I Jill Bidens självbiografi Where The Light Enters beskriver Jill hur hon träffade Joe Bidens dåvarande fru Neilia vintern 1972. ”Hon hade en lätt, naturlig skönhet”, skrev Jill och tillade att Neilia, som då var 30 år, hade ett ”varmt, äkta leende”. Jill fortsatte med att beskriva hur hon en månad senare fick veta att Neilia och parets dotter Naomi plötsligt hade avlidit i en bilolycka. ”Det var djupt orättvist”, skrev Jill. ”Att ta en mor från sina barn, att ta en dotter från sin far. Joe Biden hade haft allt, och i en fruktansvärd sekund var det borta.”
År senare talade Joe om tragedin i ett tal på Yale 2015. Han beskrev hur han 1972 just hade blivit vald till senator i Delaware och väntade på att tillträda sitt ämbete. ”Medan jag var i Washington och anställde personal fick jag ett telefonsamtal”, sade han. ”Min fru och mina tre barn var ute och julhandlade. En traktorsläpvagn körde bredvid dem och dödade min fru och min dotter.”
För några veckor innan han svors in arbetade Joe på ett lånat kontor i Washington när han fick höra nyheterna. I sina memoarer från 2008, Promises to Keep, skrev Joe att han genast kände att något var fel. Hans syster, Valerie Biden Owens, var i telefon med deras bror Jimmy när hon blev vit. Efter att ha sett sin syster lägga på luren och föreslå att de skulle ta ett plan tillbaka till Wilmington, Delaware på grund av en ”liten olycka”, kunde han bara svara: ”Hon är död, eller hur?”.
Neilia var 30 år gammal och Naomi, känd som ”Amy”, hade precis fyllt ett år. (Joes barnbarn Naomi, som nu är 26 år, är uppkallad efter henne.) Deras två söner, Hunter och Beau, som var fyra respektive tre år gamla, befann sig i ett kritiskt tillstånd, vilket gjorde att Joe var tvungen att hålla sin svordom i senaten vid sina söners sjukhussäng.
”Det första minne jag har är att jag låg i en sjukhussäng bredvid min bror”, sa Hunter när han höll Beaus begravningstal 2015, som avled i hjärncancer. ”Jag var nästan tre år gammal. Jag minns att min bror, som var ett år och en dag äldre än jag, höll min hand, stirrade mig i ögonen och sa: ’Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig’ om och om och om igen.”
I sitt tal på Yale förklarade Joe: ”Många människor har gått igenom sådana saker. Men eftersom jag hade den otroliga lyckan att ha en stor familj, grundad på kärlek och lojalitet, genomsyrad av en pliktkänsla som var och en av oss har fått, fick jag inte bara hjälp, sade han. ”Genom att fokusera på mina söner hittade jag min förlösning.”
Under sitt tal talade Joe rörande om den närhet han kände till sina söner efter olyckan och konstaterade: ”Det otroliga band jag har med mina barn är en gåva som jag inte är säker på att jag skulle ha haft om jag inte hade gått igenom det jag gick igenom.”
Joe hade träffat Neilia av en slump. Under en vårlovsresa 1964 körde han och ett par av hans vänner ner till Fort Lauderdale, Florida, för ett par dagar. När tråkigheten slog till tidigt bestämde de sig för att boka en tur- och returresa till Nassau, Bahamas för att få ett miljöombyte. Där smög han och ett par kompisar in på ett dyrt hotell genom att linda en hotellhandduk runt midjan och gå förbi säkerhetsvakterna. Det var då han såg Syracuse-studenten Neilia ligga vid poolen, minns vännerna till New York Times. ”Jag har blondinen”, sa Joe till sina vänner.
Han och Neilia blev tillsammans och gifte sig 1966. ”När jag väl hade Neilia med mig blev det mer en plan än en dagdröm”, skrev Joe i sina memoarer Promises to Keep. ”Nu kunde jag se hela bilden.”
Åren efter Neilias och Naomis tragiska bortgång var naturligtvis mycket svåra för Joe som försökte balansera ansvaret för att uppfostra sina söner på egen hand med de nya påfrestningar som följde med att vara ledamot av USA:s senat. Efter olyckan flyttade Valerie in hos sin bror och hans två söner i Wilmington och bodde med dem i fyra år. ”De hade förlorat sin mamma och sin syster, så de kan inte förlora sin pappa, och det var det som fick honom att gå upp ur sängen på morgonen”, sade Valerie till The New Yorker 2014. Med sin systers hjälp fann Joe sig själv gå upp ur sängen och göra sig redo att ta den nittiominuter långa pendlingen i varje riktning med Amtrak till Washington för att fullgöra sin plikt som senator i Delaware.
Det hade varit Neilia som hade hjälpt honom att få den platsen. Enligt The News Journal var hon ”hjärnan” i hans kampanj och en av hans närmaste rådgivare.
Vid ett evenemang 2012 för amerikanska militärer talade Joe om sin sorg och sa: ”För första gången i mitt liv förstod jag hur någon medvetet kunde bestämma sig för att begå självmord. Inte för att de var störda, inte för att de var galna, utan för att de hade varit uppe på toppen av berget och att de bara visste i sitt hjärta att de aldrig skulle komma dit igen, att det… aldrig skulle bli på det sättet igen”. Han fortsatte: ”Fortsätt att tänka på vad din man eller fru skulle vilja att du gjorde. Fortsätt att tänka på vad det är, och fortsätt att komma ihåg dina barn, eller honom eller henne resten av deras liv, blod av mitt blod, ben av mitt ben, för, gott folk, det kan och kommer att bli bättre.”
År senare ledde Joes möte med Jill Jacobs 1975 till kärlek, vilket gav honom den styrka som han så desperat behövde efter sin stora personliga förlust. ”Hon gav mig mitt liv tillbaka”, sade Joe om Jill i sina memoarer från 2007, ”Promises to Keep”. ”Hon fick mig att börja tro att min familj kunde bli hel igen.”
”Min mamma kom med – jag har två mammor nu – kom med 1977 och återuppbyggde vår familj och hjälpte min pappa att återuppbygga vår familj”, minns Beau 2021.
Jill, som visste hur djupt Hunter och Beau påverkades av den tragiska bortgången av deras mor och syster, tackade nej till Joes fem första frierier. ”För vid den tiden hade jag förstås blivit förälskad i pojkarna och jag kände verkligen att det här äktenskapet måste fungera”, berättade hon för Vogue 2016. ”För de hade förlorat sin mamma, och jag kunde inte låta dem förlora en annan mamma. Så jag var tvungen att vara 100 procent säker.” När hon äntligen var säker knöt paret äktenskapet 1977, och 1981 välkomnade de dottern Ashley till världen.
Under 2015 gick Beau Biden – som hade följt i sin älskade fars fotspår genom att bli justitieminister i Delaware – bort från hjärncancer. Han var 46 år vid den tidpunkten. ”Beau Biden var helt enkelt den finaste man som någon av oss någonsin har känt”, sade Joe i ett uttalande vid den tidpunkten. Den dåvarande presidenten Obama höll talet vid Beau’s begravning och sa: ”Han var en god man. Han gjorde på 46 år vad de flesta av oss inte kunde göra på 146 år.”
En gång till kämpade Joe för att hitta det goda som kunde komma ur en tragedi. Han ställde inte upp som presidentkandidat 2016 – han skrev i sin bok Promise Me, Dad att han helt enkelt var för överväldigad av sorgen – men han ställde upp 2020 och valde Kamala Harris som vicepresident, delvis för att Beau litade på henne och betraktade henne som en god vän.
Den före detta vicepresidenten var öppen om sina erfarenheter av sorg på kampanjbanan, nämnde ofta Beau och talade intimt med sörjande väljare. I januari 2020 beskrev Michael Kruse från Politico empati som Joes ”superkraft” och skrev: ”Det finns ingen person i amerikansk politik idag vars liv har formats så mycket av förlust och sorg. Den långa bågen i Bidens karriär är nästan helt omgärdad av tragedi.”
Sedan Beau dog har Joe blivit ännu mer passionerad av cancerforskning och lett programmet Cancer Moonshot i Obamas administration. När Joe ställde upp i presidentvalet sa han till sina anhängare: ”Jag lovar er att om jag blir vald till president kommer ni att få se det viktigaste som förändrar Amerika – vi kommer att bota cancer”.
Joe har också blivit en ivrig förespråkare för psykisk hälsa och gjorde det till en prioritet som vicepresident. ”Föreställ dig vad det skulle betyda om folk kände sig lika bekväma med att säga att de går på rådgivning som att de går på influensavaccinering?”, undrade han 2013.
I en intervju med MSNBC tidigare i år sa Joe att ”hundratals människor… kastar sina armar över mig” när de berättar för honom om de svåra förlusterna av sina föräldrar, barn och makar, och ”allt de vill veta är att de kan klara det.”
Han fortsatte: ”Sättet du klarar det på är att du hittar ett syfte och du inser att de finns inom dig. De är en del av dig. Det är omöjligt att skilja dem åt.”