Hypotetiskt imperativ, i den tyska 1700-talsfilosofen Immanuel Kants etik, en uppföranderegel som anses gälla för en individ endast om han eller hon önskar ett visst mål och har valt (velat) att handla i enlighet med denna önskan. Även om hypotetiska imperativ kan uttryckas på olika sätt är deras grundläggande logiska form: ”Om du önskar X (eller inte X) bör du (eller bör inte) göra Y”. Det beteende som uppmanas i ett hypotetiskt imperativ kan vara detsamma som eller skilja sig från det beteende som påbjuds i en konventionell moralisk lag. Till exempel: ”Om du vill bli betrodd bör du alltid tala sanning, om du vill bli rik bör du stjäla när du kan komma undan med det och om du vill undvika halsbränna bör du inte äta capsaicin. Hypotetiska imperativ kontrasteras mot ”kategoriska” imperativ, som är uppföranderegler som genom sin form – ”Gör (eller gör inte) Y” – anses gälla alla individer, oavsett vilka önskemål de har. Exempel som motsvarar de ovan nämnda är: ”Säg alltid sanningen”, ”Stjäl när du kan komma undan med det” och ”Ät inte capsaicin”. För Kant finns det bara ett kategoriskt imperativ på det moraliska området. Han formulerade det dock på två sätt: ”Handla endast i enlighet med den maxim som du samtidigt kan vilja att den ska bli en universell lag” och ”Handla så att du behandlar mänskligheten … alltid som ett mål och aldrig bara som ett medel”. Se även kategoriskt imperativ; Immanuel Kant: Kritik av det praktiska förnuftet och etik: Den kontinentala traditionen från Spinoza till Nietzsche: Kant.