Många studenter och föräldrar tror att en plats på ett elituniversitet är en gyllene biljett till en blomstrande framtid. Och den tron är inte helt ogrundad, eftersom statistiken fortsätter att visa att majoriteten av landets bäst betalda akademiker gick på mycket selektiva universitet.
Men många som drömmer om att gå på en elitskola kanske aldrig gör det. Kanske kommer deras antagningsbesked aldrig, trots ett strålande akademiskt resultat och ett maximalt utfyllt schema för fritidsaktiviteter. För läsåret 2017-2018 ansökte 281 060 studenter till landets åtta Ivy League-skolor och av dessa fick mindre än 10 % erbjudanden.
Två av de mest selektiva skolorna i landet, Harvard och Stanford, har vardera en antagningsprocent på ungefär 5 %, enligt U. S. News. Det innebär att endast en av 20 sökande får ett antagningserbjudande från dessa prestigefyllda universitet. Många andra elitskolor har liknande antagningssiffror.
För andra sökande kanske antagningsbrevet kommer, men utan ett ekonomiskt stödpaket som gör det möjligt att delta. Enligt The Princeton Review’s 2018 College Hopes & Worries Survey listar en majoritet av föräldrar och studenter sin största oro som ”skuldnivån för att betala för examen”, tätt följt av rädslan för att studenterna ”kommer att komma in på förstahandsvalet av college, men inte kommer att ha tillräckligt med pengar/stöd för att delta”. Dessa farhågor är knappast förvånande med tanke på att den totala kostnaden för att gå på många elitskolor kan uppgå till mellan 60 000 och 70 000 dollar per år.
Vad händer då med de elever som aldrig kommer att gå på ett prestigefyllt universitet? Är de dömda att tjäna mindre än sina motsvarigheter som tar examen från elitskolor? Spelar det verkligen någon roll var man går i skolan?
För de flesta studenter är svaret uppmuntrande. Forskning visar konsekvent att det i slutändan kan vara studenten, och inte skolan, som gör störst skillnad.
Fördelar med att gå på en elitskola
Det finns onekligen vissa fördelar med att gå på ett elituniversitet. Namnet på en examen från Harvard, Princeton eller Stanford innebär en viss prestige som kan fungera som en grindvakt för arbetsgivare. Vissa arbetsgivare föredrar kandidater som gått på en mycket konkurrenskraftig skola, eftersom de tror att antagningsavdelningen på en skola som Harvard redan har skött urvalsprocessen åt dem.
Det är därför som dessa skolor ofta kallas ”feeder schools”; eftersom vissa topparbetsgivare litar på att skolorna gör urvalet åt dem, ”matas” de utexaminerade studenterna i huvudsak till toppföretagen. Detta gäller särskilt inom de mycket konkurrensutsatta områdena handel, juridik och finans. Till exempel är Ivy League-universitetet i Pennsylvania den främsta matarskolan för toppfinansföretag som Goldman Sachs, Morgan Stanley och Citigroup.
Nätverksmöjligheterna är också mycket bättre vid elituniversiteten, eftersom de ofta lockar till sig toppexperter och specialister för konferenser och tal, förutom att de ger studenterna chansen att nätverka med mycket framgångsrika och inflytelserika före detta studenter. Några av världens mäktigaste personer har gått på Ivy League och andra elitskolor, från domare i USA:s högsta domstol till presidenter, vd:ar och miljardärentreprenörer. Många av dessa inflytelserika utexaminerade förblir kopplade till sina skolor, från att donera donationer till att se positivt på arbetssökande som tagit examen från deras alma mater.
Det finns dessutom forskning från det amerikanska utbildningsdepartementet som har visat att utexaminerade från elituniversitet har betydligt högre löner än utexaminerade från andra institutioner.
Avhängigt av det karriärområde som du har valt kan du alltså få mer än bara en utbildning på en toppskola; den kan öppna upp en helt ny värld av möjligheter för dig. Men betoningen ligger här på ordet ”kan”. Du är inte nödvändigtvis dömd om du inte kommer in på din toppskola eller bestämmer dig för att inte gå på ett prestigefyllt universitet av skäl som t.ex. ekonomisk förmåga eller kulturell passform.
Andra faktorer som avgör framgång
Och även om de bästa skolorna kan ge studenterna ett försprång är den bästa förutsägelsen för framtida framgång i särklass studenterna själva.
Studentens kvalitet
Och även om statistiken kan visa på högre totalinkomster för studenter med examen från elituniversitet kan statistiken vara vilseledande. De som går på elituniversitet kan redan vara förberedda för att lyckas. Med andra ord kan det vara så att elituniversiteten tar in fler av den typ av studenter vars färdigheter och redan existerande nätverk redan garanterar dem framgång. En studie från 2017 som sponsrades av IRS och det amerikanska finansdepartementet visade att de flesta elitskolor främst tar in studenter från familjer med inkomster i den översta procenten.
I en studie från 2002 försökte forskarna Stacy Berg Dale från Mellon Foundation och Alan B. Krueger från Princeton kringgå det här problemet genom att endast jämföra inkomsterna för de studenter som ansökte om och blev antagna till liknande högskolor, vilket innebar att studenterna i urvalet hade jämförbara förmågor. Detta gjorde det möjligt för dem att tillskriva eventuella skillnader i inkomster till själva högskolorna och inte till särskilda färdigheter och egenskaper som studenterna redan hade.
I motsats till andra forskare, som helt enkelt jämförde de genomsnittliga lönerna bland skolornas utexaminerade utan att ta hänsyn till skillnaderna mellan studenterna, upptäckte Dale och Krueger att när de kontrollerade studenternas kvalitet försvann kopplingen mellan högskolornas selektivitet och utexaminerade studenters framtida inkomster. Studenter som gick på en mer selektiv högskola tjänade inte mer än studenter som antogs av samma högskola men valde att gå på en mindre selektiv skola.
Dale och Berg gjorde om sin studie ett decennium senare och kontrollerade dessutom de sökandes SAT-poäng jämfört med de genomsnittliga SAT-poängen för studenterna på de skolor de sökte till. De använde sig också av ett större urval. Denna andra studie gjorde en ännu mer övertygande upptäckt: Studenter som sökte till elitskolor och fick avslag tjänade samma genomsnittliga löner som de som gick på elitskolor, vilket ytterligare bevisar att det verkligen inte spelar någon roll var du går på college.
Med andra ord, oavsett om du väljer att gå på University of Penn eller Penn State University, är din inkomstpotential densamma. Det är din styrka som student, och inte ditt skolval, som avgör ditt öde.
Typ av huvudämne
En annan, nyare studie av Eric Eide och Mark Showalter från Brigham Young University och Michael Hilmer från San Diego State University kom fram till en mer komplicerad slutsats: det kan spela roll var du går i skolan, men bara för vissa huvudämnen.
Denna studie visade att för vissa huvudämnen, t.ex. företagsekonomi och ingenjörsvetenskap, tjänar studenter från mycket selektiva skolor i genomsnitt 12 % mer än studenter från skolor i mellanklassen. För många andra huvudämnen var det dock ingen större skillnad i löner. Detta kan bero på att, som nämnts ovan, ekonomistudenter vid elitskolor har tillgång till bättre praktikmöjligheter och nätverk än de som studerar vid skolor på lägre nivå. Några av de vanligaste inriktningarna för studenter från Ivy League-skolor är finans och ekonomi.
PayScale rapporterar vidare att skolor med inriktning på STEM-ämnen (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) konsekvent tar fram några av de mest inkomstbringande studenterna. Även om studenter från elitskolor som MIT och Caltech kanske tjänar mer i genomsnitt än sina jämnåriga som tar examen från mindre prestigefyllda universitet, innebär den ständiga tillväxten inom teknikområdet högre inkomster överlag, oavsett vilken skola du går på.
Studentens drivkraft & Ambition
Statistik är inte en indikator på ödet. Det finns gott om framgångshistorier om akademiker som inte gick på prestigefyllda skolor – och lika många historier om misslyckanden om dem som gjorde det.
Betänk till exempel att endast en handfull av Fortune 500-företagens vd:ar fick sina examina från elitskolor. Randall Stephenson från AT&T tog examen från University of Central Oklahoma, Tim Cook från Apple har gått på Auburn University, Walmarts vd Doug McMillon gick på University of Arkansas och John Mackey från Whole Foods studerade vid University of Texas at Austin (och blev aldrig klar).
Och även om fler amerikanska vd:ar har gått i skolan, så har de inte fått någon examen. senatorer och representanter tog examen från Harvard än från någon annan skola, gick mer än hälften av USA:s kongressledamöter och kongresskvinnor på mindre prestigefyllda skolor, inklusive offentliga statliga universitet.
Även om elituniversiteten tenderar att ha de bästa nätverksscenerna kan du få många av de möjligheter som dessa skolor erbjuder på andra högskolor; du kanske bara måste arbeta lite hårdare för att hitta dem. Du kanske inte omedelbart blir erkänd som student vid ett elituniversitet, men du kan genomföra praktikperioder, delta i nätverksevenemang och arbeta som volontär för att få den typ av arbetslivserfarenhet som arbetsgivarna verkligen letar efter i alla fall.
Rsaker till att inte gå på en elitskola
Det finns några goda skäl att inte gå på en elitskola, även om du blir antagen.
Undervisningens kvalitet
Och även om elitskolor kan skryta med några av landets bästa jurist- och läkarutbildningar, har de inte alltid den högsta kvaliteten på undervisningen för studenter. Det intensiva fokuset på akademisk forskning vid dessa institutioner, något som gör att de ligger i framkant inom den akademiska världen, resulterar i professorer som kan vara mer intresserade av sina personliga projekt än av att undervisa.
En student som antas till en Ivy League eller en liknande prestigefylld skola kan få en bättre inlärningsupplevelse på en mindre, men fortfarande mycket selektiv, högskola som uteslutande tar in studenter, eftersom dess professorer i första hand är där för att undervisa.
Det framgick vidare av 2017 års nationella undersökning av studentengagemanget (National Survey of Student Engagement, NSSE) att ”det inte finns någon garanti” för att selektivitet eller skolstorlek leder till en bättre inlärningsupplevelse för studenterna. Många mindre selektiva universitet rankades lika bra bland studenterna när det gäller undervisningskvalitet. NSSE-chefen Alexander McCormick drog följande slutsats: ”Konventionell visdom säger att ju mer selektiv en institution är, desto bättre kommer den att vara. Det är inte systematiskt sant.”
Individuell passform
En del studenter faller i fällan att tro att eftersom prestigefyllda universitet är de ”bästa” måste det betyda att de är de bästa för dem, men detta kunde inte vara längre från sanningen. När du bestämmer vilken högskola som är rätt för dig måste du överväga om en skola passar bäst för ditt huvudämne, din plånbok och din lycka.
Personlig lycka kan vara viktigare än vad en del föräldrar och studenter insett, eftersom det kan avgöra om en student får en bra eller dålig upplevelse på högskolan, men också om det är troligt att han eller hon kommer att ta examen. Under mina år som lärare på ett privat fyraårigt universitet har jag sett många studenter lämna skolan av olika anledningar, inte minst oväntad arbetsbelastning och dålig kulturell anpassning.
Och hur svårt det än är att komma in på ett elituniversitet kan pressen att faktiskt vara student där vara ännu värre. Det finns en förväntan på att du måste vara ”den bästa av de bästa” och en arbetsbelastning som följer med det.
För alla studenter som ansöker om att gå på högskola är det värt att ta hänsyn till varje faktor i din potentiella högskoleupplevelse, från kurserna och kostnaden till platsen och det sociala livet.
Gör arbetsgivarna verkligen skillnad på var du gick i skolan?
Kanske är ett ännu bättre mått på akademikers potentiella inkomster på arbetsplatsen vad arbetsgivarna själva letar efter hos jobbkandidater. Även här visar forskningen konsekvent att det spelar betydligt mindre roll var du har gått i skolan än vad vi tenderar att tro.
Glassdoor rapporterar till exempel att ett antal företag – särskilt teknikjättar som Apple, Google och IBM – inte kräver någon högskoleexamen alls, så de bryr sig verkligen inte om var du har gått i skolan. Företagen är mer intresserade av att anställa kandidater vars erfarenhet och färdigheter passar bäst för jobbet.
I synnerhet Google har ägnat åratal åt att analysera vilka anställda som lyckas på deras företag och upptäckt att det inte har så mycket att göra med var de har fått sin examen. När företaget var litet fokuserade Google på att rekrytera från skolor som Harvard, Stanford och MIT, men när företaget växte upptäckte man att detta var fel strategi. Laszlo Bock, tidigare Senior Vice President of People Operations på Google, sa till New York Times att alltför många högskolor ”inte håller vad de lovar”. Du genererar en massa skulder, du lär dig inte de mest användbara sakerna för ditt liv. Det är en förlängd ungdomstid.”
När de tittade på data fann Bock och hans team dessutom att det inte fanns något samband mellan var en anställd gick i skolan och hur väl han eller hon skötte sitt jobb. Akademiska prestationer – en viktig och eftertraktad egenskap bland elever vid elitinstitutioner – kan inte heller ha något samband med arbetsprestationer. Att lyckas i den akademiska världen är inte alltid ett tecken på förmågan att utföra ett arbete. Som Bock påpekar är ”akademiska miljöer artificiella miljöer” som villkorar människor att lyckas i den miljön, men bara i den miljön.
Google är inte ensam om att nedvärdera betydelsen av var en sökande fick sin examen. I en Gallup-enkät från 2013 angav mer än 600 företagsledare att den överlägset viktigaste anställningsfaktorn var en kandidats kunskaper inom sitt område, tätt följt av dennes tillämpbara färdigheter. Ledarna rankade dessa faktorer som ”mycket viktiga” av 84 % respektive 79 %. Längst ner på listan stod var kandidaten gick i skolan, vilket endast 9 % ansåg vara ”mycket viktigt”. Till och med kandidatens collegeinriktning, med 28 %, var långt viktigare än skolans bakgrund.
Så, i stället för att enbart fokusera på att gå på en elitskola, börja med att bestämma dig för din inriktning och sök sedan upp den skola som passar bäst för dina karriärmål.
När det spelar roll var du går i skolan
Det finns en situation där det kan göra stor skillnad att gå på en elitskola. Dale och Kruegers studie visade på en betydande ökning av inkomstpotentialen för elever med lägre socioekonomisk status samt elever med afroamerikansk och spansktalande bakgrund som går i elitskolor.
En möjlig förklaring till detta resultat är att deltagande i en elitskola ger dessa elever tillgång till yrkesmässiga nätverk som de annars skulle vara utestängda från. Som Dale och Krueger förklarar kan de flesta elever som söker till elitskolor förlita sig på redan etablerade nätverk av familj och vänner för att få jobbmöjligheter, medan elever med lägre inkomster vanligtvis inte har tillgång till samma slags nätverk och möjligheter.
Olyckligtvis söker många elever med låga inkomster och höga prestationer aldrig till elitskolor, en situation som kallas ”undermatching”. En studie av Caroline Hoxby och Christopher Avery visade att medan majoriteten av högpresterande elever med medel- och hög inkomst ansökte till elitskolor, gjorde endast 8 % av högpresterande elever med låg inkomst det, och 53 % av dessa ansökte till endast en skola: en icke-selektiv skola.
Dessa låga ansökningssiffror kan delvis bero på felaktig information. Även om mycket selektiva skolor, och Ivy League-skolor i synnerhet, ses som symboler för elitism eftersom de lockar till sig elever från rika familjer, innebär deras stora donationer att de kan erbjuda en del bra ekonomiska stödpaket till ekonomiskt missgynnade elever. Många elitskolor – däribland Princeton, Brown, Cornell, Columbia, Duke, Harvard, Yale, Stanford, MIT och Dartmouth – erbjuder antingen gratis skolavgift eller ett fullpris (skolavgift plus kost och logi) för familjer med inkomster under en viss summa.
Givna, prestigefyllda universitet skulle kunna göra mer för att locka till sig dessa studenter, enligt Georgetown Center on Education and the Workforce; många elitinstitutioner fortsätter att anmäla studenter som främst kommer från familjer med höga inkomster. Men för de studenter för vilka närvaro vid en elitskola kan göra en statistiskt signifikant skillnad är det värt att veta att möjligheten finns.
Final Word
I slutändan kan svaret på frågan ”Spelar det någon roll var man går på college?” bero på vem som frågar.
Forskningen visar att för de flesta studenter spelar det troligen ingen roll, åtminstone inte när det gäller framtida inkomstmöjligheter. För vissa inriktningar och socioekonomiska bakgrunder finns det dock goda skäl att gå på en elitskola.
När man bestämmer sig för om en skola är värd de höga terminsavgifterna kan nyckeln vara att fundera över vilken typ av jobb man vill ha och hur mycket pengar man kan tjäna på det. De flesta ekonomiexperter avråder från att låna mer i studielån än vad du rimligen kan förvänta dig att tjäna under ditt första år på college; inte ens en beräknad sexsiffrig lön kommer att räcka långt mot kostnaden för en fyraårig examen vid många elitinstitutioner.
Och även om elitskolor en gång i tiden betraktades som inkörsporten till en välmående framtid förlorar de den statusen i takt med att arbetsgivarna i allt större utsträckning fokuserar på färdigheter och erfarenhet när de anställer. Oftast är det det verkliga värde som du visar upp för en framtida arbetsgivare som skiljer dig från mängden, inte en finare examen. Och eftersom de flesta studier fortsätter att visa på betydande skillnader i inkomstpotential mellan högskoleutbildade och de som bara har en gymnasieexamen, har det större betydelse för dina framtida anställningsmöjligheter om du går på högskola än var du går på högskola.
I slutändan är det inte skolan som avgör din framgång, utan du själv – din drivkraft, ditt engagemang och din vilja att lära dig.
Har du funderingar på att gå på ett elituniversitet? Om du har tagit examen från en prestigefylld skola, tycker du att det var värt det?