Psykosociala frågor

Richard Graveling, Institute of Occupational Medicine, Edinburgh UK

Introduktion

Traditionellt sett har fokus inom arbetsmiljöområdet legat på fysiska och kemiska risker på arbetsplatsen. Många av dessa är föremål för enskilda EU-direktiv om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (enligt ramdirektivet 89/391/EEG), vilket skapar en gemensam strategi för faror som buller, vibrationer och farliga ämnen. Det finns dock en växande medvetenhet om att alla faror inte är fysiskt närvarande. Psykosociala faktorer, som är en förkortning för psykologiska, ekonomiska och sociala faktorer som påverkar arbetstagarna, kan också påverka både den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet.

Det är viktigt att inse att psykosociala faktorer i arbetet kan påverka arbetstagarnas hälsa och välbefinnande. Dessa faktorer, som är kopplade till hur arbetet utformas, organiseras och leds, kan potentiellt leda till en ökad nivå av arbetsrelaterad stress och en försämring av arbetsprestationen och av den psykiska och fysiska hälsan. Forskning som utförts under de senaste årtiondena har identifierat de arbetsegenskaper (”psykosociala riskfaktorer”) som kan leda till stress hos arbetstagare, oberoende av individuella anlag, yrke eller kulturell bakgrund. Vidare är det allmänt erkänt att den ekonomiska och tekniska utvecklingen över hela världen skapar förändringar i de påfrestningar och krav som ställs på arbetande människor. Även om vissa av dessa förändringar kan vara gynnsamma kan de också ha negativa effekter som leder till en ökning av psykosociala faror (eller riskfaktorer) som i sin tur kan leda till en ökning av problem som de som omfattas av ordet ”stress”.

I likhet med ett antal andra hälsoproblem, t.ex. muskuloskeletala störningar, kan psykosociala faktorer som kan ha en negativ effekt på hälsan förekomma på arbetsplatsen, men de är inte nödvändigtvis enbart arbetsrelaterade och kan vara resultatet av påverkan i hemmet eller i ett bredare socialt sammanhang. Detta bör dock inte betraktas som en ursäkt för arbetsgivare att inte agera.

Stress är ett av de ord som alla använder, men de menar ofta olika saker när de talar om det. Vissa människor talar till exempel om att utsättas för stress, ungefär som belastningen på en stålbalk. Andra talar om att drabbas av stress som om det är en sjukdom eller en reaktion på denna exponering eller belastning. Ytterligare andra använder ordet stress för att relatera till de krav och utmaningar som de ställs inför – i arbetet och i vardagen. Här kallar vi detta för ”tryck”. Stress skiljer sig från press, som är en naturlig del av livet. Ingen av dessa användningsområden är ”rätt” eller ”fel” – de är bara olika.

Inom arbetarskyddet används begreppet yrkesrelaterad eller arbetsrelaterad (eller arbetsrelaterad) stress i stor utsträckning för att beskriva vad människor upplever på jobbet när de upplever att det finns en obalans mellan de krav som arbetet ställer på dem och de fysiska och psykiska resurser som de har till sitt förfogande för att klara av dessa krav. Enkelt uttryckt innebär stress att man inte klarar sig. En mer detaljerad beskrivning av dessa termer och deras användning finns i EU-OSHA:s e-guide on managing stress and psychosocial risks.

Beskattningarna av problemets omfattning varierar kraftigt. I arbetskraftsundersökningen från 2013 konstaterades att ungefär en fjärdedel av de tillfrågade i EU-28 (28 EU-medlemsstater) rapporterade att de utsatts för psykosociala riskfaktorer som skulle kunna påverka deras psykiska välbefinnande negativt (allvarlig tidspress eller överbelastning i arbetet, våld eller hot om våld, trakasserier eller mobbning). I en paneuropeisk undersökning från 2013 bland arbetstagare över 18 år ansåg däremot nästan tre fjärdedelar att psykosociala faktorer som ”omorganisering av arbetet eller osäkra anställningsförhållanden” var de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad stress, och mer än hälften uppgav att arbetsrelaterad stress var ”mycket vanlig” eller ”ganska vanlig” på deras arbetsplats.

Vad är ”psykosociala riskfaktorer”?

En omfattande forskning under många år har identifierat en rad olika faktorer som kan leda till psykosociala risker för hälsan på arbetsplatsen. Dessa omfattar bland annat följande:

• Överdriven arbetsbelastning
• Motstridiga krav och bristande tydlighet i rollen
• Misslyckande med att vara delaktig i beslut som påverkar arbetstagaren och bristande inflytande över hur arbetet utförs
• Svårt hanterade organisationsförändringar, otrygghet på jobbet
• Ineffektiv kommunikation, brist på stöd från ledning eller kollegor
• Psykiska och sexuella trakasserier, diskriminering, våld från tredje part

Det finns många olika perspektiv på dessa faktorer i olika länder, vilket leder till att de ibland ”paketeras” eller presenteras på lite olika sätt. De centrala frågorna förblir dock desamma. Ytterligare OSHwiki-artiklar ger mer detaljerade perspektiv på specifika aspekter av den psykosociala arbetsmiljön och deras potentiella inverkan på arbetskraften; emotionellt arbete, förståelse och hantering av konflikter på arbetet, organisatorisk rättvisa.

I många år betraktades psykosociala risker och stress som ett specifikt problem för tjänstemän (med termer som ”executive stress”). Det har dock länge varit känt att även om inflytandet och den relativa betydelsen av olika riskfaktorer kan variera, är stress ett problem inom alla sektorer (byggbranschen, offentlig förvaltning, jordbruk, tjänster) och grupper av arbetstagare.

Hur påverkar de arbetstagare och företag?

Och även om stress i sig inte är en sjukdom kan långvarig exponering för stress leda till fysisk eller psykisk ohälsa som utbrändhet, ångest eller depression. Den kan också orsaka negativa känslomässiga eller beteendemässiga förändringar, försämra det som kallas ”kognitiv förmåga” (koncentration, minne, beslutsfattande osv.). Individer kan bli irriterade eller tillbakadragna, vilket kan leda till relationsproblem med kollegor och till våld, trakasserier eller aggressioner. Vissa av dessa effekter, t.ex. mobbning, kan både vara ett tecken på stress och en orsak till stress hos andra.

Som med många fysiska och kemiska risker på arbetsplatsen påverkas inte alla arbetstagare lika mycket av psykosociala riskfaktorer. Detta har lett till att vissa människor betraktar det som ett tecken på svaghet att drabbas av ohälsa på grund av sådana faktorer, i stället för att erkänna betydelsen av individuell känslighet, vilket är fallet med faror som luftvägsöverkänsliga ämnen.

Från ett företagsperspektiv finns det forskningsresultat som visar att arbetsrelaterad stress kan vara dyrt. En nyligen genomförd brittisk studie av uppgifter från arbetskraftsundersökningen visade att stress 2015/16 stod för 37 % av alla arbetsrelaterade sjukdomsfall och 45 % av alla förlorade arbetsdagar på grund av ohälsa, vilket innebär en stor börda för arbetsgivarna (förutom den mänskliga kostnaden). Bevis som t.ex. studier som visar att stress i arbetet leder till en ökning av olyckor, längre perioder av sjukfrånvaro och större personalomsättning pekar alla på ökade kostnader – som kan undvikas om riskerna identifieras noggrant och minskas på samma sätt som när det gäller fysiska risker.

Den e-guide som det hänvisas till ovan ger en allmän vägledning om de effekter som psykosociala risker och arbetsrelaterad stress kan ha, både på enskilda arbetstagare och företag.

Vad är den rättsliga ställningen?

EU:s ramdirektiv (89/391) skapar en rättslig skyldighet för arbetsgivare att skydda sina arbetstagare genom att undvika, utvärdera och bekämpa risker för deras säkerhet och hälsa (utan att nämna specifika risker). Detta omfattar psykosociala risker på arbetsplatsen som kan orsaka eller bidra till stress eller psykiska hälsoproblem. Direktivet innehåller också en allmän skyldighet för arbetstagarna att följa de skyddsåtgärder som arbetsgivaren fastställer.

Det finns också gemensamma ”ramavtal” inom EU som fackföreningar och arbetsgivare har kommit överens om och som presenterar gemensamma ståndpunkter om hur man ska hantera arbetsrelaterad stress, trakasserier och våld på arbetsplatsen. Kopior av dessa kan nås via EU-OSHA:s e-guide om arbetsrelaterad stress.

En mer detaljerad översikt över politik och lagstiftning på detta område inom EU finns i ytterligare en OSHwiki-artikel samt i några landsspecifika artiklar.

Att minska de psykosociala riskerna i arbetet är bra för företag och arbetstagare. Liksom för alla risker på arbetsplatsen bör bedömningen och undanröjandet eller minskningen av riskerna prioriteras. Ett bra tillvägagångssätt för att hantera risken för stress i arbetet innebär dock sannolikt en kombination av åtgärder, t.ex. insatser på arbetsplatsen och ledningsmetoder. Många av dessa är helt enkelt en del av god förvaltningspraxis. Genom att genomföra dem kan du förbättra effektiviteten i ditt företag och bidra till att upprätthålla en god psykosocial arbetsmiljö med friska och effektiva arbetstagare. Några ytterligare OSHwiki-artiklar ger sektorspecifik vägledning som du kan finna användbar; städsektorn, utbildning.

Var kan jag hitta mer information?

Som framgår av den här artikeln finns ytterligare OSHwiki-artiklar, som är länkade till den här inledningen, som ger mer information om psykosociala risker och hanteringen av dem på arbetsplatsen, tillsammans med ytterligare artiklar om specifika psykosociala frågor, t.ex. mobbning, trakasserier, våld och diskriminering på arbetsplatsen samt mer allmänna frågor om psykisk hälsa.

I EU-OSHA:s e-guide finns dessutom en praktisk vägledning för hantering av stress och psykosociala risker. Den finns i nationella versioner för nästan hela EU-28 och vissa andra europeiska länder.

{{{#jskitrating:view=score}}