Vattenbevattning inom jordbruket är en av de största vattenförbrukarna. Tyvärr är den också en av de största slöserierna. Enligt det amerikanska jordbruksdepartementet går cirka 80 procent av vattenförbrukningen till bevattning inom jordbruket. Denna mängd ökar till cirka 90 procent i vissa västliga stater. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation uppskattar att så mycket som 60 procent av detta vatten slösas bort genom avrinning till vattendrag eller avdunstning. Det säger sig självt att bevattning inte alltid är en effektiv användning av en redan ansträngd vattenförsörjning.
Vatten är dock också viktigt för livet, även för växter. Torr eller inkonsekvent fuktig jord kommer inte att få frön att gro. Om unga växter berövas fukt kan de inte effektivt byta ut vatten mot kol under fotosyntesen, vilket resulterar i långsamt växande, svaga och ofta ohälsosamma växter. Fruktfaserna i grödor som tomater och meloner kräver stora mängder vatten för att fylla frukten och ge en hög avkastning. Utan vatten kan det med andra ord vara svårt att odla grönsaker.
Och oavsett om det är av nödvändighet – bristande tillgång till vatten – eller personligt initiativ har många jordbrukare genom historien varit kreativa och kunnat odla utan bevattning. Denna stil kallas för torrodling. Det är lika mycket en konst som en typ av jordbruk, och det visar att mat kan odlas utan bevattning. Processen kräver dock en del kreativitet och förutseende.
Bevara fuktigheten
Torrjordbrukare måste vara genomtänkta i sitt arbete och hitta sätt att dra nytta av de fuktigare månaderna för att bevara fuktigheten i jorden. I torrare regioner med oproportionerligt mycket nederbörd – t.ex. den torra västvärlden, där huvuddelen av regnet kan komma på våren och hösten med lite eller inget regn under sommarens huvudsakliga växtsäsong – är det avgörande att ta hand om all fukt.
En sak som slukar markens vatteninnehåll är ogräs. Ogräs konkurrerar med grödorna om fukt och solljus och kan ödelägga en torr gård. Ett ordentligt odlingsprogram är ett måste när man överväger torrodling så att ogräs inte kan etablera sig. Jorden bör kultiveras eller bearbetas regelbundet.
Det är faktiskt så att jordbearbetning är ett annat sätt för torrjordbrukare att hantera befintligt vatten. Om den förberedda marken blir våt, men inte bearbetas, kan inte bara ogräsfrön etablera sig utan jorden förlorar också fukt till luften genom avdunstning. En lätt bearbetning eller harvning bidrar till att stoppa eller bromsa urlakningen av vatten. Denna typ av genomtänkt jordbearbetning och genomtänkt ogräsbekämpning räcker dock inte i torrare områden för att bevara den fukt som krävs för att klara av två eller tre torra månader. Därför kopplar torra jordbrukare sina program för bearbetning och jordbearbetning till en eller flera andra taktiker.
Täckning
En sådan taktik är att täcka marken med organisk mulch – hö, löv, träflis eller halm – antingen efter jordbearbetning eller i stället för den. Detta kan göra mycket för att bevara fukten. Mullen skyddar den nakna jorden från solen och förhindrar avdunstning, men den täcker också marken och utgör en barriär mot värme och vind, som båda kan bidra till torr jord.
Mulken, om den inte är av plast, bryts också ner till organiskt material, vilket i sig är viktigt för att behålla fukten. Enligt USDA kan 1 procent organiskt material i de översta 6 tummarna av jorden hålla ungefär 27 000 gallon vatten per hektar. Om din jord har ett lågt innehåll av organiskt material kan det alltså krävas mycket kompost eller ytterligare organiskt material, t.ex. löv, för att förbereda den för torrodling. Om du hoppas kunna omvandla din gård till ett torrjordbruk är det helt okej att tillbringa några år med att bygga upp det organiska materialet innan du avskaffar bevattningen. Du kommer inte att ångra dig.
Ett annat effektivt sätt att bygga upp organiskt material är täckodling. Snabbväxande ettåriga gräs och växter kan sås mellan grödorna för att öka jordens organiska material när de klipps och bearbetas. Vissa jordbrukare rullar också in ömtåliga täckgrödor som bovete och vicker i marken så att de mattas som mulch. Vissa permakulturjordbrukare sätter upp klöver och planterar grödor direkt i den för att få näring och behålla fukt. Det finns många alternativ när det gäller täckgrödor, och en seriös torrodlare bör överväga dem alla.
Det är också värt att undersöka din jordart. Leriga och siltiga jordar är generellt sett de bästa för allroundjordar. Lerjordar behåller vatten väl och kan fungera bra i en torrodlingssituation. Sandiga jordar dräneras dock snabbt och kan vara svårare att helt ändra för en helt torrodlad verksamhet.
Timing
Nästa faktor vid torrodling är att plantera grödorna när fuktigheten är rätt. Det är här som konsten att bedriva torrodling verkligen blir tydlig.
Tomater, till exempel, är en ganska torktolerant gröda, men de behöver fukt under de första veckorna efter utplantering för att etablera sig. Om en lantbrukare inte tajmar detta väl kan det resultera i svaga plantor som kan bli mottagliga för sjukdomar och skadedjursangrepp. Om tomaterna planteras vid rätt tidpunkt, i rätt fuktnivå, kommer de att trivas under hela sommaren.
Eftersom fruktfaserna hos grödor, t.ex. tomater, kräver vatten, ger odling ofta lägre avkastning – i vissa fall tre gånger mindre – jämfört med bevattnade fält. Så att bevara den ursprungliga fukten är nyckeln till en god avkastning. Mindre avkastning är dock inte nödvändigtvis en dålig sak, särskilt inte när det gäller kvalitet. Mindre frukt innebär mer intensiv smak och kan resultera i näringsmässigt täta och härliga grödor. Av denna anledning säljer många torra odlare sina grödor till ett högre pris som specialvaror till högklassiga restauranger som uppskattar smakkvaliteten.
Torkresistenta grödor
Det är också viktigt på en torrodling att tänka på variationen av de grödor man hoppas kunna odla. Växtförädlare och fröleverantörer anger ofta i sina växtbeskrivningar om en viss gröda är torktålig. Detta kan vara avgörande för en torr gård, särskilt i områden med oregelbunden nederbörd.
Inte alla grödor förädlas med torktolerans i åtanke. Många är avlade för att prestera under bevattning och för att ge avkastning. Genetiken hos vissa traditionella grödor kanske därför inte hjälper på en gård utan regelbundna bevattningar.
Minimal bevattning
När det gäller torrjordbruk avses naturligtvis ibland de som helt enkelt inte använder sig av kommunala vattenkällor. I områden där lagen tillåter det kan man genom att samla upp en viss mängd vatten och använda det strategiskt under hela odlingssäsongen dramatiskt öka framgången.
Dessa typer av ”off grid”-källor kan omfatta brunnar, uppsamlingstankar för regn under byggnader, dammar eller cisterner. Så om du hoppas kunna bedriva torrodling, men marken kanske inte är lämplig för det, är det ingen skam att samla upp vatten när det finns gott om det och sprida det under hela säsongen. På samma sätt som mulchmaterialet håller kvar regn under marken kan en vattentank hålla kvar regnet ovanför marken.
Säsongsbyte
En sista tanke för torra jordbrukare: Fokusera på att odla när fukten är som mest riklig. Vinter och vår, till exempel, när nederbörd inte är ett lika stort problem och när lokala produkter kan vara betydligt mer sällsynta, är en utmärkt tid för torrodling. På sommaren kan du helt enkelt odla torktoleranta grödor som tomater och sötpotatis, för att sedan återgå till grödor som är mer vattenkrävande och har ytliga rötter, t.ex. gröna grönsaker och sallad, på hösten. Eller så kan du ta ledigt under sommaren och i stället välja att odla täckgrödor och bygga upp organiskt material för att kunna odla under tre säsonger – höst, vinter och vår.
Vad du än bestämmer dig för, vet du att torrodling kräver seriös planering och eftertanke för att kunna genomföras i kommersiell skala. Det går dock att göra. Historien bevisar detta, liksom de tusentals jordbrukare världen över som försörjer sina samhällen med de regn som himlen ger.
7 grödor för torrodling
Torrodling lämpar sig inte för alla grödor. Grödor med grunda rötter som sallad och mindre gröna grönsaker kan vara svårare att odla i en torrodlingssituation. Här är några bra grödor som klarar sig bra när det är sparsamt med regn.
1. Tomater
Medlemmar av nattskattefamiljen tenderar att vara solälskande grödor som klarar sig bättre i torrare klimat så länge de etableras först. De behöver regn eller vattning under de första veckorna för att trivas och en mulch för att hålla kvar fukten, men de klarar sig bra under torra perioder. Några av mina bästa tomater har jag fått under torra år. Avkastningen kan vara lägre, men smaken är oöverträffad.
2. Paprika
En annan nattskatta, paprika kan klara sig bra i torra odlingar om du tar dig tid att etablera dem. Håll dem väl mulchade, men förvänta dig läckra paprikor under hela sommaren.
3. Aubergine
Likt paprika och tomater är auberginer byggda för sommarproduktion. De är ömtåliga i början och bör täckas för att skydda mot skadedjur som t.ex. loppbagge. De behöver också en lagom mängd fukt för att etablera sig. Köp torktoleranta sorter och håll dem täckta med mulch, så kan du njuta av auberginer hela sommaren.
4. Potatis
Det fina med potatis i en torrodlingssituation är att den vanligtvis planteras tillräckligt tidigt på året för att kunna dra nytta av vårens regn i de flesta regioner. När de väl är etablerade ska du se till att potatisen förblir välkultiverad – eftersom ogräs dricker upp vatten – och mulka dem om du kan.
5. Sötpotatis
Sötpotatis är en av de mest robusta sommargrödorna och klarar verkligen värmen. Sötpotatis startas dock från mjuka sticklingar, så se till att de går i en jord med tillräcklig fuktighet. Så länge det sker kommer plantorna att växa snabbt och skapa sitt eget marktäcke för att bevara fukten. De är en perfekt sommargröda.
6. Okra
Känd för sin värme- och torktolerans är okra en utmärkt gröda för torrodling. Mulch kommer säkerligen att hjälpa den att trivas under de torrare månaderna, men okra klarar av en hel del värme- och vattenstress innan den verkligen börjar minska.
7. Vitlök
L vitlök är kanske den enklaste av alla torrodlingsgrödor eftersom den växer under hela vintern, som på de flesta ställen är den fuktigaste årstiden. Om vitlöken planteras på hösten och skördas sent på våren (på de flesta platser) kan den ofta dras ut innan det torra vädret kommer. Jag rekommenderar att man mulchar den för att hålla ogrästrycket nere och bevara fukten under de sista månaderna, men det finns ingen anledning på en torr gård att hoppa över denna gröda.
Denna berättelse publicerades ursprungligen i mars/april 2018 års nummer av Hobby Farms.