VirtualBox är ett virtualiseringsverktyg med fri och öppen källkod som utvecklas och underhålls av Oracle. VirtualBox erbjuder massor av intressanta funktioner, förpackade i ett enkelt och intuitivt användargränssnitt. Jämfört med alternativ som VMware Workstation är VirtualBox mer användarvänligt för alla, i alla situationer.
Intresserad av att testa en ny distro? Istället för att installera den över det nuvarande systemet kan du prova systemet först med hjälp av VirtualBox. Behöver du ha flera operativsystem igång samtidigt? VirtualBox har allt för dig. Nästan alla aspekter av en virtuell maskin kan anpassas.
Denna guide visar hur du installerar och använder VirtualBox i Ubuntu 20.04.
VirtualBox i Ubuntu
Det finns några sätt att installera VirtualBox i Ubuntu 20.04. Det enklaste sättet att installera VirtualBox är att hämta det direkt från Ubuntus programvarurepos. Det enda problemet med denna metod är att du kanske inte får den senaste versionen av VirtualBox.
Det är också möjligt att utföra en manuell installation av VirtualBox. Du kan hämta det officiella VirtualBox DEB-paketet för Debian/Ubuntu och installera det med hjälp av APT. Nackdelen med detta tillvägagångssätt är att du måste uppdatera VirtualBox manuellt när en ny version släpps. Detta kan kringgås genom att lägga till Oracle repo.
Slutligt kan du installera VirtualBox direkt från källkoden. Med den här metoden kan du bygga VirtualBox från källkoden, men det kan vara en längre och mer komplicerad process. Att installera VirtualBox med den här metoden rekommenderas inte, eftersom du måste följa den igen för att uppdatera VirtualBox, men den här metoden kan användas av avancerade användare som gillar att bygga program från källkoden.
Låt oss börja!
Installera VirtualBox från Ubuntu Repository
Detta är standardmetoden för att installera VirtualBox. Allt du behöver göra är att säga till APT att hämta VirtualBox-paketet från Ubuntus standardrepos.
Förstör terminalen och kör följande kommando:
När du blir tillfrågad om du vill konfigurera virtualbox-ext-pack väljer du ”Ok”.”
Acceptera VirtualBox PUEL-licensen.
Virtualbox-ext-pack hämtar och installerar automatiskt VirtualBox-tilläggspaketet.
Installera VirtualBox från Oracle Repository
Denna metod är användbar om du behöver den senaste versionen av VirtualBox. För att detta ska fungera måste du utföra en engångskonfiguration av Oracle-repoen. Därefter kan APT sköta resten.
Förstör en terminal. Kontrollera att du har wget installerat.
Hämta och lägg till GPG-nycklarna för Oracle VirtualBox repo.
sudo apt-key add –
| sudo apt-key add –
Nu, lägg till repo:n.
virtualbox/debian $(lsb_release -cs) contrib”
Uppdatera APT-cachen.
Slutligt kan du installera VirtualBox. När den här artikeln skrivs är den senaste versionen av VirtualBox v6.1.12.
Installera VirtualBox från källkoden
Källkoden till VirtualBox är tillgänglig gratis. Detta ger möjlighet att bygga VirtualBox manuellt från källkoden. Detta är en relativt lång och komplicerad process som kräver mer hårdvaruresurser och ansträngning. Att installera VirtualBox med den här metoden rekommenderas inte, eftersom du måste följa den igen för att uppdatera VirtualBox. Fullständig information om hur man bygger VirtualBox på Linux finns på VirtualBox-wikisidan.
Först installerar du byggberoendena.
$ acpica-tools chrpath doxygen g++-multilib libasound2-dev libcap-dev \
$ libcurl4-openssl-dev libdevmapper-dev libidl-dev libopus-dev libpam0g-dev \
$ libpulse-dev libqt5opengl5-dev libqt5x11extras5-dev libsdl1.2-dev libsdl-ttf2.0-dev \
$ libssl-dev libvpx-dev libxcursor-dev libxinerama-dev libxml2-dev libxml2-utils \
$ libxmu-dev libxrandr-dev make nasm python3-dev python-dev qttools5-dev-tools \
$ texlive texlive-fonts-extra texlive-latex-extra unzip xsltproc \
$ default-jdk libstdc++5 libxslt1-dev linux-kernel-headers makeself \
$ mesa-common-dev subversion yasm zlib1g-dev
Följande byggberoenden bör också installeras om du kör 64-bitarsversionen av Ubuntu.
För Python-hackning bör du överväga att även installera följande paket.
För att bygga VirtualBox på ett 64-bitars värdsystem krävs fortfarande alla 32-bitars bibliotek och byggverktyg. När det gäller 64-bitarsversionen av Ubuntu saknas några delade bibliotek. Kör följande kommando för att åtgärda det.
Hämta den senaste källkoden till VirtualBox här.
Utdrag det komprimerade arkivet.
Ändra den aktuella katalogen till den utdragna källan och kör konfigurationsskriptet. Observera att flaggan ”-disable-hardening” inte bör användas om du avser att distribuera vidare eller använda byggnaden för produktion.
Lad in skriptet för miljöinställning.
Det är nu äntligen dags att bygga VirtualBox. Kör följande kommando för att bygga ett releasepaket av VirtualBox:
Om byggnaden inte var härdad kan VirtualBox köras från katalogen ”out/linux.amd64/release/bin” under källkodskatalogen. VirtualBox-kärnmodulerna måste dock byggas och installeras först. För att göra detta anger du följande kod:
Lad in modulerna.
Slutligt startar du VirtualBox.
Användning av VirtualBox
VirtualBox är mycket användarvänligt. Alla dess funktioner är enkla, men VirtualBox erbjuder ändå full kontroll över nästan alla aspekter av en virtuell maskin. Här ska vi kolla hur man skapar och startar en virtuell maskin i VirtualBox.
För att skapa en virtuell maskin ska du installera VirtualBox extension pack. Ladda ner det från VirtualBox nedladdningssida här.
När paketet har laddats ner installerar du paketet med följande kommando.
Installationen kommer att fråga efter PUEL-licensavtalet. Skriv ”y” för att fortsätta.
Installationen bör slutföras utan problem.
Det är nu dags att skapa en virtuell maskin. Starta VirtualBox.
Klicka på ”New” (ny) för att skapa en ny virtuell maskin.
Giv den nya virtuella maskinen ett lämpligt namn. I det här exemplet ska jag skapa en virtuell Ubuntu-maskin, så jag väljer ”Typ” som ”Linux” och ”Version” som ”Ubuntuu_64.”
Nästan tilldelar du den mängd RAM-utrymme som du vill att den virtuella maskinen ska ta i anspråk. Det rekommenderas att tilldela 4 GB RAM-minne.
VirtualBox kommer att be om att skapa en hårddiskfil för den virtuella maskinen. Filen kommer att fungera som fysisk lagring. Välj ”Skapa en virtuell hårddisk nu.”
Du kommer att tillfrågas om filtypen för den virtuella hårddisken. För de flesta räcker VDI-formatet gott och väl.
VirtualBox kommer att fråga hur den virtuella lagringsfilen ska skapas. Om ”Dynamiskt allokerad” väljs kommer lagringsfilen att växa i takt med att den används mer. Om ”Fast storlek” väljs kommer filen att använda det maximala lagringsutrymmet på den fysiska enheten. Fördelen med det andra alternativet är att det ger mer prestanda för den virtuella maskinen.
Välj storlek och plats för den virtuella hårddiskfilen.
Den virtuella maskinen är nu redo att starta upp! Du måste ha Ubuntu-avbildningsfilen till hands, eftersom maskinen kommer att be om en uppstartsenhet/avbildning. För resten av installationen kan du läsa den här fantastiska guiden om hur du installerar Ubuntu 20.04 på VirtualBox här.
Sluttliga tankar
Det finns många alternativ tillgängliga för att finjustera beteendet hos VirtualBox och virtuella maskiner. Utforska dem gärna. Det finns gott om online-material om hur man använder VirtualBox fullt ut.
Njut!