På sin 39:e födelsedag fick Terri LaMarti en ”drömgåva” av sin man Ned – ett presentkort för fettsugning. Som fyrabarnsmamma hade Terri LaMarti försökt allt för att bli av med sin vikt efter förlossningen, men inte ens kontinuerlig jogging verkade få bort hennes ”mage”.
Under en första konsultation med den kosmetiska kirurgen dr Anthony Pignataro på hans kontor i West Seneca, New York, sa LaMarti att hon kände sig helt ”lugn” och ”bekväm” med den karismatiske läkaren.
”Jag hade absolut inga betänkligheter eller tvivel om dr Pignataro. Han gjorde mig helt lugn”, sa LaMarti till ”License to Kill”, som sänds lördagar kl. 6/5c på Oxygen.
I juni 1997 släppte Ned av henne för hennes fettsugningstermin klockan 8.30, och det som följde var den mest plågsamma smärta som LaMarti någonsin hade upplevt i sitt liv.
Efter att ha tagit en handfull piller fördes LaMarti till ”operationscentret”, en källare som låg två trappor ner, vilket var långt ifrån den steriliserade operationssal som hon hade förväntat sig.
”De satte mig i den här stolen. Jag försökte säga till dem att något är fel här, jag vill inte göra detta. Jag hade ingen kontroll över någonting”, berättade hon för producenterna.
Det sista LaMarti mindes var att hon hörbart stönade, och när hon vaknade upp flera timmar senare, klockan 17.00, befann hon sig i väntrummet fullt påklädd. Ned hämtade henne, och när hon kom hem rann det så mycket blod nerför hennes ben att dottern var tvungen att suga upp det med en mopp.
Vid undersökningen av hennes buk såg LaMarti cirka 18 till 22 häftklamrar tvärs över magen, men operationssnitten hade inte stängts.
”Det var gapande sår, som om kanterna inte var sammanfogade, som om man kunde sticka in ett mansfinger i de här hålen”, minns hon.
Oroligt nog ringde LaMartis till dr Pignataro, som hävdade att blodet i själva verket var överflödig operationsvätska och att de inte hade något att oroa sig för. Han sa till LaMarti att vila och att han skulle höra av sig till dem nästa morgon.
Efter en natts sömn hade hon dock ännu mer ont och de skyndade sig till sjukhusets akutmottagning. Läkarna upptäckte att under ingreppet hade hennes tarm blivit inkräktad, och LaMarti kämpade mot en brutal infektion. De suturer som dr Pignataro hade satt in hade skurit av all blodtillförsel till hennes buk, vilket ledde till att den började ruttna.
LaMarti lämnades med ett fyra tum stort hål som var en halv tum djupt, och hon tillbringade de närmaste dagarna med att återhämta sig på sjukhuset med medicinering och droppbehandlingar.
Under tiden som hon fortfarande var inlagd väcktes hon en natt omkring klockan 02.30. Hennes besökare var ingen annan än dr Pignataro, som höll hennes journal i handen och skrek åt henne och sa att hon skulle gå hem. Sjuksköterskorna ingrep snabbt och fick honom att lämna sjukhuset, och LaMarti skrevs ut några dagar senare.
En formell utredning av dr Pignataros praktik inleddes dock inte förrän i augusti 1997, när första hjälpen kallades till hans kontor på grund av en patient i nöd. Offret var den 26-åriga tvåbarnsmamman Sarah Smith, som genomgick en bröstförstoring när hon drabbades av hjärt- och andningsstillestånd.
När räddningspersonalen anlände försökte dr Pignataro skapa en luftväg för Smith med hjälp av en klädhängare. Även om ambulanspersonalen kunde återuppliva Smith med hjälp av hjärt- och lungräddning, hade hon när de anlände till akutmottagningen hamnat i koma och avled senare.
För att vara förvånade över scenen anmälde brandkåren dr Pignataros praktik till den lokala polisen, som följde upp med kirurgen om ingreppet. Han hävdade att Smith slutade andas under den rutinmässiga transumbilikala bröstförstoringen, varför han utförde hjärt- och lungräddning och gav henne en lidokainspruta.
När detta inte lyckades återuppliva henne sade han att han bad sin personal att ringa 112. Dr Pignataro avslutade sedan intervjun och berättade för utredarna att han var tvungen att träffa en patient.
Dagen därpå fick LaMarti, som fortfarande återhämtade sig hemma, ett samtal från dr Paul Dippert, som hade behandlat henne på sjukhuset.
”Han sa: ”Vet du vilken lycklig kvinna du är? … Den jäveln har just dödat en 26-årig tvåbarnsmamma”, berättade LaMarti i ”License to Kill”.
Polisen i West Seneca inledde en utredning om Smiths död, och när obduktionsrapporten kom tillbaka visade den att Smith hade dött av kvävning på grund av felaktig ventilation under narkosförfarandet.
”För lekmännen blev syrehalten så låg att det i princip ledde till att hennes hjärta stannade”, berättade Erie County District Attorney John Flynn för producenterna.
En toxikologirapport fastställde också att dr Pignataro hade blandat ihop natriumpentothal och Versed, två mediciner som avslappnar kroppen under en operation. Den dos Smith fick var så hög att den gjorde att hon inte längre kunde andas på egen hand.
Då drog New York State Department of Health in dr Pignataros läkarlicens och Erie County District Attorney’s Office tog över utredningen.
I samband med att de intervjuade hans kontorspersonal fick de reda på att under Smiths operation var dr Pignatoros fru, Debbie Pignataro, som fungerade som kontorsassistent, en legitimerad sjuksköterska som endast hade sex månaders erfarenhet av icke-kirurgisk verksamhet och en 17-årig praktikant från gymnasiet närvarande.
Sjuksköterskan och tonåringen sa att Smith vaknade mitt i proceduren och sa ”aj”, och hon fick mer medicin för att bli avsvimmad. Det var då Debbie märkte att syrehalten sjönk, men i stället för att omedelbart avbryta fortsatte dr Pignataro med operationen.
När Debbie märkte att Smiths läppar ”blev blå” slutade hon att andas och fick hjärtstillestånd.
I samband med att man grävde djupare i kirurgens förflutna fick utredarna reda på att han var son till den respekterade läkaren Ralph Pignataro från Buffalo. Den yngre Pignataro hade svårt att komma in på någon av de erkända, etablerade medicinska skolorna i USA, och han fick sin examen från ett institut i Puerto Rico.
Som utbildad ÖNH-läkare flyttade han sedan till West Seneca och inrättade sin mottagning för kosmetisk kirurgi, där han blev något av en mindre kändis som erbjöd fyndpriser för bukplastik, bröstförstoring och näsoperation. Dr Pignataro bar en röd Lamborghini och skröt om sina exklusiva patent, inklusive hårbitar som kunde fästas i kraniet.
Undersökarna hörde dock från flera vittnen att dr Pignataro bara var en blixt och ingen substans.
”Alla de personer som vi talade med i den här utredningen och som var tillsammans med honom i utbildningsprogrammet sa alla att han var en katastrof … Ju mer vi tittar på Dr. Pignataro, desto värre börjar vi känna oss”, sade Flynn till producenterna.
I hopp om att kunna varna andra för denna praktik gick LaMarti ut med sin berättelse, och flera kvinnor tog kontakt med sina egna berättelser om sina erfarenheter av dr Pignataro. Inklusive Smith fick LaMarti kännedom om 13 andra kvinnor som hade anklagelser mot honom.
Myndigheterna fick en husrannsakan till hans kontor, och när de väl var inne tog de flera fotografier av källaren, som de hävdade inte var korrekt inredd för kirurgi och innehöll otillräcklig utrustning.
Distriktsåklagaren i Erie County förde fallet vidare till åtalsjuryn, och i januari 1998 arresterades dr Pignataro och åtalades för dråp av andra graden, kriminellt vårdslöst dråp, misshandel av andra graden, vårdslös fara och förfalskning av affärshandlingar, berättade den pensionerade biträdande distriktsåklagaren Chris Belling för ”License to Kill”.
I augusti samma år accepterade han en överenskommelse, och för anklagelsen om kriminellt vårdslöst dråp dömdes han till sex månaders fängelse med fem års villkorlig dom, rapporterade New York Times 1998.
Som en del av överenskommelsen fick dr Pignataro inte längre utöva läkaryrket.
Flera offer och de som var inblandade i fallet var besvikna över domen, och dr Pignataro släpptes ur fängelset i december 1998.
”Det är en sådan orättvisa. Han dödade någon”, sade LaMarti till producenterna.
Fyra månader efter att han släppts ut klagade hans fru Debbie över stickningar och domningar i armar och ben samt svårigheter att gå. Ingen kunde dock fastställa orsaken till hennes symtom, och den sommaren var hon nära förlamning och lades in på sjukhus.
De utförde en toxikologisk undersökning på Debbie, och hon testades positivt för höga halter av arsenik. En brottsutredning inleddes om hennes förgiftning, och genom att få ett prov av hennes hår fick de reda på att arsenikexponeringen började omkring maj 1999.
”Under den tiden minns Debbie Pignataro att Anthony Pignataro gjorde lite soppa, och Debbie blev sjuk kort därefter. Så nu misstänker vi att det kan ha funnits arsenik i den soppan”, sade Flynn.
Debbie gav myndigheterna tillstånd att genomsöka deras hem, och de hittade myrdödaren Terro, som innehöll arsenik. De hittade också bevis för att dr Pignataro hade gjort kreditkortsinköp i en butik som sålde Terro.
Undersökarna genomförde många intervjuer med dr Pignataro, och när han fick frågan om han hade försökt döda sin fru svarade han: ”Tja, jag kan förstå hur någon skulle kunna tro det”, enligt Flynn.
När Debbie skrevs ut från sjukhuset var hon rullstolsbunden och var tvungen att genomgå sjukgymnastik fem dagar i veckan, men det fanns fortfarande inte tillräckligt med bevis för att gripa honom.
Snart nådde dock en informatör från fängelset myndigheterna med fördömande bevis.
I fängelset avslöjade dr Pignataro enligt uppgift att han hade en flickvän och att han hade en livförsäkring på sin fru. Om han skulle hämta ut den sa han att han kunde börja om med den andra kvinnan, hävdade informanten.
Informanten sade också att dr Pignataro hade frågat honom om han visste hur man förgiftar någon, och genom telefonlistor bekräftades att de två hade hållit kontakten efter att dr Pignataro släppts.
Dr Pignataro arresterades sedan för mordförsök och misshandel av första graden, berättade Flynn för producenterna.
Han erkände sig skyldig till den mindre allvarliga anklagelsen om försök till misshandel i slutet av 2000, och han dömdes till 15 års fängelse. Debbie skilde sig från honom och en skyddsorder utfärdades som förbjöd honom att träffa deras två barn.
I december 2013 släpptes dr Pignataro och begav sig till Palm Beach i Florida. Tre år senare ändrade han juridiskt sitt namn till Anthony Haute och började annonsera sig själv på en webbplats för äldreomsorgsleverantörer 2019.
”I och med att dr Pignataro är ute någonstans i världen utan att någon håller ett öga på honom, garanterar jag att han kommer att skada någon annan”, sa LaMarti till producenterna.
Flynn har sedan dess anmält dr Pignataro till polisen i West Palm Beach och kallat honom ”en av de farligaste individerna” som han någonsin stött på under sin karriär.
Trots hans förflutna finns det inget olagligt i att han hjälper äldre patienter så länge han inte utför de uppgifter som en licensierad läkare har.
Debbie kommer aldrig att återhämta sig helt från förgiftningen, och hon har lämnats med nedsatt känsel och rörlighet i sina lemmar.
Om du vill veta mer om dr Anthony Pignataros liv och brott kan du se ”License to Kill” på Oxygen.com.