Tanken att sinnet och kroppen är oupplösligt sammanflätade är allmänt accepterad inom vårt område, men många terapeuter är så fokuserade på att förstå tankar och känslor i klienternas sinnen att de glömmer bort den centrala information som kan fås genom att ägna mer uppmärksamhet åt klienternas kroppar. Den somatiska processen i tre steg nedan kan användas med nästan alla terapeutiska tillvägagångssätt, och den kommer att hjälpa dig att få direkt tillgång till den viktiga information som lever i klienternas omedelbara fysiska erfarenhet.
Steg 1: Koppla känslor till en känd kroppskänsla. Det första steget för att göra terapin mer förkroppsligad är att flytta uppmärksamheten från en verbal analys uppifrån och ner till ett fokus nedifrån och upp på den fysiska upplevelsen. Om klienterna redan har talat om en känsla eller ett svårt sinnestillstånd som de kämpar med kan du säga: ”Ta en stund och känn i din kropp var den känslan bor och hur den känns just nu. För att stämma in i din kropp närmare kan det vara bra att blunda. Ta dig så mycket tid som du behöver. Du kan till och med fråga in i din kropp: ’Var bor min rädsla (eller vilken känsla din klient än presenterar) och hur känns den inom mig?’. Du behöver inte ens hitta ord för att beskriva vad du känner: känn bara vad du känner. Känn in i din kropp, börja vid huvudet och gå sedan ner genom överkroppen, inklusive dina muskler och även ditt hjärta, dina lungor och dina inälvor. När du är redo kan du dela med dig av vad du har upptäckt, vilka känslor du än känner.”
Intensiva känslomässiga tillstånd kommer oftast att kännas djupare i kroppen, särskilt i kroppens organ. Fraser som ”Min magkänsla är att säga åt honom att dra åt helvete” eller ”Jag kände mig förkrossad när jag hörde nyheten” eller ”Jag kunde inte stå ut med lögnerna hon berättade för mig” pekar på att våra känslor befinner sig djupt inne i kroppen.
Du kanske hör klienter säga saker som: ”Jag känner den här vridande känslan i magen”, eller ”Det känns som om mitt hjärta är en stor tung sten”, eller ”Det känns som om min magkänsla är tom, som om det finns ett stort hål där”. Människor har ett bottom-up sätt att bearbeta känslomässig information, som till stor del har sitt ursprung i vår viscerala kropp (våra tarmar, vårt hjärta och våra lungor) och sipprar uppåt till hjärnstammen, den limbiska hjärnan och slutligen vår kortikala hjärna, där vi hittar ord för det vi känner. Men innan vår vänstra hemisfär exakt kan hitta ord för att beskriva eller benämna det vi känner, behöver vi faktiskt en stund för att hänga i den högra hemisfären och känna det vi känner.
Klienterna kan känna en typ av smärta som faktiskt är gammal smärta – smärta som aldrig tidigare har erkänts – så även när du försöker möta dina klienter med stöd, kan du känna att de inte kan ta emot ditt stöd. Det beror på att denna gamla smärta aldrig har känt verkligt stöd, skydd och säkerhet. Du arbetar nu med klientens yngre jag. Om du känner att detta är det område du har nått, kan du säga något så enkelt som ”Jag förstår att detta kan vara en gammal smärta som inte har känt stöd tidigare, så den kanske inte litar på att det kan finnas medkänsla för denna smärta. Det är okej. Jag är fortfarande här och erbjuder en anslutning, erbjuder stöd till vad din kropp känner och säger.”
Steg 2: Hedra och stödja den kroppscentrerade känslan. I det här skedet är det viktigt att terapeuten hjälper klienterna att erkänna kroppens sanning. Vi vet alla hur viktigt det är att säga ”jag hör dig” när våra klienter delar med sig av något svårt eller smärtsamt. Samma kvalitet av empatiskt lyssnande måste förekomma när din klient delar med sig av den direkta upplevelsen av att känna känslor i kroppen. Du kan säga: ”Jag hör att din magkänsla är vriden” eller ”Jag hör att ditt hjärta är som en stor tung sten” eller ”Jag hör att din magkänsla är tom och att det finns ett stort hål där”. Våra ord – och, ännu viktigare, den medkänsla och respekt som ligger till grund för dessa ord – är nyckeln till att stödja klienterna i detta andra steg.
För att ge stöd till kroppscentrerade känslor kan du få klienterna att framkalla en medkännande figur genom att säga: ”När du fortsätter att känna tyngd i bröstet, kan du då föreställa dig att någon är med dig när du känner det du känner? Den här personen kan vara en person, levande eller död, som skulle ha förståelse och medkänsla för dig här, precis som du är. Det kan till och med vara en karaktär i en film eller en roman som har berört dig med medkänsla. Det kan vara ett husdjur eller en plats i naturen där du känt dig trygg och omhändertagen.”
Steg 3: Lyssna på vilken smärta eller vilket sår som finns i kroppen. Vid den här tidpunkten har rustningen eller skyddet som uppstår kring den smärtsamma känslan börjat smälta, så kroppen är redo att tala sin sanning, att avslöja den smärta eller det sår som behöver stöd och läkning. För att bjuda in kroppen att tala finns det två nyckelfrågor att ställa:
1. Vad är budskapet i den förkroppsligade känslans känsla?
2. Vad mer behöver känslokroppen?
När vi frågar en klients tunga hjärta vad dess budskap är, varför det är här, kan vi få ett svar som: ”Budskapet är att jag är djupt ledsen, och jag är här för att jag känner mig förrådd”. Eller när vi frågar en klients förvridna magkänsla vad dess budskap är, kan den svara: ”Jag är verkligen rädd, och jag är här för att min man ibland exploderar i ilska”. Detta kan vara meddelanden som en klient redan har rapporterat till dig, men den viktigaste skillnaden med det här tillvägagångssättet är att du har hjälpt känslan att kännas i kroppen, här och nu, med dig som terapeut som är närvarande när klienten rör vid smärtan.
När kroppen väl har talat sin sanning kan det vid denna punkt finnas en känsla av att processen är avslutad. Dina klienter kommer att känna sig djupt hörda och återförenade med sig själva. Du kan dock fullfölja ytterligare ett steg om du vill. Det här steget hjälper till att reglera den eventuella kvarvarande ångest som kan finnas när dina klienter upptäcker vad deras känslokropp behöver och sedan föreställer sig att detta behov faktiskt blir tillgodosett. Detta steg innebär att man säger något i stil med: ”Nu när du har hört meddelandet från din kropp, fråga den vad den behöver. Kanske är det säkerhet, kärlek, förståelse. Kolla in och se.”
Ofta kommer meddelanden – som ”jag behöver skydd” eller ”jag behöver hållas om mig” eller ”jag behöver kärlek” – att dyka upp, och då vill du hjälpa dina klienter att visualisera att detta behov är uppfyllt just nu. Du kan säga något i stil med: ”Föreställ dig att det behovet tillfredsställs just nu. Tänk på en person, levande eller bortgången, verklig eller inbillad. Vem eller vad det än är, det viktiga är att du får ett svar som känns som om det svarar på ditt behov. Kanske håller de om dig eller säger något i stil med ”jag bryr mig om dig”. Kanske är det din golden retriever som kryper ihop med dig och bara älskar dig. Efter att ha hört meddelandet från din kropp för en stund sedan och efter att ha känt kroppskänslan av denna känsla, lägg märke till hur det nu känns att få ditt behov tillfredsställt. Lägg märke till om din kroppsupplevelse skiftar, förändras, transformeras.”
En djup känsla av lättnad, tillfredsställelse eller välbefinnande uppstår ofta här, eftersom dina klienter har fått en ny visdom om vad de behöver i livet. De har nu makt med kunskapen om vad de behöver, liksom kroppskänslan av hur bra det känns att ta emot det. På detta sätt kan du ge klienterna ett nytt sätt att bryta gamla vanor och fastlåsta mönster, samt ett nytt sätt att kommunicera med kroppens visdom.
I slutändan, genom den här processen, kan den upplevda känslokänslan erkännas och stödjas i att uttrycka sig på ett underifrån och upp- sätt som klienternas kognitiva sinnen kan höra.
Den här bloggen är ett utdrag ur ”Hearing the Body’s Truth” av Daniel Leven. Den fullständiga versionen finns i mars/april 2013 i numret Our Habits, Ourselves: Kan cirkeln brytas?
Läs fler GRATIS artiklar som denna på Mind/Body.
Vill du läsa fler artiklar som denna? Prenumerera på Psychotherapy Networker idag! >>