Jakobs brunn (πηγὴ̀ τοῦ ̓Ιακώβ). En brunn nära Sykar i Samarien där Jesus talade med den samaritiska kvinnan.
Det finns bara en hänvisning som nämner Jakobs brunn i Bibeln (Johannes 4:6). Jesus var tvungen att passera genom Samarien och kom på så sätt ”till en stad i Samarien som hette Sykar, nära den åker som Jakob gav till sin son Josef. Där fanns Jakobs brunn” (4:5, 6).
Det finns ett problem med staden som heter Sykar. Det moderna Askar, som låter mest likt, ligger visserligen i närheten, men inte tillräckligt nära brunnen. Dessutom har Askar en egen källa. Kanske är det så att Sykar är en utveckling av namnet Shechem. I 1 Mosebok 33:18 står det att Jakob kom till Shechem (hebr. för ”skifte”, ”del” eller ”lott”) och köpte den mark där han slog läger. Det finns inga uppgifter i GT om att han grävde en brunn där, men att han skulle göra det är förvisso rimligt och förväntat (jfr 1 Mos 48:22).
Shechem (Sychar i Johannes 4) är nu allmänt överens om att vara Tell Balatah. Bir Ya’aqub, som Jakobs källa för närvarande kallas, ligger ungefär en meter öster om detta tell. Detta är också vid foten av berget Gerazim som den samaritiska kvinnan hänvisade till (4:20).
Enligt hennes uttalande var brunnen djup (v. 11). I dag är den ca sjuttiofem fot djup, men den har troligen fyllts med mycket skräp under de år som gått sedan den grävdes. Det finns knappast några platser där det råder mindre tvivel om deras äkthet än platsen för Jakobs brunn. Alla traditioner är överens om att detta är den scen som beskrivs i Johannes 4, och med detta stämmer de bibliska detaljerna perfekt. Genom århundradena har kyrkor byggts över brunnen, vilket olika medeltida pilgrimer har antecknat. I dag finns brunnen i en grotta, eller krypta, under golvet i en grekisk-ortodox kyrka, som aldrig har färdigställts ovanför ytterväggarna.