditionering i tre zoner med mikronluftfilter, AM/FM/CD/MP3-spelare, Sirius satellitradio, ljudkontroller på ratten, DVD-navigeringssystem, adaptiv farthållare, elektriskt glas-soltak, informationsdisplay, lutningsbar och teleskopisk ratt, läderklädda säten, förarplats med sexvägsstyrning, uppvärmda framsäten, automatiska strålkastare, dubbla krockkuddar fram, dubbla sidokrockkuddar monterade i framsätet, dubbla krockkuddar monterade i baksätet, krockkuddar i sidoskyddsgardin, elektroniskt stabilitetsprogram, elektronisk fördelning av bromskraft, däcktrycksövervakare
Turboladdning av S4
Vem säger att man inte kan åka hem igen? Efter den ursprungliga femcylindriga bilen drevs Audis S4 av en turboladdad V6, om än med bara 2,7 liters cylindervolym.
På den tiden (slutet av 1990-talet) var turboladdade motorer inte på modet i den slösaktiga tiden, så Audi släppte in en 4,2 liters V8 med höga varvtal i motorrummet för att hålla S4:an i fas med konkurrenterna från BMW och Mercedes.
Då slog bränslekrisen till med råge och Audi bestämde sig för att tvångsinduktion var lösningen ännu en gång, men det gav oss den nuvarande (komprimerade i stället för turboladdade) 3,0L V6:an.
Men ryktena håller i sig att – med de allt strängare normerna för bränsleekonomi som införs runt om i världen – kommer S4:an att återvända till sina turboladdade rötter, även om detaljer som motorns konfiguration, slagvolym och till och med om det kommer att finnas en eller två turboladdare inte är kända. En sak är säker, Audi är mycket villig att experimentera med motorkonfigurationer för att optimera S4:s prestanda/bränsleekonomi.