Efter månader av protester och en rad misslyckade försök att bilda en regering har Irak fått en ny premiärminister: Mustafa al-Kadhimi. Kadhimis anhängare hoppas att han kan ena Iraks många fraktioner, men han står inför en mängd utmaningar, bland annat att navigera genom känsliga relationer med USA och Iran, hantera korruption och pågående milisvåld samt hantera den pågående pandemin av koronavirus.
Hur kom Kadhimi till makten?
En massiv proteströrelse mot regeringen tog fart i oktober 2019 och fördömde en auktoritär regering, korruption, dåliga offentliga tjänster och den tidigare premiärministern Adel Abdul-Mahdis upplevda sekteristiska politik. Det rådde tumult efter att Madhi avgick i slutet av 2019, eftersom de två första ersättarna som utsågs av president Barham Salih båda misslyckades med att bilda en koalitionsregering. Salih utsåg då Kadhimi, som tillträdde i maj 2020.
Mer om:
Irak
Mellanöstern
Stats- och regeringschefer
Demonstrationer och protester
Islamiska staten
Kadhimi sporrade till en våg av optimism genom att han lyckades bilda en koalitionsregering som samlade grupper från hela det politiska spektrumet: Kurdiska, sunnitiska och shiitiska partier, inklusive det stora block som leds av den populäre präst Muqtada al-Sadr.
Share Share Share
Vem är han?
Kadhimi föddes 1967 och tillbringade årtionden som journalist och aktivist med att dokumentera brott mot de mänskliga rättigheterna under Saddam Husseins regim. Från och med 2016 ledde han landets underrättelsetjänst under regeringens kamp mot den självutnämnda Islamiska staten. I den rollen skapade han relationer med många av de utländska makter som länge har tävlat om inflytande över Bagdad, däribland USA, Iran och Saudiarabien.
Hans regering vann stöd i parlamentet, liksom ett relativt högt folkligt godkännande, baserat på hans rykte som en pragmatiker som kan balansera konkurrerande krafter hemma och utomlands. Kadhimi- till skillnad från många av sina föregångare – tillhör dock inte ett politiskt parti och kontrollerar inte heller sin egen milis, vilket enligt observatörer gör honom sårbar. ”Han vill föra samman alla irakier, men han har ingen egen politisk bas”, säger Robert Ford, USA:s biträdande ambassadör i Irak från 2008 till 2010. ”Han kommer alltid att vara beroende av dessa andra politiska partier.”
Vilka stora utmaningar står han inför?
Flera kritiska frågor på den inhemska fronten kan underminera Kadhimis regering.
Grov korruption. Kadhimi lovade demonstranter att han skulle upplösa det djupt impopulära muhasasa , det etnisk-religiösa kvotsystem som definierar irakisk politik. Enligt detta informella arrangemang kommer presidenten från den kurdiska minoriteten, parlamentets talman från den sunniarabiska minoriteten och premiärministern från den shiitiska majoriteten. Inflytelserika ministerposter är fördelade mellan landets religiösa grupper. Experter menar att systemet bidrar till den inrotade korruptionen i Irak, som rankas som ett av de mest korrupta länderna i världen. Men efter att det Iran-stödda Fatah-blocket hotat att lägga in sitt veto mot hans kandidatur har Kadhimi till största delen backat från denna reform. Som ett resultat av detta fortsätter korruptionen att suga ut statliga medel och försena infrastrukturprojekt, vilket begränsar den utbredda tillgången till grundläggande tjänster som elektricitet och rent vatten.
Mer om:
Irak
Mellanöstern
Stats- och regeringschefer
Demonstrationer och protester
Islamiska staten
COVID-19-pandemier. Trots avspärrningsåtgärder drabbades Irak i slutet av juni av en ökning av antalet fall av den nya coronavirus-sjukdomen COVID-19, vilket ökade stressen på landets prekära hälso- och sjukvårdssystem och förvärrade ungdomsarbetslösheten, som översteg 25 procent under 2019. Pandemin har också orsakat en kraftig nedgång i oljepriset, som står för mer än 90 procent av Iraks statliga intäkter. Detta undergräver ytterligare den gryende regeringens legitimitet, eftersom miliser har gått in för att tillhandahålla medicinska och humanitära tjänster.
Mäktiga miliser. Även om hotet från Islamiska staten har avtagit är Irak fortfarande hemvist för en rad beväpnade miliser med olika lojaliteter, däribland de Iran-stödda folkliga mobiliseringsstyrkorna, kurdiska Peshmerga och olika stamgrupper. Kadhimi har vidtagit åtgärder för att tygla dem, bland annat en razzia i juni mot den shiitiska milisgruppen Kata’ib Hizbollah, som regeringen anklagar för flera raketattacker mot amerikanska styrkor. Men mordet på Kadhimis rådgivare Hisham al-Hashimi i juli, som också tillskrivs Kata’ib Hizbollah, tyder på att miliserna inte är rädda för att slå tillbaka mot påståenden om regeringens auktoritet.
Share Share Share
Hur kan spänningar mellan USA och Iran påverka Kadhimis mandatperiod?
De ökande spänningarna mellan USA och Iran under president Donald J. Trump har orsakat oro i Bagdad för att konflikten ska kunna spilla över till Irak. Både mordet i januari 2020 på Irans högsta militära befälhavare, Qassem Soleimani, och Irans vedergällningsattacker mot en amerikansk militärbas ägde rum på irakisk mark.
Kadhimi är under press från båda sidor. USA, som har flera tusen soldater i Irak för att stödja och utbilda landets armé, har för närvarande två huvudintressen där: att hålla tillbaka resterna av Islamiska staten och minska Irans inflytande. Trump har satt press på Bagdad att minska de ekonomiska banden med Iran, till exempel genom att minska sin naturgasimport. Irak är dock beroende av denna energi för sin elektricitet. Samtidigt har Teheran pressat Kadhimi att inte öka de ekonomiska banden med Irans rivaler bland Gulfstaterna. Iranskt inflytande löper genom det shiitiska majoritetslandet Irak, till stor del genom Teherans stöd till politiska partier och miliser. Det återstår att se om Kadhimi kan hitta en balans mellan de två makternas konkurrerande krav.