MedicationEdit
Dopaminagonister är för närvarande det föredragna läkemedlet för att undertrycka laktation, vilket fungerar genom att undertrycka prolaktinproduktionen. Cabergolin (Dostinex™) är för närvarande det mest effektiva alternativet som för närvarande finns tillgängligt, eftersom det finns tillgängligt som en engångsdos (till skillnad från bromokriptin som måste tas två gånger dagligen i två veckor.) Det kan förskrivas vid bröstabscess. Även om den föredragna behandlingsmetoden för bröstabscess och mastit faktiskt är att fortsätta amningen, om man beslutar att sluta amma, är kemisk laktationssuppression indicerad, särskilt i svåra fall. Carbergolin är inte indicerat för behandling av obehag orsakat av engorgement. I Storbritannien förskrivs dopaminagonister rutinmässigt efter en dödfödsel. Preeklampsi är en kontraindikation för förskrivning av dopaminagonister.
Förr användes rutinmässigt hormonella behandlingar som dietylstilbestrol under postpartumperioden, men dessa rekommenderas inte längre på grund av biverkningar som illamående och kräkningar och allvarliga potentiella biverkningar som tromboembolism, cerebral olycka och hjärtinfarkt. Östrogeninnehållande p-piller kan ha samma biverkning, men är liksom dietylstilbestrol olämpligt att använda under postpartumperioden på grund av risken för biverkningar.
Pseudoefedrin kan också undertrycka amning, eftersom det är känt för att orsaka låg tillgång.
I USA. Spitz et al. i en 100-årig genomgång av all tillgänglig information kom fram till att det inte fanns något nytt eller användbart för att hjälpa till med bröstinvolutionen eller mjölkundertryckningsprocessen eller för att behandla smärta eller obehag av kraftigt svullna bröst.
Andra metoderRedigera
Då man helt enkelt inte stimulerar brösten efter födseln, kommer mjölkproduktionen efter några dagar att avta efter några dagar. Om amning redan har etablerats tar produktionen av mjölk vanligtvis längre tid att minska och kan ta flera veckor. Kvinnor kan uppleva smärta och obehag på grund av svullnad. Detta obehag kan lindras genom att trycka ut mjölk för hand eller genom att använda en pump för att minska mjölkstockningen och förebygga mastit. Obehaget kan också behandlas med smärtstillande medel. Så mycket som en tredjedel av alla kvinnor kommer dock att uppleva svår smärta under denna process.
Historiskt sett användes bindning av brösten med hjälp av åtsittande behåar eller ace-bandage, men detta avråds numera eftersom det kan orsaka blockerade mjölkgångar och mastit. Vätskebegränsning rekommenderas inte heller eftersom det sannolikt är ineffektivt och onödigt.
Kålblad är en vanlig rekommendation för att minska obehag från svullnad. I en Cochrane-granskning av tre studier om detta ämne drogs dock slutsatsen att det inte fanns några statistiskt signifikanta bevis för att interventioner var förknippade med en snabbare upplösning av symtomen; i dessa studier tenderade kvinnor att få förbättringar av smärta och andra symtom över tid oavsett om de fick aktiv behandling eller inte.
Enligt Cochrane-översikten kan andra interventioner som varma/kalla förpackningar, Gua-Sha (skrapterapi), akupunktur och proteolytiska enzymer vara lovande för behandling av bröstsvullnad, men det finns inte tillräckligt med bevis för att rättfärdiga ett utbrett införande.