Prissystem har funnits så länge som det funnits pengar.
Prissystemet har omvandlats till det system av global kapitalism som finns i början av 2000-talet. Sovjetunionen och andra kommuniststater med en centraliserad planekonomi upprätthöll kontrollerade prissystem. Oavsett om rubeln eller dollarn används i det ekonomiska systemet är kriteriet för ett prissystem att pengar används som skiljedomare och sedvanlig slutgiltig skiljedomare för att avgöra om en sak görs eller inte. Med andra ord är det få saker som görs utan att man tar hänsyn till de monetära kostnaderna och den potentiella vinsten i ett prissystem.
Debatt om socialismRedigera
Den amerikanske ekonomen Thorstein Veblen skrev en banbrytande traktat om utvecklingen av begreppet som diskuteras i denna artikel: Ingenjörerna och prissystemet. I dess kapitel VI, A Memorandum on a Practicable Soviet of Technicians, diskuteras möjligheten till en socialistisk revolution i USA som är jämförbar med den som då ägde rum i Ryssland (Sovjet hade då ännu inte blivit en stat (Sovjetunionen bildades 1922)).
Den ursprungliga uppfattningen om socialismen innebar att pengar som beräkningsenhet och monetära priser i sin helhet skulle ersättas med naturakalkylering (eller värdering baserad på naturliga enheter), och att affärsmässiga och finansiella beslut ersattes av ingenjörsmässiga och tekniska kriterier för att hantera ekonomin. I grunden innebar detta att socialismen skulle fungera under en annan ekonomisk dynamik än kapitalismen och prissystemet.
På 1930-talet utvecklade ekonomerna Oskar Lange och Abba Lerner en omfattande modell av en socialistisk ekonomi som använde ett prissystem och pengar för fördelning av kapitalvaror. Till skillnad från ett prissystem på den fria marknaden skulle ”socialistiska” priser fastställas av en planeringsstyrelse för att motsvara produktionens marginalkostnad för att uppnå neoklassisk Pareto-effektivitet. Eftersom denna socialismmodell byggde på pengar och administrerade priser i motsats till icke-monetära beräkningar i fysiska storheter, kallades den för ”marknadssocialism”. I själva verket medgav Oskar Lange att beräkningar i ett socialistiskt system skulle behöva utföras i värdettermer med ett fungerande prissystem snarare än att använda rent naturliga eller tekniska kriterier som i det klassiska begreppet socialism.
HayekEdit
Ekonomen Friedrich Hayek från den österrikiska skolan hävdade att ett fritt prissystem möjliggör ekonomisk samordning via de prissignaler som förändrade priser sänder, vilket anses vara ett av hans mest betydelsefulla och inflytelserika bidrag till ekonomin.
I ”The Use of Knowledge in Society” (1945) skrev Hayek: ”Prissystemet är bara en av de formationer som människan har lärt sig att använda (även om hon fortfarande är mycket långt ifrån att ha lärt sig att utnyttja det på bästa sätt) efter att ha snubblat över det utan att ha förstått det. Genom det har inte bara en arbetsdelning utan också ett samordnat utnyttjande av resurserna på grundval av en jämnt fördelad kunskap blivit möjligt. De människor som gärna hånar varje antydan om att det kan vara så brukar förvränga argumentet genom att insinuera att det påstår att det genom något mirakel spontant har vuxit fram just den typ av system som är bäst lämpat för den moderna civilisationen. Det är tvärtom: människan har kunnat utveckla den arbetsfördelning som vår civilisation bygger på eftersom hon råkade snubbla över en metod som gjorde det möjligt. Hade han inte gjort det hade han kanske ändå utvecklat någon annan, helt annorlunda typ av civilisation, något som liknar termitmyrornas ”stat”, eller någon annan helt otänkbar typ.”
.