Dopet är något som har präglat människors svar på Jesus i 2000 år. I Nya testamentet döptes varje gång någon började följa Jesus varje gång han eller hon döptes. För dem som har bestämt sig för att följa Jesus är dopet nästa steg. Det finns två grundläggande syften med dopet. I kristendomen är dopet inte avsett att vara en privat upplevelse. När du hävdade att Jesus var din personliga frälsare var det en mycket privat upplevelse. Men när du väl har kommit in i Guds familj finns det inget privat med det. Du är en del av kyrkan, Kristi kropp, bröder och systrar som är besläktade med varandra i Guds familj.
När Jesus var omkring 30 år gammal besökte han Johannes Döparen ungefär sex månader efter att Johannes hade börjat predika och bad honom döpa honom vid Jordanfloden. Johannes avvisar först och säger: ”Det är jag som behöver bli döpt av dig, och du kommer till mig?”. (Matteus 3:14). Johannes är medveten om att Jesus är Guds speciella son. Han förstår också att det dop han utför är för dem som ångrar sina synder. Ändå är Jesus utan synd. Trots Johannes invändning insisterar Jesus och säger: ”Låt det ske den här gången, för på det sättet är det lämpligt för oss att utföra allt som är rättfärdigt” (Matteus 3:15).
Bibeln berättar för oss: ”Så snart Jesus hade blivit döpt steg han upp ur vattnet. I det ögonblicket öppnades himlen, och han såg Guds Ande stiga ner som en duva och lysa på honom. Och en röst från himlen sade: ’Denne är min son, som jag älskar; med honom har jag behag.'” (Matteus 3:16-17).
Nästan allt av andlig betydelse som händer dig efter din frälsning sker i samband med din familj – Guds utvidgade familj. Detta inkluderar även dopet. Dopet är en förordning i Jesu Kristi kyrka. Johannes döpte människor. Människor blev inte döpta på egen hand. I den tidiga kyrkan var följandet av Herren i dopets vatten det officiella, offentliga uttalandet om att en person var en troende i Kristus och var en del av den kristna rörelsen.
När en person väljer dopet säger hen: ”Jag är en del av Guds familj”. En sådan person kommer in i en familj av ömsesidigt engagemang, kärlek och släktskap med varandra.
Det finns många frågor som dyker upp om det kristna dopet. En som ofta dyker upp är: ”Ska man bli döpt mer än en gång i livet?”. Den här frågan ställs ofta av personer som döptes som barn och av vuxna som ansluter sig till en kyrka som praktiserar troendedop. Frågan dyker också upp när människor har förlorat sin tro och nu vill ge sitt liv till Kristus på nytt. För att besvara den här frågan är det viktigt att titta på vad dopet symboliserar.
Sanningen är att du bara behöver döpas med vatten en gång eftersom du döps i Anden en gång. Många kyrkor har olika syn på dopet. Den enda sanningen vi har finns i Bibeln. Skriften säger oss att varje kristen döps i Anden en gång i det ögonblick då de föds på nytt i Kristus.
Första Korintierbrevet 12:13 säger: ”Ty vi är alla döpta i en och samma Ande för att bilda en enda kropp, vare sig vi är judar eller hedningar, slavar eller fria, och vi har alla fått en och samma Ande att dricka”. Vi läser också i Efesierbrevet 1:13-14: ”Och även ni blev inkluderade i Kristus när ni hörde sanningens budskap, evangeliet om er frälsning. När ni trodde blev ni märkta med ett sigill, den utlovade heliga Anden, som är en insättning som garanterar vårt arv fram till förlossningen av dem som är Guds ägodelar – till pris för hans härlighet”. Paulus säger här tydligt att vi alla döptes av en och samma Ande. Vi märktes med ett sigill när vi trodde. Vi döptes endast när vi väljer vår omvändelse. Vi bör låta oss döpas endast en gång.
En annan viktig anledning till varför vi bara bör döpas en gång är att vi aldrig kan förlora vår frälsning. Vi får höra i Efesierbrevet 2:8: ”För det är av nåd som ni har blivit frälsta, genom tro – och detta kommer inte från er själva, utan är en gåva från Gud”. Nåd är Guds kärlek i handling. Även om vi inte förtjänar nåden älskar Gud oss så mycket att han fortsätter att frälsa oss. Vi behövde bli räddade. Gud skapade oss ”till sin egen avbild”. I 1 Mosebok 2:7 står det: ”Då formade HERREN Gud en människa av jordens stoft och blåste livets andedräkt i hennes näsborrar, och människan blev en levande varelse”. Gud gav Adam och Eva energi genom sin andedräkt. Med tanke på att människan skapades till Guds avbild vet vi att de var perfekta. Men deras olydnad visade inte bara deras misstro mot Gud utan även deras egen bräcklighet. Vi är likadana, eftersom vi är som Gud, men ändå ogudaktiga, offer i en värld av synd. Vi lever i en värld av förlorade själar. Men Gud vill inte ha detta för oss. Faktum är att Gud räddar oss från vår synd. Vårt dop representerar vårt offentliga val att bli räddade från en värld av synd och finna frälsning genom Jesus Kristus.
Att bli räddad eller född på nytt i dopets vatten är att acceptera den frälsningsplan som Jesus erbjuder oss. För att förstå frälsningen är det absolut nödvändigt att vi förstår Kristi död och uppståndelse som pekar på vår frälsning. Guds son blev människa och under sitt jordiska liv levde han ett perfekt liv och dog inte för att han ville det utan för att vi behövde frälsning. Han gjordes för att dö för oss. Otroligt nog uppväckte Gud Jesus från de döda till ett nytt liv och lovar att återuppväcka oss när Jesus kommer tillbaka. Den frälsning vi behöver är Jesus, och vi kan bara få tillgång till den genom honom. Vi behöver inte döpas mer än en gång för att få frälsning.