Molluscum contagiosum – symptom, behandling och foton

Vad är molluscum contagiosum?

Molluscum contagiosum är en relativt vanlig och smittsam virusinfektion som orsakas av viruset med samma namn.

Molluscum contagiosum-virus har människan som enda värd och orsakar karakteristiska hudförändringar bestående av multipla, rundade, rosafärgade papler med en diameter på cirka 2 till 5 mm (vi förklarar symtomen närmare nedan).

Trots det pompösa namnet är molluscum contagiosum i de flesta fall en godartad hudsjukdom som läker ut av sig själv utan att ge några följdverkningar.

Den högsta incidensen av sjukdomen inträffar vid 3-4 års ålder och i tonåren/tidig vuxen ålder, när individen börjar sitt sexliv.

Symtom

Molluscum contagiosum-virus kännetecknas av att det ger upphov till flera små, kupolformade papler (upphöjda hudlesioner) som är ljusrosa i färgen. Det är vanligt med en liten navelliknande fördjupning i mitten av skadan.

Bilder på lesioner av molluscum contagiosum

Under vissa omständigheter kan tillväxten av papler orsaka lesioner som har ett polypliknande utseende med en tunn bas (se bilden nere till vänster).

Hos barn uppträder lesioner vanligen i ansiktet, på halsen, armhålorna, armarna och handflatorna. Hos vuxna är däremot könsorganen, underlivet och insidan av låren de mest drabbade områdena.

Läsionen gör inte ont och kliar inte alltid. Om patienten fortsätter att röra vid såren kan de förorenas med bakterier från huden och bli mycket inflammerade.

Med hjälp av skrapning eller skrapning kan paplerna avlägsnas. Detta gör det lättare att infektera såret och bidrar till att sprida viruset, vilket ökar risken för infektion till andra delar av huden och till personer i närheten.

Papulerna uppträder vanligen två till sex veckor efter att man utsatts för viruset. Sjukdomen kan pågå från flera månader till mer än ett år. Under denna tid kan vissa lesioner försvinna av sig själva och nya kan dyka upp. I sällsynta fall kan det ta mer än tre år innan sjukdomen försvinner.

När molluskumskador försvinner kan de lämna ljusare fläckar på huden, som bleknar med tiden. Det är inte vanligt att sjukdomen lämnar permanenta ärr eller märken.

Hos hiv-positiva och immunsupprimerade patienter är lesionerna vanligtvis större och mer diffusa.

Komplikationer

Molluscum contagiosum är inte en sjukdom som vanligtvis orsakar komplikationer. Det vanligaste är att såren infekteras av bakterier om patienten kliar sig eller rör dem ofta. Infekterade sår kan orsaka stor inflammation och lämna ärr.

Patienter med sår nära ögonen kan utveckla konjunktivit.

Överföring

Molluscum contagiosum-viruset sprids genom direkt fysisk kontakt från person till person och genom kontaminerade personliga föremål, t.ex. kläder, lakan, handdukar, badsvampar och leksaker.

Viruset kan spridas till andra delar av kroppen om patienten kliar sig på en av lesionerna och sedan rör vid en annan del av kroppen med samma hand (läs: Varför är det viktigt att tvätta händerna för att förebygga sjukdom?). Rakning eller vaxning kan också sprida viruset, eftersom det leder till att såren bryts upp.

Vi vet ännu inte om sjukdomen kan spridas genom enkel kontakt med till synes intakta sår. Man tror att det är nödvändigt att orsaka någon form av bristning i skadan för att viruset ska kunna spridas. Detta kan ske genom beröring, genom att man sliter sönder såren med fingrarna, genom att man gnuggar sängen, genom trauman i såren osv. I tveksamma fall är det bäst att inte röra vid paplerna.

Smitta från barn till barn är vanligare i länder med varmt klimat, där det är vanligt att barn går och leker utan skjortor och med lite kläder som täcker deras hud.

Vuxna smittas främst genom sexuell kontakt.

Det smittsamma molluskumviruset stannar i hudens övre skikt (epidermis) och cirkulerar inte i kroppen. Därför sker ingen överföring genom hosta eller nysningar.

Då viruset endast lever i hudens ytliga skikt, försvinner viruset när lesionerna försvinner tillsammans med dem. Molluscum contagiosum är inte som herpesviruset, som kan ligga i dvala i kroppen under långa perioder och sedan dyka upp igen.

Diagnos

I de allra flesta fall kan diagnosen ställas genom en enkel undersökning av huden, eftersom lesionerna är ganska karakteristiska. En dermatolog ställer lätt denna diagnos.

Vissa hudförändringar som kan likna molluscum contagiosum och vilseleda mindre erfarna läkare. Exempel är lesioner orsakade av kryptokockos, histoplasmos, Penicillium marneffei-infektion, platta vårtor, condyloma acuminatum, condylomata lata, pyogena granulom, adnexala tumörer, Langerhanscells histiocytos, basalcellscancer och amelanotiskt melanom.

Om det finns några tvivel kan skrapning eller biopsi av lesionen göras för att bekräfta diagnosen.

Behandling

Då molluskum läker spontant efter några veckor eller månader i de flesta fall är behandling inte nödvändig om skadorna är få och inte besvärande.

Det finns ingen anledning att hindra barnen från att gå på dagis eller i skolan. Det räcker med att vägleda dem att:

  • Inte kladda runt med såren.
  • Inte dela med sig av personliga föremål som handdukar och kläder.
  • Väx händerna ofta.
  • Kläda såren med kläder om det är möjligt.

Bearbetning, även om det inte är strikt nödvändigt, görs ofta eftersom det påskyndar läkningen och förhindrar överföring av viruset till andra.

När patienten och läkaren väljer behandling är de viktigaste alternativen:

Kryoterapi

Kryoterapi sker genom att flytande kväve appliceras på var och en av lesionerna med hjälp av svabbar (en typ av stor bomullspinne).

Då behandlingen innebär att man ”fryser” paplerna, är det smärtsamt att applicera det flytande kvävet, vilket gör det svårt att utföra behandlingen på små barn. Ungdomar och vuxna tolererar denna teknik bättre.

Näringsbildning och tillfällig eller permanent hypopigmentering (ljusa fläckar) av huden är potentiella biverkningar av kryoterapi.

Kurettage

Kurettage innebär att molluskerna avlägsnas genom att skrapa med ett instrument som kallas curette.

Kurettage

Smärta och blödning från lesionerna gör denna teknik svårare hos barn.

Kantaridin

Kantaridin är en kemikalie som appliceras på lesionerna, orsakar blåsor och sedan försvinner lesionen utan att lämna märken. Behandlingen bör upprepas varannan till var fjärde vecka tills alla lesioner har försvunnit.

Denna metod används oftast på barn och har en framgång på över 90 %. Läkemedlet ska appliceras av läkaren.

Referenser

    • Molluscum Contagiosum – JAMA Dermatology.
    • Molluscum Contagiosum – UpToDate.
    • Molluscum Contagiosum – Centers for Disease Control and Prevention.
    • Molluscum Contagiosum – American Academy of Dermatology.
    • Molluscum Contagiosum – Medscape.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.