Mastitis är en viktig sjukdom hos får och getter eftersom den minskar mängden och kvaliteten på den mjölk som produceras av mjölkdjuret och minskar viktökningen hos lamm och killingar. Den kan också påverka djurens välbefinnande. Mastit är en inflammation i juvret. Fysisk skada, stress eller bakterier kan orsaka mastit. Det finns flera bakterier som är kända för att orsaka mastit hos får och getter, däribland Streptococcus sp., Staphylococcus sp., Pasteurella sp. och koliforma bakterier som E. coli. Den exakta typen av bakterier som orsakar mastit kan endast fastställas genom laboratorieanalys. Mastit kan antingen vara klinisk eller subklinisk. Proppar eller serum i mjölken är tecken på klinisk mastit. Dessutom kan juvret bli svullet, varmt och/eller ömt vid beröring. Subklinisk mastit kan endast påvisas med hjälp av ett test som California Mastitis Test (CMT) eller genom att räkna inflammatoriska celler i mjölken eller genom att odla mjölken i laboratoriet.
När bakterier tränger in i juvret kan en mastitinfektion uppstå. God juver- och spenkonformation kan bidra till att minska risken för mastit. Ett sätt att hjälpa till att förebygga mastit är att hålla mjölknings- och uppehållsutrymmen rena. Att förebygga luftvägssjukdomar hos lamm och ammande ungar kan också bidra till att förebygga mastit och Pasteurella hemolytica, en bakterie som orsakar lunginflammation hos lamm och ungar, kan orsaka mastit. Att doppa spenarna efter mjölkning kan också kraftigt minska risken för mastit hos mjölkande tackor och tackor. Behandling av mastit sker i allmänhet med hjälp av antibiotika som kan injiceras eller intramammär antibiotika. Det finns inga antibiotika som är märkta för användning hos får eller getter för behandling av mastit. All behandling av mastit hos får och getter betraktas därför som extra märkt och måste ske på inrådan och under överinseende av en veterinär. Med extra märkta läkemedel avses användning av ett läkemedel som används för något som inte uttryckligen anges på etiketten och som endast är tillåtet på skriftlig order av en veterinär. Betäckningar och tackor med klinisk mastit kan vara mycket sjuka och kräver ofta annan stödvård. Användning av intramammär torrbehandling kan hjälpa till med behandlingen av mastit under torrperioden, men måste göras under en veterinärs ledning eftersom det inte finns några antibiotika för torrbehandling som är märkta för får och getter. Michigan State University Extension påminner producenterna om att följa intervallerna för avvänjning av läkemedel för att förhindra att kontaminerat kött och/eller mjölk kommer in i livsmedelskedjan.
Mastitis kan orsaka minskad produktion hos får och getter, där majoriteten av mastiterna är subkliniska. All behandling av mastit hos små idisslare är extra märkta och kräver därför ett veterinärklient-patientförhållande. Rena stallar och mjölkningsmetoder är avgörande för att förebygga mastit hos små idisslare.