Nitroförening, någon av en familj av kemiska föreningar där nitrogruppen (-O-N=O) utgör en del av molekylstrukturen. De vanligaste exemplen är organiska ämnen där en kolatom är kopplad genom en kovalent bindning till nitrogruppens kväveatom. Nitroföreningar är polära, och de som inte har någon annan kemiskt reaktiv gruppering är färglösa eller blekgula vätskor som endast är svagt lösliga i vatten. Många nitroföreningar framställs kommersiellt för användning som sprängämnen, lösningsmedel eller kemiska intermediärer (ämnen som värderas som råmaterial vid vidare kemisk bearbetning).
En nitroförening framställs vanligen genom en reaktion, kallad nitrering, mellan salpetersyra och en organisk förening. Nitrering av aromatiska föreningar, t.ex. bensen eller toluen, sker vanligen genom att behandla dem med en blandning av salpetersyra och svavelsyra vid temperaturer på 100° C eller lägre. Dessa temperaturer är inte tillräckligt höga för nitrering av alifatiska föreningar; propan omvandlas dock kommersiellt till en blandning av nitrometan, nitroetan, 1-nitropropan och 2-nitropropan genom att låta det reagera med salpetersyreångor vid temperaturer på omkring 400° C. Blandningen separeras sedan i sina beståndsdelar genom fraktionerad destillation.
Den viktigaste reaktionen av aromatiska nitroföreningar är deras reduktion, som kan åstadkommas av ett stort antal medel. Under sura förhållanden ger reduktionen nästan alltid upphov till en amin. I neutrala medier kan reduktionen ge en hydroxylamin. I alkalisk lösning bildas föreningar som innehåller kväve-till-kväve-bindningar (azo-, hydrazo- eller azoxyföreningar).