Ostkristaller är vitaktiga, halvfasta till fasta, lätt krispiga till gryniga kristallina fläckar, korn och aggregat som kan bildas på ytan och insidan av ost. Ostkristaller är karakteristiska för många långlagrade hårdostar.
Hårda ostar där ostkristaller är vanligt förekommande och värderade inkluderar comté, lagrad cheddar, granaostar som parmesan, grana padano och Pecorino Romano samt gammal Gouda. I vissa ostar, som industriell cheddar, betraktas de dock som ett produktionsfel.
Ostkristaller kan bestå av olika ämnen. Vanligast är kalciumlaktatkristaller, särskilt på yngre ost, på ytan och på cheddar. Beroende på osten och dess ålder kan dessa kristaller bestå av endera eller båda enantiomererna. När det gäller grana padano har man rapporterat om korniga aminosyrakristaller inuti osten som huvudsakligen består av tyrosin och av leucin och isoleucin. Generellt sett kan alla ämnen som har en låg löslighet i vatten och en tendens att kristallisera bilda kristaller när osten torkar ut under lagringen.