Ministry of Agriculture, Food and Rural Affairs

Equine Digestive Tract Structure and Function

Table of Contents

1. Introduktion
2. Kolik
3. Laminit
4. Foderintag

Introduktion

En häst har samma behov av energi, protein, vitaminer och mineraler som andra djur, men skiljer sig åt när det gäller typ och funktion av dess matsmältningssystem och ligger mellan idisslare och icke idisslare.

Non-återfödare (människor, grisar och hundar) smälter kolhydrater, protein och fett genom enzymatisk verkan. Återfödare (nötkreatur, får och hjortar) använder bakterier i frammagen för att smälta fibrer genom jäsning och använder enzymatisk matsmältning i tunntarmen.

I hästen sker all verklig matsmältning genom enzymatisk matsmältning och äger rum i framtarmen före blindtarmen. Detta står för 52-58 % av matsmältningen av råprotein och praktiskt taget all matsmältning av lösliga kolhydrater (exklusive fibrer). (1) Dessutom sker bakteriell eller mikrobiell nedbrytning av fibrer i cecum och colon där stora mängder flyktiga fettsyror produceras genom fermentering och därefter absorberas. Detta dubbla system gör det möjligt för hästen att smälta enkla kolhydratkällor som stärkelse från spannmål i framtarmen. Fibrösa källor som havreskal, sojaskal, betmassa, hö och bete smälts i baktarmen.

För att enzymer och mikrober ska kunna smälta fodret på ett effektivt sätt behöver hästen friska tänder för att mala fodret och göra det möjligt för enzymer och bakterier att angripa växternas cellväggar. Tänderna bör undersökas vid den årliga hälsokontrollen för att se till att de slits normalt och effektivt maler fodret.

Hästens magsäckskapacitet är endast cirka 8-15 liter (åtta liter eller två gallon), vilket gör det svårt att förstå hur en häst kan konsumera stora mängder foder eller vatten. Tömningstiden för magsäcken efter fyllning kan vara cirka 12 minuter, och passagehastigheten ner i tunntarmen är cirka 1 fot/min. Nettoresultatet är att maten kan gå från munnen till blindtarmen på ungefär 1½ timme. Magsäckens lilla volym och den snabba passagen av mat från magsäcken är anledningen till att hästar äter nästan oavbrutet, därav benämningen ”höbrännare”.”

Passagehastigheten för pelleterat eller wafered hö är snabbare än för löst hö. Olika studier av den totala passagetiden visar att det krävs två till tre dagar från det att fodret intas tills det passerar i gödseln. Den vuxna hästens tjocktarm utgör mer än hälften av den totala volymen i matsmältningskanalen, är viktig för den mikrobiella matsmältningen av födan och är en viktig reservoar för vatten.

Fölet och den växande hästen har en outvecklad digestion i cecal och colonic jämfört med den vuxna hästen. Det finns mycket lite mikrobiell matsmältning före tre månaders ålder. Därför behöver fölet en kost som är fiberfattig och lättsmält i framtarmen. Föl som ses äta sin mammas gödsel tros få en bakteriekultur som är nödvändig för framtida mikrobiell matsmältning.

Colic

I den vuxna hästen är utgången och ingången till cekum (blindtarmen med en kapacitet på cirka 28-36 liter eller cirka 7-9 gallon) åtskilda av endast cirka 5 centimeter. Detta skapar en viss svårighet på grund av den dubbelriktade rörelsen av foder i detta område. Som ett resultat av detta kan cekum vara en plats för kolik, som kan utvecklas när en häst övergår från en ranson av dålig kvalitet till en ranson som är snabbt smältbar.

Bakterier som är bäst på att smälta foder med hög fiberhalt kommer att ersättas med en bakteriepopulation som är mer lämpad för att omvandla högkvalitativa och lättsmälta fibrer till lösliga produkter. När lättsmält hö kommer in i cecum blomstrar de mikrobiella populationerna och fermenteringshastigheten ökar. Det grova grovfodret kommer att orsaka en relativ ocklusion vid utgången av cekum och kommer att leda till gasansamling och smärta i samband med kolik. Detta är principen bakom rekommendationen att ”en häst bör bytas ut från en typ av foder till en annan under en period på en till två veckor.”

Impaktion av cecum och colon är vanligt och beror på intag av dåligt smältbart material. Detta, tillsammans med otillräckligt vattenintag eller motion, predisponerar hästar för impaktion. För att förhindra impaktion bör en liknande en till två veckor ges för omställning från en lättsmält foderranson av hög kvalitet till en foderranson med låg smältbarhet. Detta ger den gastrointestinala mikrofloran tid att anpassa sig till nya substrat. Grovfoder av mycket låg kvalitet bör inte utfodras, eftersom de ger upphov till impaktioner.

Laminit

Unga frodiga snabbväxande växter är fiberfattiga, kan innehålla 22-25 % protein och lika stora mängder lättsmälta kolhydrater. Plötsliga byten mellan olika foderkvaliteter leder till snabba förändringar i bakteriefloran och plötslig död av de mindre gynnade bakterierna. Om ett stort antal bakterier dör leder det i sin tur till att stora mängder endotoxin frigörs från bakterierna. Hästar som placeras direkt på bete efter att ha fått hö hela vintern kan utveckla laminit på grund av den plötsliga övergången till ett lättsmält foder. Grässträckor eller laminit är följden av detta. Klimatförhållanden, t.ex. stora regnmängder och varmt väder, kan också leda till snabb tillväxt av växter som vitklöver, som har ett högt innehåll av smältbart protein och energi och ett lågt fiberinnehåll.

Foderintag

Hästar konsumerar normalt 2 till 2,5 % av sin kroppsvikt i torrsubstans dagligen. Det har dock uppskattats att hästar på bete 24 timmar om dygnet kan konsumera upp till 3,3 % av sin kroppsvikt i torrsubstans. När andelen torrsubstans och näringsämnen från spannmål ökar kommer hästarna att minska sitt totala torrsubstansintag. Dessutom kommer en brådskande inblandning av spannmål i hästens foder att öka laktatkoncentrationen och sänka pH-värdet i cecal och colonic från 6,7 till 6,3. Detta var uppenbart när spannmålsinnehållet i ransonen var större än 30 % av torrsubstansintaget. (2) Plötsliga foderförändringar, t.ex. genom att ge hästar en extra andel spannmål före ett evenemang, kan leda till en betydande ackumulering av foderrelaterad mjölksyra.

Rekommendationer

• Hästar är växtätare och bör få minst 50 % av sitt torrsubstansintag från foder av god kvalitet (t.ex. hö, betesmark).
• Förändra fodret långsamt under en period på 7-14 dagar och var försiktig med att ”fylla på hästarna med spannmål” före ett evenemang.
• Förvänta dig inte att föl och växande hästar ska tillgodose hela sitt näringsbehov från hö.
• Förse dem med rent och friskt vatten hela tiden.
• Låt din veterinär undersöka hästarnas tänder vid det årliga hälsobesöket.