Du har kanske aldrig sett, rört eller ens hört talas om vätesulfid, men du har definitivt känt lukten av det. Svavelväte, även känt som H2S, är den lukt som luktar ruttet ägg som produceras när organiska material förfaller. Människokroppen skapar svavelväte när den smälter mat, och det är det som gör att våra ”kroppsfunktioner” inte luktar så gott. Och även om det har varit ett skämt om att gå på gas (att blåsa, att slita sig, att skära ost… vilken formulering som helst), så är svavelväte i sig självt inget att skratta åt.
Svavelväte är faktiskt extremt farligt. Det är en biprodukt från industri- och tillverkningsprocesser som kan orsaka hälsoproblem och till och med dödsfall när den andas in, konsumeras eller kommer i kontakt med huden.
Du kanske tänker: ”Hur kan vätesulfid vara så farligt om våra egna kroppar tillverkar det?”. Men även om vi kan hantera små mängder exponering för vätesulfid kan allt mer än den normala mängd som produceras av våra kroppar vara mycket skadligt för vår hälsa.
Farliga effekter av vätesulfid
Vätesulfid uppträder nästan alltid som en färglös gas, och exponering sker oftast genom inandning. Även om svavelväte kan upptäckas genom lukten av ruttet ägg bör lukten inte användas för att bekräfta dess närvaro eftersom vi förlorar vår förmåga att urskilja en lukt efter långvarig exponering, och om koncentrationen är tillräckligt hög kommer vi inte att kunna känna lukten av svavelväte överhuvudtaget.
Enligt Agency for Toxic Substances & Disease Registry kan personer som arbetar i vissa branscher utsättas för högre halter av svavelväte än den allmänna befolkningen. Dessa industrier omfattar gruvdrift, massa- och pappersbruk, olje- och naturgasborrning samt avloppsreningsverk. Individer måste vara särskilt försiktiga när de arbetar i utrymmen som källare, schakt, avlopp och gödselbrunnar eftersom svavelväte är tyngre än luft, vilket gör att det kan färdas över marken och fylla lågt belägna utrymmen.
För att skydda sig mot de skadliga nivåerna av svavelväte har OSHA fastställt en tillåten exponeringsgräns för gasen. En tillåten exponeringsgräns (PEL) är den lagstadgade gränsen för arbetstagares exponering för ett kemiskt ämne. OSHA har fastställt PEL för vätesulfid till tio delar per miljon (ppm) under en åttatimmarsperiod. Femtio procent av de personer som utsätts för svavelväte i bara fem minuter vid 800 ppm kommer inte att överleva, och ett enda andetag vid 1000 ppm leder till omedelbar död.
Exponering för låga nivåer (10 ppm eller mindre)
Sedvanliga effekter av inandning av låga koncentrationer av svavelväte (10 ppm eller mindre) är brinnande ögon, hosta och andfåddhet. Upprepad eller långvarig exponering vid låga koncentrationsnivåer kan orsaka ögoninflammation, huvudvärk, trötthet, irritabilitet, sömnlöshet och viktminskning.
Exponering för måttliga nivåer
Exponering för måttliga koncentrationsnivåer av svavelväte kan resultera i allvarlig ögonirritation, allvarlig irritation av andningsvägarna (hosta, andningssvårigheter, vätska i lungorna), huvudvärk, illamående, kräkningar och vacklande.
Exponering för höga nivåer (100 ppm eller högre)
Effekter av exponering för höga nivåer (100 ppm eller högre) av svavelväte kan vara allvarliga och livshotande. Effekterna omfattar chock, kramper, andningshinder, snabb medvetslöshet, koma och död.
Hur man skyddar sig mot vätesulfid
Ingenjörskontroller
Det finns flera sätt att skydda sig mot exponering för vätesulfid. Ett är att använda tekniska kontroller, t.ex. ventilationssystem som avlägsnar gasen från arbetsutrymmen. Eftersom svavelväte är lättantändligt måste ventilationssystemet vara explosionsskyddat.
Administrativa kontroller
En annan säkerhetsåtgärd är att använda administrativa kontroller. Administrativa kontroller kan komma i form av företagsregler för inträde, utträde och arbete i utrymmen där vätesulfidgas förekommer. Säkerhetsutbildning och testning av gasnivån är också effektiva administrativa kontroller.
Personlig skyddsutrustning
Ett tredje sätt att förebygga hälsoproblem orsakade av exponering för svavelväte är att använda personlig skyddsutrustning (PPE). PPE för vätesulfid omfattar heltäckande luftrenande andningsskydd (APR) för gasmängder upp till 100 ppm, och fristående andningsapparater (SCBA) eller luftledningar för gasmängder som når 100 ppm eller högre. Om direkt hudkontakt med svavelväte är möjlig måste arbetstagarna bära skyddshandskar och kläder av material som inte kan genomsyras eller brytas ned av ämnet.
Nödreaktion vid exponering
Ögonexponering
- Ta bort kontaktlinser
- Vask ögonen med vatten i 15 minuter, Lyft ögonlocken
- Sök omedelbart läkarvård
Hudexponering
- Vask huden omedelbart
- Vattna förorenade kläder och skor innan du tar av dem; Tvätta huden under
- Sök omedelbart läkarvård
Brandbekämpning
- Stäng av vätesulfidkällan om möjligt
- Använd vattenspray för att släcka flamman
- Använd vattenspray för att kyla ner behållare, konstruktioner eller utrustning som utsatts för branden
- Torka kemikalien, skum och koldioxid är också lämpliga släckmedel
Mild inandningsexponering
- Sök upp frisk luft
- Ringa 112 eller Giftinformationscentralen
Svår inandningsexponering som orsakar kollaps
- Ringa 112
- För att hjälpa en skadad person, skydda dig själv genom att om möjligt använda förfaranden för att inte komma in eller genom att bära en andningsapparat med hel ansiktsdel innan du går in i ett farligt utrymme
- För personen till frisk luft
- Börja hjärt- och lungräddning om du är utbildad
- Överför dig omedelbart till en sjukvårdsinrättning
Har du eller någon du känner någonsin upplevt hälsoproblem till följd av exponering för vätesulfid? Hur inträffade exponeringen och vad kunde ha gjorts för att förhindra den?
Gillar du det här inlägget? Prenumerera på vår blogg för att få innehåll till din inkorg.