Introduktion till psykologi

Konformitet

Solomon Asch genomförde flera experiment på 1950-talet för att fastställa hur människor påverkas av andra människors tankar och beteenden. I en studie fick en grupp deltagare se en serie tryckta linjesegment av olika längd: a, b och c (figur 1). Deltagarna fick sedan se ett fjärde linjesegment: x. De ombads identifiera vilket linjesegment från den första gruppen (a, b eller c) som närmast liknade det fjärde linjesegmentet i längd.

Figur 1. Dessa linjesegment illustrerar bedömningsuppgiften i Aschs undersökning av överensstämmelse. Vilken linje till höger – a, b eller c – är lika lång som linje x till vänster?

Varje deltagargrupp hade endast en sann, naiv försöksperson. De övriga medlemmarna i gruppen var forskarens förbundsmedlemmar. En konfederat är en person som är medveten om experimentet och arbetar för forskaren. Förbundna personer används för att manipulera sociala situationer som en del av forskningsdesignen, och de äkta, naiva deltagarna tror att de förbundna personerna, precis som de själva, är oinformerade deltagare i experimentet. I Aschs studie identifierade konfederaterna ett linjesträck som uppenbarligen var kortare än mållinjen – ett felaktigt svar. Den naiva deltagaren var då tvungen att högt identifiera det linjesegment som bäst motsvarade mållinjesegmentet.

Hur ofta tror du att den sanna deltagaren stämde in på konfederaternas svar? Det vill säga, hur ofta tror du att gruppen påverkade deltagaren och att deltagaren gav fel svar? Asch (1955) fann att 76 % av deltagarna anpassade sig till gruppens påtryckningar minst en gång genom att ange den felaktiga linjen. Konformitet är förändringen av en persons beteende för att följa gruppen, även om han eller hon inte håller med gruppen. Varför skulle människor ge fel svar? Vilka faktorer skulle öka eller minska att någon ger efter eller anpassar sig till grupptryck?

Asch-effekten är gruppmajoritetens inflytande på en individs omdöme.

Vilka faktorer gör en person mer benägen att ge efter för grupptryck? Forskning visar att majoritetens storlek, närvaron av en annan meningsmotståndare och svarens offentliga eller relativt privata karaktär är viktiga faktorer som påverkar konformiteten.

• Majoritetens storlek: Ju fler personer som ingår i majoriteten, desto större är sannolikheten att en individ kommer att anpassa sig. Det finns dock en övre gräns: en punkt där fler medlemmar inte ökar överensstämmelsen. I Aschs studie ökade överensstämmelsen med antalet personer i majoriteten upp till sju individer. Vid ett antal över sju jämnades överensstämmelsen ut och minskade något (Asch, 1955).
• Närvaron av en annan oliktänkande: Om det finns minst en dissident sjunker överensstämmelsen till nära noll (Asch, 1955).
• Svarens offentliga eller privata karaktär: När svaren är offentliga (inför andra) är det mer troligt med konformitet, men när svaren är privata (t.ex. genom att skriva ner svaret) är det mindre troligt med konformitet (Deutsch & Gerard, 1955).

Fyndet att det är mer troligt med konformitet när svaren är offentliga än när de är privata är anledningen till att statliga val kräver att man röstar hemligt, så att vi inte kan tvingas av andra (figur 2). Asch-effekten kan lätt ses hos barn när de måste rösta offentligt på något. Om läraren till exempel frågar om barnen hellre vill ha extra rast, inga läxor eller godis, när några få barn röstar kommer resten att rätta sig efter det och följa majoriteten. I ett annat klassrum skulle majoriteten kanske rösta annorlunda, och de flesta barnen skulle följa den majoriteten. När någons röst förändras om den görs offentligt eller privat, kallas detta för följsamhet. Följsamhet kan vara en form av konformitet. Följsamhet är att gå med på en begäran eller ett krav, även om man inte håller med om begäran. I Aschs studier följde deltagarna genom att ge fel svar, men privat accepterade de inte att de uppenbart felaktiga svaren var korrekta.

Figur 2. Röstning av regeringstjänstemän i USA är privat för att minska trycket av konformitet. (kredit: Nicole Klauss)

Nu när du har lärt dig om Aschs linjeexperiment, varför tror du att deltagarna anpassade sig? Det rätta svaret på frågan om linjesegmentet var uppenbart, och det var en lätt uppgift. Forskare har kategoriserat motivationen att anpassa sig i två typer: normativt socialt inflytande och informativt socialt inflytande (Deutsch & Gerard, 1955).

I det normativa sociala inflytandet anpassar sig människor till gruppnormen för att passa in, för att må bra och för att bli accepterade av gruppen. Men vid informativt socialt inflytande anpassar sig människor eftersom de tror att gruppen är kompetent och har rätt information, särskilt när uppgiften eller situationen är tvetydig. Vilken typ av socialt inflytande användes i Aschs studier om konformitet? Eftersom uppgiften att bedöma linjen var entydig behövde deltagarna inte förlita sig på gruppen för att få information. I stället rättade sig deltagarna efter reglerna för att passa in och undvika att bli förlöjligade, ett exempel på normativt socialt inflytande.

Ett exempel på informativt socialt inflytande kan vara vad man ska göra i en nödsituation. Föreställ dig att du sitter på en biograf och tittar på en film och det som verkar vara rök kommer in i biografen under nödutgångsdörren. Du är inte säker på att det är rök – det kan vara en specialeffekt för filmen, t.ex. en dimmaskin. När du är osäker tenderar du att titta på beteendet hos andra i biografen. Om andra människor visar oro och reser sig upp för att gå, är det troligt att du gör detsamma. Om andra däremot verkar obekymrade är det troligt att du stannar kvar och fortsätter att titta på filmen (figur 3).

Figur 3. Människor i folksamlingar tenderar att ta ledtrådar från andra och agera därefter. (a) En publik lyssnar på en föreläsning och människor är relativt tysta, stilla och uppmärksamma på talaren på scenen. (b) En publik är på en rockkonsert där folk dansar, sjunger och eventuellt ägnar sig åt aktiviteter som crowdsurfing. (kredit a: ändring av arbete av Matt Brown; kredit b: ändring av arbete av Christian Holmér)

Hur skulle du ha betett dig om du var en deltagare i Aschs studie? Många elever säger att de inte skulle anpassa sig, att studien är föråldrad och att människor numera är mer självständiga. I viss mån kan detta vara sant. Forskning tyder på att den totala graden av konformitet kan ha minskat sedan tiden för Aschs forskning. Dessutom har försök att replikera Aschs studie klargjort att många faktorer avgör hur sannolikt det är att någon kommer att visa konformitet med gruppen. Dessa faktorer inkluderar deltagarens ålder, kön och sociokulturella bakgrund (Bond & Smith, 1996; Larsen, 1990; Walker & Andrade, 1996).