Monica Wilde
januari 2015
En vanlig fråga är ”hur mycket jod finns det i tång?” som det inte finns något enkelt svar på. Monica Wilde, vår örtforskare tittar på olika sorter och analyserar hur mycket jod som finns i några av hennes hämtade tångrätter. Resultaten överraskade henne och kan avskräcka alla som bjuds på middag!
Innehållet av jod i ett gram tång är inte fastställt. Det varierar enormt från art till art. Dessutom kan jodhalten variera även mellan växter av samma art. Jodhalten kan fluktuera beroende på havsvattnets temperatur, tiden på året, djupet som tången växer på, livsmiljön och avståndet från ekvatorn. Andra faktorer spelar in efter skörden, t.ex. om tången har börjat torka ut, var och hur den förvaras. Till exempel har vår Napiers Seagreens Organic Hebridean Kelp ett genomsnittligt medelvärde på 700 mcg/g (eller 350 mcg/kapsel), men i studietabellen nedan var medelvärdet 646 mcg.
Turligt nog för oss människor har våra kroppar utvecklats till att vara mycket anpassningsbara och toleranta mot variationer i vår kost. Sjögräs är inte läkemedelskemikalier där det är avgörande för oss att vara exakta – det är livsmedel och kosttillskott. Vi vet att den absolut minsta mängden jod som våra kroppar behöver för att fungera är 140 mcg per dag (250 mcg under graviditet). Vi vet mindre om den optimala mängden – personligen behöver jag 700 mcg/dag för att fungera bra och jag känner verkligen skillnaden om jag glömmer det ett tag. Det motsvarar en hel tesked (motsvarande 2 kapslar).
Från en övre gräns rekommenderar WHO 1100 mcg jod. Detta baseras på studier med kaliumjod. Kaliumjodid absorberas och utsöndras med olika hastighet i kroppen (Combet et al, 2014) som kelat (tång) jod. Eftersom endast 37 % av tångjod absorberas, kan du konsumera ungefär tre gånger så mycket för att få samma absorptionshastighet som i ett tillskott av kaliumjodid. Trots detta är detta en liten mängd när man tänker på ett gram i kostform.
Jag lagar regelbundet mat med fingertång, Laminaria digitata, en typ av tång som avbildas här till höger. Detta lilla knippe väger 15 gram och är den mängd som jag skulle koka i en kastrull med soppa för att mätta 6 personer. Enligt tabellen nedan innehåller det troligen någonstans mellan 1997 och 8165 mcg/g jod. Eftersom Skottland (där jag plockade det) ligger halvvägs mellan Maines och Islands breddgrader, kommer jag att använda en mittpunkt bara för diskussionens skull. Så om man antar att min bunt innehåller cirka 5081 mikrogram per gram x 15 gram = hela 76215 mikrogram jod i min soppa! Så var och en av de 6 gästerna serveras 12702 mikrogram jod om man antar att inget går förlorat under tillagningen. Med en absorptionshastighet på 37 % (Combet et al., 2014) innehåller deras kroppar inom tre timmar efter måltiden 4670 mcg jod – det är fyra gånger mer än WHO:s rekommenderade säkra övre gräns. Jag har regelbundet gjort denna soppa i åratal och ingen har upplevt några negativa effekter.
Tag ett annat exempel, sushirullar. Enligt Food Standards Australia New Zealand kan en sushirulle innehålla så mycket som 92 mcg jod per rulle. Enligt tabellen nedan (Teas et al, 2004) innehåller dock 1 ark sushipapper endast 16 mcg. Ett ark väger 2,8 g och man får ungefär 14 små (2,5 cm breda) rullar av ett ark. Detta gör att tånginnehållet endast uppgår till 3,2 mcg per skärande rulle (utan att inkludera fisken). För att nå 150 mcg/dag skulle du alltså behöva äta allt från 2 rullar till 14 rullar för att tillgodose ditt jodbehov från en livsmedelskälla. Jod kan alltså variera kraftigt även i testade livsmedel.
Läs mer om mängden jod i vanliga livsmedel.
| Genus och art | Gemensamt namn | Lokalisering | Form |
Jod |
Varians +/-. | antal prover |
||
| Alaria esculenta | Amerikansk wakame | Maine | Helt | 110 | 30 | 7 | ||
| Alaria esculenta | Amerikansk wakame | Maine | Hel | 431 | 104 | 5 | ||
| Ascophyllum nodosum | Knotat vreselav | Maine | Hel | 646 | 392 | 3 | ||
| Ecklonia maxima | Paddlaört | Namibia | Hel | 2123 | 352 | 6 | ||
| Eisenia bicyclis | Arame | Japan | Hel | 586 | 56 | 3 | ||
| Fucus vesiculosis | Bladderspik | Maine | Helt | 276 | 82 | 3 | ||
| Hizikia fusiforme | Hijiki | Japan | Hela | 629 | 153 | 6 | ||
| Laminaria angustata | Mitsuishi-kombu | Japan | Pulveriserad | 2353 | 65 | 4 | ||
| Laminaria digitata | Fingerad tangle | Maine | Hel | 1997 | 563 | 6 | ||
| Laminaria digitata | Fingertång | Maine | Hel | 2984 | 910 | 6 | ||
| Laminaria digitata | Fingertangling | Island | Granules | 8165 | 373 | 6 | ||
| Laminaria longicruis | Oarweed | Maine | Hel | 746 | 26 | 3 | ||
| Laminaria longicruis | Oarweed | Maine | 1862 | 520 | 6 | |||
| Laminaria sp. | Tång | British Columbia | Kapsel | 1259 | 200 | 5 | ||
| Laminaria sp. | Kombu | Washington | Hel | 1350 | 362 | 7 | ||
| Laminaria sp. | Vildtång | Maine | Kapsel | 1356 | 665 | 7 | ||
| Laminaria sp. | Tång | British Columbia | Hel | 1513 | 117 | 5 | ||
| Palmaria palmata | Dulse | Maine | Helt | 72 | 23 | 3 | ||
| Porphyra tenera | Nori, Purple Laver | Japan | Blad | 16 | 2 | 3 | ||
| Postelsia palmaeformis | Sea palm | California | Helt | 871 | 231 | 7 | ||
| Sargassum | Horsetail tangle | Washington | Hel | 30 | 1 | 5 | ||
| Undaria pinnatifida | Wakame | Tasmania | Pulver | 32 | 4 | 5 | ||
| Undaria pinnatifida | Wakame | Tasmania | Hel | 41 | 14 | 4 | ||
| Undaria pinnatifida | Wakame | Japan | Helt | 42 | 17 | 6 | ||
| Undaria pinnatifida | Wakame | Nya Zeeland | Hel | 115 | 42 | 6 | ||
| Undaria pinnatifida | Mekabu (groddar) | Tasmania | Tabletter | 22 | 1 | 4 | ||
| Undaria pinnatifida | Mekabu (groddar) | Tasmania | Pulver | 53 | 3 | 5 |