Känslornas psykologi: Ilska

Vilja är en känsla som följer oss genom hela livet. Det är inte förvånande att ilska alltid förekommer i konfliktsituationer, vare sig med andra eller med oss själva, och den kan sträcka sig från mild irritation till det djupaste hat.

När vi upplever att vi blir orättvist behandlade, när vi känner oss sårade eller när vi ser att vi hindras från att uppnå något viktigt mål, känner vi ilska. Att känna denna känsla under dessa omständigheter gör oss benägna att agera i ett försök att skydda oss från det som sårar oss och som är källan till känslan.

KOMPREHENDING AV VÅLD

Våld är, liksom alla andra känslor, en komplex reaktion där tre typer av reaktioner sätts i rörelse.

Den första är en kroppslig reaktion, där kroppen aktiveras för att försvara sig eller attackera. Hjärtfrekvensen ökar, andningen blir snabbare, musklerna spänns och blodflödet ökar, vilket förbereder oss för att agera inför ett upplevt hot.

När detta tillstånd av upphetsning kvarstår är det mer troligt att vi agerar impulsivt, till och med att vi deltar i ett aggressivt beteende.

Det andra är en kognitiv reaktion, det vill säga att den beror på vårt sätt att tolka situationer. När vi är nedsänkt i en situation har den inget känslomässigt värde i sig. Det är vår personliga bedömning av den som ger den mening. På så sätt är känslor en funktion av våra tankar, så när vi tolkar en situation som ett övergrepp, en orättvisa, en brist på respekt eller som ett hinder för att nå ett mål känner vi ilska.

Tankar som ”detta är outhärdligt”, ”hur vågar de behandla mig så här”, ”men vem tror han att han är”, ”livet försöker stå i vägen för mig” etc. är det perfekta bränslet för att öka och förlänga känslor av ilska genom att öka sannolikheten för att bli aggressiv.

Den ultimata ilskereaktionen har att göra med beteendehantering i dessa situationer. Under dessa omständigheter är beteendet inriktat på att försvara sig mot det som står i vägen för oss, och för detta ändamål skapas en inre energi som går i riktning mot att ”förstöra” hindret. Vi bör dock inte blanda ihop ilska med aggression, eftersom detta är ett av flera sätt att hantera känslor. Att uppleva och uttrycka ilska genom aggressivitet beror på de beteenden som vi har lärt oss under våra liv.

Det finns dock andra beteenden inom vredeshantering som inte är inriktade på att förstöra hindret utan på problemlösning.

VILDHETENSPERIODER

Vi vet alla att ilska kan få katastrofala följder för oss och för andra. Irrationell hantering av denna känsla kan leda oss in i olyckliga situationer och få motsatt effekt än vad vi ursprungligen hade tänkt oss. Några av de negativa konsekvenser som ilska kan leda till är följande:

Den kan desorganisera vårt tänkande och handlande.

När vi är påverkade av ilska tenderar vi att agera impulsivt, vi har svårt att tänka klart och kan därför inte se konsekvenserna av vårt beteende.

Det är ett försvar när det inte är nödvändigt.

Att ge efter för ilska kan vara ett sätt att skydda vår stolthet, ibland är det lättare att känna ilska än att känna sig sårad och vara medveten om vår sårbarhet. På så sätt gör ilska det svårt att känna igen sina egna känslor.

Den äventyrar hälsan.

Varga när det är ett vanemässigt tillstånd hos en person kan främja utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar.

Det ger ett negativt intryck på andra.

Andra kan undvika oss, våra personliga relationer blir lidande och vi känner oss isolerade.

VINSTER AV VÅLD

Väl hanterad ilska ger också fördelar i våra liv. Vi får inte glömma att det är en känsla som vi inte kan sluta känna och därför är det viktigt att den fungerar till vår fördel snarare än till vår nackdel.

Vreden ger oss energi.

Den ger oss styrka att ta itu med uppgifter som är svåra för oss. Det hjälper oss att stå upp för våra rättigheter och åsikter gentemot andra.

Det hjälper oss att lösa konflikter.

Att uttrycka ilska på ett lämpligt sätt gör att våra negativa känslor försvinner.

Det ger oss information om situationer och människor.

Varning som varningssignal informerar oss om orättvisa, hotfulla och frustrerande situationer och hjälper oss därför att söka alternativa handlingsplaner för att hantera dessa situationer.

Vissa myter om ilska.

Varning tenderar i vårt samhälle att förväxlas med starka karaktärer. Ibland uppfattas det som ett sätt att kommunicera och hävda vårt temperament och därför som ett tecken på auktoritet. Inget kunde vara längre från sanningen, arga attityder väcker rädsla men inte alls beundran eller förtroende hos dem som lider av dem.

En annan myt är tron att ilska är en del av ett sätt att vara. Även om det finns människor som lever sina liv genom ilska, de är alltid arga och deras sätt att förhålla sig till andra är aggressivt, är ilska inte ett personlighetsdrag utan ett känslomässigt tillstånd och därför är det något som man kan lära sig att hantera.

En annan förvirring som vi tenderar att finna när det gäller ilska är att en explosion av ilska lugnar ner oss. Även om det är sant att när vi exploderar i ilska uppnår vi en känsla av relativt lugn eftersom utbrottet eliminerar alla ackumulerade spänningar, är denna känsla av välbefinnande kortvarig och ersätts av skuld, skam och sorg.

För det sista finner vi tron på att ilska är effektiv för att uppnå mål. Ibland kan vi få det vi vill ha genom aggression, hot eller tvång, men priset är högt: relationerna med andra. Under dessa omständigheter kommer respekt att ersättas av rädsla, kärlek av undvikande och tillit av misstänksamhet. Andra kommer att se oss som okontrollerade, kränkande och känslomässigt exploaterande.

STRATEGIER FÖR ATT REGULERA VÅLDEN

Finnna orsaken till vår ilska och uttrycka den på ett lämpligt sätt.

Lär dig att identifiera vad som stör oss är den första åtgärden som vi måste ta hänsyn till när vi är arga. När man väl har insett orsaken är det positivt att uttrycka den på ett effektivt sätt genom att använda ärliga och uppriktiga argument, snarare än hot eller förolämpningar.

Arbeta med empati.

Hostilitet uppstår genom tolkningen av situationer. Det är nödvändigt att sätta sig in i den andra personens situation för att förstå situationen objektivt och kunna utvärdera den ur ett annat perspektiv.

Öva på respekt.

Våra ilskna reaktioner kommer från en upplevd brist på respekt. Att kräva respekt för sig själv är inte oförenligt med att respektera andra.

Ge inte efter för förbittring.

Om vi har olöst ilska kan varje liten olägenhet få oss att explodera i ilska. Det är därför viktigt att lösa tidigare problem så att de inte är närvarande i vårt dagliga liv.

Utöva avslappningstekniker.

Oavsett om det rör sig om andning, meditation, promenader, måleri, musik eller någon annan aktivitet som hjälper oss att avleda uppmärksamheten från de tankar som ger upphov till ilska.

Skapa avstånd.

Om vi märker att vår ilska eskalerar är det bra att ta avstånd från situationen, antingen genom att lämna platsen där vi befinner oss eller genom att ta en stund för att ”räkna till 10” och slappna av. Detta hjälper oss att lugna ner oss, att se saker och ting ur ett mer realistiskt perspektiv och därför söka efter positiva lösningar på situationen.

Det är vanligtvis inte effektivt för att reglera ilska:

• Rumma på problemet, vilket genererar mer ilska.
• Avlägsna ilska; explosioner tenderar att förstärka den onda cirkeln av ilska, och stimulera den.
• Påför den arga personen lugn; när ilskan är i full gång förstärker de ofta ilskan.
• Den är inte arg (”inte om jag inte är arg”).
• Ge inte dig själv tillåtelse att känna ilska och känna skuld eller skam för att du upplever denna känsla.
• Skydda känslan genom att försöka dölja den.

IRA QUIZ: ÄR DU VÄLDIG?

Är du snabbt arg? Finns det situationer där du blir frustrerad, arg och verkar explodera?

Med det här testet kan du se hur mycket ilska som dominerar dig.

INSTRUKTIONER För varje JA-svar får du en poäng och om det också är mycket intensivt, lägg till ytterligare en poäng.

RESULTAT

Under 25 poäng: När verkligheten gör dig irriterad och ger upphov till ilska kan du se saker och ting i perspektiv genom att fokusera din uppmärksamhet på de saker som verkligen betyder något.

Under 25 poäng.