Hur man stoppar befolkningstillväxten på ett humant sätt

Överbefolkning är ett kontroversiellt ämne och brukar ge upphov till tuffa samtal om etiken i statlig kontroll av familjestorlek. Men tänk om vi kunde begränsa befolkningstillväxten och skapa ett hållbart välstånd utan lagar som begränsar friheten?

Här är några idéer om hur…

Befolkning och bärkraft

Vad i helvete är bärkraft, frågar du?

Bärkraft är det antal människor, djur och grödor som en region kan försörja utan att miljön försämras. (Webster’s Dictionary)

Föreställ dig till exempel att du släpper en koloni kaniner på en liten ö. Så länge det finns tillräckligt med mat och vatten på ön kommer kaninerna att leva bra och föröka sig, och kolonin kommer att bli större. Kaninpopulationen kommer att fortsätta att växa så länge det finns tillräckligt med mat och vatten. Men om det i framtiden finns fler kaniner än det finns mat att mata dem med, kommer kaninpopulationen att börja minska.

Denna gräns kallas bärkraft. Bärkraft är inte ett fast nummer utan beror på faktorer som hur mycket varje kanin äter, hur snabbt maten växer och hur väl öns naturliga system kan hantera det avfall som kaninerna producerar. Det är uppenbart att under ett torrår skulle mindre mat växa och ön skulle försörja färre kaniner. Under goda år skulle ön försörja fler kaniner.

Jorden är vår ö.

Vi är smartare än kaniner, och vi har utvecklat teknik för att odla, bearbeta och lagra mat så att vi kan klara oss genom dåliga år. Vi har också utvecklat teknik för att hantera många av de avfallsslag som vi skapar. Det finns dock fortfarande en bärkraft som jorden kan bära. Denna bärkraft är en funktion av antalet människor, mängden resurser som varje person förbrukar och jordens förmåga att bearbeta allt avfall som vi producerar.

Hållbarhet handlar om att hitta en balanspunkt mellan befolkning, konsumtion och assimilering av avfall. (Det är därför det är så viktigt att kompostera allt du kan!)

Balansera ekvationen

Tänk en stund på hur den snabba befolkningstillväxten påverkar oss och miljön. Tänk på de skogar och gräsmarker (planetens lungor) som huggs ner och plöjs ner över hela världen för jordbruk och utveckling, vilket frigör megaton kol. Tänk på de jordbruksmarker som förskjutits av förorten, floderna, sjöarna och haven som kvävs av vårt giftiga avfall.

Det finns synliga tecken på grov misskötsel av våra resurser och på att vi har nått eller överskridit markens bärkraft överallt runt omkring oss. Och dessa problem ökar bara i takt med att vi blir fler.

Snabba förändringar i världens befolkning i kombination med oöverträffade konsumtionsnivåer innebär djupgående utmaningar för människors hälsa och välbefinnande och för miljön.

De flesta experter antar att världens befolkning kommer att öka från dagens 7 miljarder till 9 miljarder år 2050. Det är svårt att föreställa sig att så många människor konkurrerar om krympande resurser. Det är ännu svårare att förstå vad vi måste göra för att stoppa det.

De goda nyheterna?

Det är möjligt att vi kan förhindra att mänskligheten någonsin når upp till 9 miljarder människor – utan ”barnkvoter” eller kränkningar av mänskliga eller medborgerliga rättigheter.

Enligt Robert Engelman, ordförande för Worldwatch Institute, i sin bok Moving Toward Sustainable Prosperity finns det minst nio åtgärder som vi kan vidta för att bromsa eller stoppa befolkningstillväxten, utan drastiska åtgärder för befolkningskontroll.

De flesta av de reproduktionspolitiska åtgärder som han rekommenderar nedan är relativt billiga att genomföra, men ändå motsätter man sig dem på många ställen enbart på grund av kulturella tabun och politisk ogenomförbarhet. Vilken parodi! Visst kan vi kräva bättre av oss själva och våra regeringar.

Engleman rekommenderar att vi:

1. Ge universell tillgång till säkra och effektiva preventivmedel för båda könen. Med två av fem graviditeter som rapporteras vara felplanerade eller aldrig önskade är bristen på tillgång till bra familjeplaneringstjänster en av de största bristerna när det gäller att säkerställa att varje barn kommer att vara önskat och välkomnas i förväg av sina föräldrar.

2. Garantera utbildning till och med gymnasieskolan för alla, särskilt för flickor. I alla kulturer som hittills har undersökts har kvinnor som har avslutat åtminstone en del av gymnasiet i genomsnitt färre barn och får barn senare i livet än kvinnor som har lägre utbildning.

3. Avskaffa könsrelaterade fördomar i lagstiftning, ekonomiska möjligheter, hälsa och kultur. Kvinnor som kan äga, ärva och förvalta egendom, skilja sig, få krediter och delta i samhälleliga och politiska angelägenheter på lika villkor som män är mer benägna att skjuta upp barnafödandet och få färre barn jämfört med kvinnor som berövats dessa rättigheter.

4. Erbjuda åldersanpassad sexualundervisning för alla elever. Uppgifter från USA visar att exponering för omfattande program som beskriver puberteten, samlag, alternativ till avhållsamhet och preventivmedel samt respekt för individers sexuella rättigheter och beslut kan bidra till att förhindra oönskade graviditeter och därmed minska födelsetalen.

5. Avsluta all politik som belönar föräldrar ekonomiskt baserat på antalet barn de får. Regeringar kan bevara och till och med öka skatter och andra ekonomiska förmåner som syftar till att hjälpa föräldrar genom att koppla dessa inte till antalet barn de har, utan till själva föräldraskapsstatusen.

6. Integrera lektioner om befolkning, miljö och utveckling i skolans läroplaner på flera nivåer. Skolorna bör avstå från förespråkande eller propaganda och utbilda eleverna så att de kan göra välinformerade val om hur deras beteende, inklusive barnafödande, påverkar miljön.

7. Sätt priser på miljökostnader och miljöpåverkan. När paren kvantifierar kostnaden för ytterligare en familjemedlem genom att beräkna skatter och ökade livsmedelskostnader kan de besluta att kostnaden för ytterligare ett barn är för hög. Sådana beslut, som fritt fattas av kvinnor och par, kan minska födelsetalen utan att andra än föräldrar deltar i reproduktionen.

8. Anpassa sig till en åldrande befolkning i stället för att öka barnafödandet genom statliga incitament och program. Befolkningens åldrande måste mötas med nödvändiga samhällsanpassningar, t.ex. ökat arbetskraftsdeltagande eller invandring, snarare än genom att erbjuda kvinnor incitament att skaffa fler barn.

9. Övertala ledarna att engagera sig för att stabilisera befolkningen genom utövandet av mänskliga rättigheter och mänsklig utveckling. Genom att utbilda sig i rättighetsbaserad befolkningspolitik kan beslutsfattare på ett etiskt och effektivt sätt ta itu med befolkningsrelaterade utmaningar genom att ge kvinnor möjlighet att göra sina egna reproduktiva val.”

Engelman hävdar att om de flesta eller alla dessa strategier snart skulle träda i kraft skulle den globala befolkningen troligen kulminera och därefter påbörja en gradvis nedgång före 2050, och på så sätt säkerställa en hållbar utveckling av naturresurser och global stabilitet i framtiden.

Fördelarna med utbildning och lika rättigheter

Enligt en undersökning utförd av Center for Work-Life Policy är det häpnadsväckande 43 procent av de universitetsutbildade kvinnorna födda mellan 1965 och 1978 (Generation X) som inte har barn. I studien påpekades dock att de flesta kvinnor i denna barnlösa grupp befann sig i långvariga förhållanden och bodde tillsammans med sin partner. Detta innebär att Generation X som generation knappt ersatte sig själv.

Generation X var den första generationen av amerikanska kvinnor som starkt uppmuntrades att bli utbildade, ambitiösa och självbestämmande människor, utan att begränsas av könsbaserade kulturella normer på samma sätt som våra mödrar och mormödrar. Vi är också en generation som har haft mycket svårare att hitta bra jobb och ekonomisk trygghet på det sätt som våra föräldrar gjorde – och man kan se båda faktorerna återspeglas i vårt låga föräldraskap.

Den trend som började med generation X visar inga tecken på att avta heller, även om ekonomin förbättras. Demografin visar att den amerikanska befolkningen stabiliseras och med tiden kommer att börja krympa. Faktum är att fruktsamhetstalen sjunker kraftigt i hela den utvecklade världen i takt med att kvinnor får mer kontroll över sina egna liv och bättre tillgång till utbildning och preventivmedel. Japans befolkning krymper faktiskt mycket snabbt eftersom familjerna där i dag vanligtvis bara har ett barn – efter eget val.

Vad som står klart är att när en kultur blir rikare och friskare, och både män och kvinnor i allt högre grad och i lika hög grad har möjlighet att tillgodose alla sina grundläggande behov, blir de fria att fullfölja sina drömmar, önskningar och passioner – till stor nytta för samhället. Och när de gör det väljer de ofta fritt att skjuta upp barnafödandet, få färre barn eller inte få några barn alls.

Ingen tvång, inga kvoter. Inga tvångssteriliseringar eller abortmardrömmar som man tror förekommer i Kina. Bara massor av positiva, livsbejakande och praktiska incitament för att få få få eller inga barn.

Desto mer människor utbildas och får hjälp att utvecklas – särskilt kvinnor (som trots allt föder barnen) – desto lyckligare och mer tillfredsställda kan vi alla bli och desto mindre belastar vi vår dyrbara planets bärkraft. Detta är framstegets kraft.