Mentala bilder

Processen för mentala bilder

Det finns två modeller som oftast används i litteraturen för processen för mentala bilder. I den första modellen, den tillämpade modellen, använder idrottare bilder för att uppnå kognitiva, effektiva och beteendemässiga resultat. Den innefattar tre faktorer: idrottssituationen, typer av bildspråk och bildspråkets förmåga att bidra till dess effektivitet. Med andra ord är det du föreställer dig det avsedda resultatet. Det finns flera typer av bilder inom denna modell, t.ex. kognitiv specifik, kognitiv allmän, motivationsspecifik, motiverande allmän upphetsning, motiverande allmän behärskning och många fler .

Den andra modellen, PETTLEP, bygger på uppfattningen att hjärnstrukturer aktiveras under bildskapande. Det är denna neurala komponent som modulerar motoriska och idrottsliga prestationer. PETTLEP står för physical, environment, task, timing, learning, emotion och perspective. Det bildspråk som används bör innehålla varje faktor som nämnts tidigare och vara så realistiskt som möjligt. Idrottaren bör t.ex. föreställa sig själv i sin uniform, på sin hemmaplan/plan, och gå igenom spelets rörelser i spelets hastighet .

Den faktiska processen för hur mentala bilder utförs är inte väl utforskad. I den största delen av litteraturen nämns processen inte ens. Det finns många frågor som behöver besvaras, t.ex: Utför man MI i ett mörkt rum? Behöver någon läsa upp ett manuskript för idrottaren? Hur länge ska idrottaren utföra MI? Hur många gånger i veckan? Behandlingsprotokoll som används av fysioterapeuter är ovanliga och mycket varierande. I dagsläget är protokollen föreslagna och behöver ytterligare forskning för att stödjas. MI har använts inom andra områden av fysioterapin, t.ex. inom motorisk inlärning och motorisk rehabilitering, i många år och får mer stöd i litteraturen om neurorehabilitering.
Liu och medarbetare (2004) undersökte ett protokoll för förbättring av ADL och användning av övre extremiteter efter stroke. Bildgruppen utförde 3 övningsuppsättningar, av 5 ADL-uppgifter, som gavs under 1 timme, 5 dagar i veckan under 3 veckor. Den första veckan var de lättaste ADL-uppgifterna och den sista veckan var de svåraste bestående av att gå och handla eller gå till en park. Bildgruppen uppnådde en signifikant högre prestationsnivå på de tränade uppgifterna såväl som på de otränade uppgifterna jämfört med kontrollgruppen. Page och kollegor gav sina patienter 30 minuters imageri två gånger i veckan med hjälp av ett ljudband. Efter sex veckor uppvisade patienterna förbättringar i de uppgifter som diskuterades på bandet.
I en artikel av Dickstein, Dunsky och Marcovitz (2004) anges att MI bör utföras med försökspersonerna i liggande ställning och med slutna ögon. Övningar för att slappna av i försökspersonens kropp bör utföras först sedan bör de föregås av MI. I en metaanalys angavs att friska personer inte bör använda MI längre än 20 minuter på grund av en negativ effekt med ökad övningstid. För patienter som har haft en stroke rekommenderade en forskare att träningstiderna bör vara mellan 12-15 minuter .
Fortsatt forskning behöver utföras för att ge en bättre förståelse för kraven för MI och vad som ger bäst resultat. I dagsläget råder det konsensus om att MI förbättrar förmågan att utföra övade uppgifter, men det finns inga riktlinjer för den exakta processen.

Inflytande på prestation

Mental imagery kan vara en viktig aspekt för att öka idrottsutövares prestationer i sina perspektivsporter. Mental imagery beskrivs som ”repetitiv mental övning eller mental träning som betecknar mental representation av utförandet av ett motoriskt mönster utan samtidig produktion på den muskelaktivitet som normalt krävs för handlingen”. Mental imagery är en teknik som idrottare kan använda för att komplettera fysisk träning och förbättra sina prestationer i sin givna idrott. Mentala bilder är ofta en del av en rutin för mental träning som också kan omfatta tekniker som avslappning, självprat och målformulering. Idrottare använder mentala bilder i dessa program så mycket att mentala bilder och mental träning nästan har blivit synonyma termer. Forskning har visat att mentala bilder är effektiva när det gäller att öka prestationen i sådana sporter som t.ex:

• Pilarkastning
• Dykning
• Figuråkning
• Gymnastik

Dessa studier kan också generaliseras till andra idrottsprestationer. Friska individer som använder sig av mentala bilder kan uppleva prestationsförbättringar inom områden som t.ex:

• Styrka
• Arm-poängskapacitet
• Rörelseomfång
• Postural kontroll
• Snabbhet
• Precision
• Motoriska färdigheter.

Det finns flera överväganden att ta hänsyn till när man använder ett program för mentala bilder för att förbättra idrottares prestationer. Mentala bilder verkar vara bättre än ingen träning alls, men enbart mentala bilder är inte lika bra som enbart fysisk träning. Mentala bilder kan inte helt ersätta fysisk träning och det verkar som om en kombination av mentala bilder och fysisk träning leder till den mest effektiva prestationen. Det verkar också finnas en skillnad i effektiviteten av mentala bilder mellan nybörjare och elitidrottare. Nybörjaridrottare använder mentala bilder mindre effektivt än elitidrottare eftersom elitidrottare ”använder mentala bilder oftare, har bättre visualiseringsförmåga och använder mer strukturerade mentala träningssessioner.”

Mentala bilder är mest effektiva när de tränas över tid, men forskning har visat att idrottare oftast använder mentala bilder omedelbart före en tävling för att hjälpa till att öka prestationen. Laboratoriestudier visar att det fortfarande är effektivt att använda mentala bilder utan föregående träning så länge prestationen kommer direkt efter användningen av mentala bilder. En golfspelare kan till exempel uppleva goda resultat om han eller hon använder tekniker för mentala bilder omedelbart innan han eller hon slår sitt golfslag, medan mentala bilder som används en gång i veckan före turneringen kanske inte ger några större fördelar. Mentala bilder är en teknik som kan hjälpa idrottare att förbättra sina prestationer, men precis som alla andra färdigheter kräver den övning för att vara mest effektiv.

Influenser på rehabilitering och återhämtning

Förutom att påverka prestationen har mentala bilder använts i samband med rehabilitering och återhämtning. Mentala bilder som ett komplement till fysisk medicin under rehabilitering kan användas på flera sätt för att:

• Hjälpa patienterna att hantera smärta
• Snabba på den läkande återhämtningsprocessen
• Förhindra försämring av fysiska färdigheter på grund av skada och immobilitet
• Öka följsamheten till ett rehabiliteringsprogram

Mentala bilder tros ha både fysiologiska och psykologiska fördelar för den skadade personen. Även om mekanismerna bakom denna koppling mellan kropp och själ inte är helt klarlagda, är det enligt Jones & Stuth ”allmänt accepterat inom den medicinska professionen att sinnet och kroppen är ett integrerat system och att sinnet spelar en viktig roll i både sjukdomens etiologi och återhämtning”. Mentala bilder har rapporterats utlösa neurofysiologiska förändringar, förbättra immunförsvaret och ha en effekt på det autonoma nervsystemet.

De typer av bildspråk som används vid rehabilitering kan omfatta:

• Bilder av att skadan läker och repareras
• Bilder av fullständig återhämtning
• Bilder av att utföra sport eller aktivitet utan skada

Kontrollerade studier om mentala bilder och rehabilitering

Cressman och Dawson (2011) undersökte effekten av helande bilder på 9 idrottare från college. I studien jämfördes de två försöksgrupperna utifrån tre dimensioner: tillfredsställelse med rehabiliteringen, self-efficacy att återhämta sig och återgång till spel. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på self-efficacy eller återgång till spel, men interventionsgruppen hade en signifikant positiv effekt med avseende på tillfredsställelse med rehabilitering.

Guillot et al (2009) fann att mentala bilder kan bidra till att underlätta motorisk återhämtning för brännskadepatienter.

Christakou, Zervas & Lavalle (2007) undersökte den kompletterande rollen av bildspråk till funktionell rehabilitering för idrottare med grad II-ankelförstötningar när det gäller förbättringar av muskeluthållighet, dynamisk balans och funktionell stabilitet. Mentala bilder visade en signifikant skillnad i muskeluthållighet men inte i dynamisk balans eller stabilitet.

I flera kontrollerade studier har man undersökt effekten av mentala bilder på ACL-rekonstruktion och rehabilitering:

• Cupal & Brewer (2001) fann signifikant större knästyrka och signifikant mindre ångest och smärta vid återinsjuknande i samband med skada för interventionsgruppen som fick guidad avslappning och bildsättande session utöver fysisk rehabilitering.
• Omvänt fann Maddison et al. (2011) ingen signifikant effekt på knästyrka eller self-efficacy med guidad bildintervention, men fann däremot en signifikant positiv effekt på knäets slapphet och läkningsrelaterade neurobiologiska faktorer som minskade deltagarnas stressreaktion.
• Lebon, Guillot & Collet (2011) fann att motoriska bilder ökade muskelaktiveringen för ACL-rehabpatienter. De antog att effekten kan bero på en omfördelning av central neuronal aktivitet eftersom det saknades antropometriska förändringar hos interventionspersonerna. Dessa författare rekommenderar att imagery bör göras tidigt i rehabiliteringsprocessen när passiv och aktiv muskelaktivitet är mest begränsad av skada.

Influenser på avslappning och stresshantering

Den psykologiska aspekten av idrott och tävling förbises ofta. Många studier visar att mentala bilder hjälper till att minska idrottsutövarnas stress och ångest och öka avslappningen. Mousavi och Meshkini (2011) fann att bland elittennisspelare med liknande fysisk förmåga hade gruppen som använde mentala bilder under idrotten en genomsnittlig minskning med 21,5 för sina poäng på Ketle 40-item frågeformuläret om ångest jämfört med gruppen som inte använde mentala bilder som hade en genomsnittlig poängminskning med 1,2. Dessutom föreslår Naylor (2009) att komplettering av träning av diafragmatisk andning med mentala bilder ytterligare förbättrar avslappningen och minskar idrottsrelaterad stress och ångest.

Förutom allmän idrottsrelaterad stress upplever idrottare ofta psykisk oro och deprimerade känslor efter en skada och in i den tidiga rehabiliteringsfasen. Även om idrottare upplever dessa känslor tar fysioterapin sällan upp de psykologiska aspekterna av att återgå till idrotten. Evans, Hare och Mullen (2006) fann att bildspråk var användbart för idrottare under alla faser av rehabiliteringen för att hjälpa till att minska deras rädsla för att skada sig på nytt och minska stress och ångest inför att återgå till idrotten.

Studier har upprepade gånger funnit att mentala bilder är effektiva för att minska stress och ångest inför tävlingar, det är dock oklart hur individerna använder sig av bildspråket eftersom det har många olika former och situationer som det kan användas i. Bernier och Fournier (2010) studerade effekterna av mentala bilder på erfarna golfspelare och fann att golfspelarna fokuserade på olika bilder beroende på miljö, slag, psykologiskt tillstånd, tävling och många andra variabler. De fann att majoriteten av de golfspelare som använde mentala bilder för att hantera stress och upphetsning använde sig av bilder av resultat, vilket inkluderar att se bollen i hålet, att vinna en turnering eller att visualisera en bra bollrullning. När det gäller när man ska använda mentala bilder, för att lindra stress och ångest, använder idrottare oftast bilder före en tävlingshändelse, snarare än under eller efter.

Nu visar forskningen att mentala bilder kan hjälpa till med avslappning och stressreducering hos idrottare, men det har också visat sig att det kan minska stress och ångest hos gravida kvinnor jämfört med en kontrollgrupp. Ökad stress hos gravida kvinnor har kopplats till negativa resultat som ökat antal för tidiga födslar, låg födelsevikt hos spädbarn och utvecklingsförseningar hos barn. Förutom minskad ångest och stress fann man att gruppen gravida kvinnor som utförde mental avbildning hade betydligt mindre trötthet än gruppen som inte hade någon träning i mental avbildning. Förutom att hjälpa till att minska stress hos gravida kvinnor fann Cancio (1991) att mentala bilder minskade stressnivåerna hos 81 % av en luftlandsättningsdivision i armén medan de utförde fallskärmshopp med fritt fall.

1. 1,0 1,1 1,1 1,2 1,3 Weinberg, R. Fungerar bildspråk? Effekter på prestation och mentala färdigheter. Journal of Imagery Research in Sport and Physical Activity 2008;3:1-23.
2. 2.0 2.1 Dickstein, R., Deutsch, J. Motor imagery in physical therapist practice. PHYS THER 2007; 87: 942-953.
3. Liu, K., Chan, C., Lee, T., Hui-Chan, C. Mental imagery for promoting relearning for people after stroke: En randomiserad kontrollerad studie. Arch Phys Med Rehabil 2004;85:1403-1408.
4. Dickstein, R., Dunsky, A., Marcovitz, E. Motoriska bilder för gångrehabilitering vid hemipares efter stroke. Phys Ther 2004;84: 1167-1177.
5. Deschaumes-Molinaro C, Dittmar A, Vernet-Maury E. Förhållandet mellan mentala bilder och idrottsprestationer. Beteendemässig hjärnforskning. 1991;45:29-36.
6. 6.0 6.1 6.2 Cocks M, Moulton C, Luu S, Cil T. Vad kirurger kan lära sig av idrottare: Mental praxis inom idrott och kirurgi. Journal of Surgical Education. 2014;71(2):262-269.
7. 7,0 7,1 Richardson P, Latuda L. Therapeutic imagery and athletic injuries. Journal of Athletic Training. 1995; 30(1):10-12.
8. 8,0 8,1 Jones L, Stuth G. The uses of mental imagery in athletics: En översikt. Tillämpad och förebyggande psykologi. 1997;6(2):101-115.
9. Newmark T, Bogacki D. Användning av avslappning, hypnos och bilder inom idrottspsykiatrin. Clinics in Sports Medicine. 2005;24(4):973-977.
10. Cressman J, Dawson K. Evaluation of the Use of Healing Imagery in Athletic Injury Rehabilitation. Journal of Imagery Research in Sport and Physical Activity. 2011;6(1).
11. Guillot A, Lebon F, Vernay M, Girbon J, Doyon J, Collet C. Effekten av motoriska bilder vid rehabilitering av brännskadepatienter. Journal of Burn Care & Forskning. 2009;30(4):686-693.
12. Christakou A, Zervas Y, Lavallee D. Den kompletterande betydelsen av bilder för den funktionella rehabiliteringen av en grad II-ankelförsträckning. Human Movement Science. 2007;26(1):141-154.
13. Cupal D, Brewer B. Effekter av avslappning och guidade bilder på knästyrka, ångest för att skada sig igen och smärta efter rekonstruktion av främre korsbandet. Rehabilitation Psychology. 2001;46(1):28-43.
14. Maddison R, Prapavessis H, Clatworthy M, Hall C, Foley L, Harper T et al. Guided imagery to improve functional outcomes post-anterior cruciate ligament repair: randomized-controlled pilot trial. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. 2011;22(6):816-821.
15. Lebon F, Guillot A, Collet C. Increased Muscle Activation Following Motor Imagery During the Rehabilitation of the Anterior Cruciate Ligament. Tillämpad psykofysiologi och biofeedback. 2011;37(1):45-51.
16. Mousavi SH, Meshkini A. Effekten av mentala bilder på minskningen av idrottsutövares ångest under idrottsprestationer. International Journal of Academic Research in Business and Social Sciences 2011;1:342-5.
17. Naylor AH. Den mentala träningens roll i skadeförebyggande arbete. Athletic Therapy Today 2009;14:27-9.
18. Tracey J. Den känslomässiga reaktionen på skade- och rehabiliteringsprocessen. Journal of Applied Sport Psychology 2003;15:279-93.
19. Ahern D, Lohr B. Psykosociala faktorer vid rehabilitering av idrottsskador. Clin in Sports Med 2003;16:755-68.
20. Evans L, Hare R, Mullen R. Användning av bilder under rehabilitering efter skada. Journal of Imagery Research in Sport and Physical Activity 2006; 1:1-19.
21. 21.0 21.1 Bernier M, Fournier JF. Funktioner av mentala bilder hos erfarna golfspelare. Psychology of sport and exercise 2010;11:444-52.
22. Driediger M, Hall C, Callow N. Bildanvändning av skadade idrottare: en kvalitativ analys. Journal of Sports Sciences 2006;24:261-71.
23. 23.0 23.1 Jallo N, Ruiz RJ, Elswick RK, French E. Guided imagery for stress and symptom management in pregnant African American women. Evidensbaserad komplementär och alternativ medicin 2014;2014:1-13.
24. Cancio LC. Stress och trance vid fallskärmshoppning i fritt fall: en pilotstudie. American Journal of Clinical Hypnosis 1991;33:225-34.