Hjärnskada vid födseln:

Reiter & Walsh, P.C. | Trusted Infant Brain Injury Lawyers

Ibland drabbas spädbarn av hjärnskador vid födseln eller under neonatalperioden (första månaden i livet). Prognosen på lång sikt beror på hur allvarlig skadan är samt på tidpunkten och kvaliteten på behandlingen. Vissa spädbarn kan återhämta sig bra, medan andra utvecklar allvarliga, permanenta funktionshinder.

Många hjärnskador hos spädbarn uppstår när sjukvårdspersonal avviker från accepterad ”vårdstandard”. När en personal eller ett sjukhus underlåter att följa vårdstandarden är detta vårdslöshet. Om denna försummelse resulterar i en hjärnskada hos spädbarn eller en annan typ av skada utgör det ett medicinskt felbehandling.

Hoppa till:

• Anatomi och funktion hos ett spädbarns hjärna: Översikt
  • Hjärnans viktigaste lober i hjärnan
  • Hjärnans viktigaste delar i hjärnstammen
• Långa-Term Outlook and Side Effects of Brain Injuries
• Preventing HIE & Permanent Brain Damage
• Other Treatments for Neonatal Brain Damage
• How to Tell If Your Baby Has a Brain Injury
• Komplikationer som kan orsaka en neonatal hjärnskada
• Få juridisk hjälp

Anatomi och funktion hos ett spädbarns hjärna

Översikt

Hjärnan är ett kritiskt viktigt och mycket komplicerat organ. Den styr en mängd funktioner, bland annat tankar, känslor, andning, motorik, syn, hunger och mycket mer.

Och även om begreppet ”hjärnskada” får många att tänka på intellektuella funktionshinder finns det många andra möjliga resultat. Vissa hjärnskadade spädbarn utvecklar till exempel en motorisk störning som kallas cerebral pares (CP) och/eller andra problem som syn- eller hörselskador, men är kognitivt normala. Naturligtvis kan enskilda barn med hjärnskador ha flera funktionsnedsättningar.

De långsiktiga konsekvenserna av en hjärnskada varierar beroende på hur allvarlig skadan är, vilken behandling spädbarnet får och naturligtvis vilken region i hjärnan som påverkas. Även om det finns många olika delar av hjärnan är de tre viktigaste komponenterna storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.

Cerebrum

Cerebrum, eller den främre delen av hjärnan, består av höger och vänster hemisfär. Hemisfärerna förenas av corpus callosum. Storhjärnan har många viktiga funktioner, bland annat:

• Initiering och samordning av rörelser
• Perception av beröring, visuella signaler och auditiva stimuli
• Resonemang/problemlösning
• Lärande
• Emotionella reaktioner
• Temperaturkontroll (1).

Och även om båda hjärnhalvorna överlappar varandra när det gäller de funktioner de kontrollerar, visar forskning att den högra sidan används mer för intuition och bearbetning av visuell information, medan den vänstra sidan används mer för logik och språkbehandling (2).

Cerebellum

Cerebellum, eller bakre delen av hjärnan, spelar en viktig roll för den motoriska kontrollen. Det utför följande funktioner:

• Koordinerar frivilliga muskelrörelser
• Håller balansen
• Gör postural kontroll (1).

Hjärnstammen

Hjärnstammen, eller mitten av hjärnan, spelar en viktig roll i regleringen av viktiga kroppsfunktioner, bland annat följande:

• Aandning
• Hjärtafunktion
• Slukande
• Näsan
• Hosta
• Kräkning.

Den förmedlar också viktiga meddelanden, till exempel: ”Det här är varmt, rör det inte” (1).

Hjärnans större lober i storhjärnan

Storhjärnan: frontallober

Frontalloberna ligger nära pannan. De är mycket viktiga för den motoriska funktionen: den vänstra frontalloben styr musklerna på höger sida av kroppen och den högra frontalloben styr musklerna på vänster sida av kroppen. Om en av frontalloberna skadas påverkas därför den motoriska funktionen på den motsatta sidan av kroppen (3).

Förutom den motoriska kontrollen spelar frontalloberna också en viktig roll i kontrollen av följande funktioner:

• Exekutiva funktioner
• Minne
• Problemlösning
• Språkanvändning
• Dömning
• Emotionellt uttryck (4)

Hjärnhjärnan: Parietalloberna

Parietalloberna är belägna bakom frontalloberna och framför occipitalloberna. Dessa lober tolkar information som rör följande områden:

• Impulser från huden, till exempel temperatur, smärta och beröring.
• Rumslig information, till exempel former, storlekar och avstånd
• Skrivet språk
• Matematiska problem (5)

Hjärnhjärnan: tinningloberna

Tinnloberna är belägna nära öronen. De spelar en viktig roll för följande funktioner:

• Visuellt minne (t.ex. ansiktsigenkänning)
• Verbalminne (t.ex. språkbearbetning)
• Förstå andras känslor och reaktioner (6)
• Intolka auditiv information (7)

Temporalloberna är också kopplade till hypotalamus, som har till uppgift att kontrollera utsöndringen av hormoner (7, 8). Därför kan skador på tinningloberna också leda till hormonella obalanser (8).

Cerebrum: occipitalloberna

Occipitalloberna finns i bakhuvudet och är mycket involverade i uppgifter som rör syn och läsning (6). Bakhuvudloberna har ett visuellt mottagningsområde samt ett visuellt associationsområde, där skriftspråk tolkas. Om det visuella associationsområdet är skadat kan barn få problem med läsförståelse (9).

Större delar av hjärnan i hjärnstammen

Hjärnstammen: pons

Pons är den största delen av hjärnstammen (6). Den ligger under mellanhjärnan och ovanför medulla oblongata. Pons förbinder flera olika delar av nervsystemet, bland annat lillhjärnan och storhjärnan. Pons hjälper till med följande uppgifter:

• Intolkning av sensorisk input i ansiktet
• Kontroll av ansiktsuttryck
• Förflyttning av ljud från öronen till hjärnan
• Kontroll av motoriska uppgifter som att bita, tugga, svälja och andas.
• Kontrollerar sömncykler (10)

Hjärnstammen: mellanhjärnan

Mellanhjärnan sitter ovanför pons och är den översta delen av hjärnstammen. Den förbinder ryggmärgen med resten av hjärnan. Mellanhjärnan är viktig för följande:

• Bearbetning av visuella och auditiva signaler
• Skydd av smärta
• Hållande av vakenhet
• Koordinering av rörelser (11).

Hjärnstammen: medulla oblongata

Medulla oblongata är den lägsta delen av hjärnstammen. Den styr lungorna och hjärtat och reglerar kritiska, ofrivilliga funktioner som t.ex:

• Aandning
• Näsande
• Slukande
• Förtäring (6, 12)

Långsiktiga utsikter och biverkningar av neonatala hjärnskador

Med vetskap om var hjärnskadan är placerad kan det hjälpa till att förutsäga vilken typ av komplikationer som barnet kommer att få på lång sikt. Naturligtvis kan utfallet inte bestämmas enbart utifrån bedömningen av skadans läge. Det är viktigt att komma ihåg att hjärnskador är en föränderlig process. När man misstänker en hjärnskada bör man göra en bildtagning av huvudet. Undersökningar av hjärnavbildningen måste upprepas eftersom en skada, som syns på avbildningen, kan utvecklas under dagar, veckor och till och med månader. Det är mycket viktigt att undersöka skadans utveckling samt skadans slutliga omfattning.

Förhindra hypoxisk-ischemisk encefalopati (HIE) och permanenta hjärnskador med terapeutisk hypotermi

Hypoxisk-ischemisk encefalopati (HIE) är en typ av neonatal hjärnskada som orsakas av syrebrist (förlossningsasfyxi) och/eller begränsat blodflöde till hjärnan. Den kan leda till livslånga handikapp som cerebral pares (CP) och till och med spädbarnsdöd. Om en behandling som kallas terapeutisk hypotermi ges mycket kort tid efter födseln (enligt de flesta riktlinjer inom sex timmar, även om nyare forskning tyder på att det kan finnas en viss fördel upp till 24 timmar) kan den dock stoppa de cellprocesser som är inblandade i utvecklingen av hjärnskadan. Detta kan minimera, eller i vissa fall till och med förhindra, permanenta hjärnskador.

Andra behandlingar av neonatala hjärnskador

Bebisar med hjärnskador bör få fortsatt utvärdering (för att bedöma skadans utbredning) och snabb behandling för att minimera ytterligare skador. Förutom terapeutisk hypotermi kan detta innebära att man arbetar för att förebygga komplikationer som kramper, dålig perfusion, obalans av elektrolyter och blodsocker, hjärnblödningar, andningsproblem och infektioner.

Också hjärnskadade barn gynnas ofta av program och terapier för tidig intervention (Early Intervention, EI) för att maximera deras färdigheter och utveckling (t.ex. sjukgymnastik, arbetsterapi och talterapi). De kan också behöva vissa mediciner eller operationer.

Hur kan jag se om mitt barn har en hjärnskada?

Kramper är ett vanligt tecken på att ett barn har fått en hjärnskada. Ibland upptäcks anfallen inte förrän ett EEG utförs på barnet. Om man inte utför frekventa eller kontinuerliga EEG kan det leda till att en hjärnskada förblir oupptäckt under lång tid, särskilt eftersom anfallsaktivitet ofta är det enda tecknet på en hjärnskada.

Det kan dock även finnas andra tecken. Dessa inkluderar följande:

• Låga Apgarvärden. En Apgarpoäng bedömer barnets allmänna hälsa mycket kort efter födseln (vid en och fem minuter, och upprepas vid 10, 15 och 20 minuter om poängen är låga). Det tar hänsyn till barnets hudfärg, hjärtfrekvens, reflexreaktion, muskeltonus och andningsförmåga.
• Andas inte omedelbart efter förlossningen (behov av återupplivning)
• Barnets blod är surt och har ett lågt pH (acidos)
• Svårigheter att äta, inklusive oförmåga att fästa, suga eller svälja
• Abnormalt slapphet
• Dåligt huvudläge
• Flera organproblem (t.ex, involvering av lungor, lever, hjärta, tarmar)
• Inga hjärnstamsreflexer (t.ex. andningsproblem och onormal reaktion på ljus)
• Hypotoni (låg muskeltonus)

När graviditeten eller förlossningen har varit svår eller när barnet har varit med om en händelse som kan leda till syrebrist eller hjärnblödningar måste det medicinska teamet hålla utkik efter tecken på hjärnskada. När en hjärnskada misstänks kan huvudbilder och andra diagnostiska tester göras så att det medicinska teamet kan fastställa typen av skada, orsaken till skadan och eventuella pågående processer som kan behandlas. Om HIE ens avlägset misstänks hos en nyfödd bör det medicinska teamet dessutom omedelbart bedöma barnet så att terapeutisk hypotermi kan ges (om det är indicerat).

Vilka komplikationer orsakar neonatal hjärnskada?

De tillstånd som inträffar nära förlossningen och som kan orsaka syrebrist och hjärnskador är bland annat följande (för en längre lista, klicka här):

• Placenta previa
• Ruptur i livmodern
• Preeklampsi/eklampsi
• Placenta abruption
• Problem med navelsträngen, till exempel nacksträng, navelsträngsframfall, kort sträng,
• Prematur membranruptur (PROM)
• Förtida förlossning
• Underlåtenhet att snabbt förlösa ett barn när fetal nöd är uppenbar på fosterhjärtmätaren (fördröjt akut kejsarsnitt)
• Oligohydramnios (låg fostervattenmängd)
• Anestesimisstag, som kan orsaka blodtrycksproblem hos mamman, inklusive en hypotensiv kris
• Långdragna och stoppade förlossningar
• Stroke hos barnet
• Intrakraniella blödningar (hjärnblödningar), som kan orsakas av en traumatisk förlossning. Forceps och vakuumextraktorer kan orsaka hjärnblödningar. Felaktig hantering av cephalopelvic disproportion (CPD), onormala presentationer och axeldystoci innebär också att barnet riskerar att få en hjärnblödning.
• Uterin takysystole (hyperstimulering) orsakad av Pitocin och Cytotec
• Felaktigt behandlade höga bilirubinnivåer (gulsot) som orsakar en form av hjärnskada som kallas kernicterus.
• Felaktigt behandlad neonatal hypoglykemi (lågt blodsocker).
• Hjärninfektion som hjärnhinneinflammation, som kan orsakas av infektioner hos modern som förflyttas till barnet vid födseln. Dessa infektioner hos mamman innefattar följande: Grupp B Strep (GBS), herpes simplex virus (HSV), urinvägsinfektion (UTI), bakteriell vaginos (BV) och chorioamnionit.

Många förlossningsskador och neonatala hjärnskador orsakas av det minskade flödet av syresatt blod från moderkakan till fostrets hjärna.

Juridisk hjälp vid neonatala hjärnskador och förlossningsskador

Reiter & Walsh ABC Law Centers har förespråkat barn med hjärnskador och förlossningsskador i över tre decennier. Vi har hjälpt barn över hela landet att få ersättning för livslång behandling, terapi och en trygg framtid, och vi ger personlig uppmärksamhet åt varje barn och familj som vi företräder. Vårt företag har många domar och uppgörelser på flera miljoner dollar som vittnar om vår framgång, och du betalar oss ingenting förrän vi vinner ditt fall. Kontakta oss idag för en kostnadsfri juridisk konsultation:

Gratis ärendegranskning | Tillgänglig dygnet runt | Ingen avgift förrän vi vinner

Telefon (avgiftsfri): 888-419-2229
Dryck på Live Chat-knappen i din webbläsare
Uppfyll vårt kontaktformulär online

Födselsskada video: Michigan spädbarns hjärnskador advokater diskuterar förlossningsskador och neonatala hjärnskador

Se en video med Michigan spädbarns hjärnskador advokater Jesse Reiter & Rebecca Walsh som diskuterar orsakerna till hjärnskador hos ett spädbarn.

Källor: Källa: Michigan spädbarns hjärnskador:

1. Allt du behöver veta om hjärnans delar. (n.d.). Hämtad 15 augusti 2018 från https://www.hopkinsmedicine.org/healthlibrary/conditions/nervous_system_disorders/anatomy_of_the_brain_85,p00773
2. Cerebrum (höger och vänster) Anatomi, funktion & Diagram | Kroppskartor. (n.d.). Hämtad 15 augusti 2018 från https://www.healthline.com/human-body-maps/cerebrum-right-and-left#1
3. Villines, Z. (n.d.). Frontalloben: Funktioner, struktur och skador. Hämtad 15 augusti 2018 från https://www.medicalnewstoday.com/articles/318139.php
4. Anatomi av frontalloben & Bilder. (n.d.). Hämtad 15 augusti 2018 från https://www.healthline.com/human-body-maps/frontal-lobe
5. Parietal Lobe Anatomy & Pictures | Body Maps. (n.d.). Hämtad 15 augusti 2018 från https://www.healthline.com/human-body-maps/parietal-lobe
6. Hjärnan: Funktion och anatomi av delar, diagram, tillstånd, hälsotips. (n.d.). Hämtad från https://www.healthline.com/human-body-maps/brain#anatomy-and-function
7. Nelson, D. (2018, april 07). Cerebrum: Funktion av den största delen av den mänskliga hjärnan. Hämtad 15 augusti 2018 från https://sciencetrends.com/cerebrum-functions-largest-part-human-brain/
8. Hormoner och epilepsi. (2014, januari 14). Hämtad 15 augusti 2018, från https://www.epilepsy.com/living-epilepsy/women/all-women/hormones-and-epilepsy
9. Occipitallobens anatomi & Bilder | Kroppskartor. (n.d.). Hämtad 15 augusti 2018, från https://www.healthline.com/human-body-maps/occipital-lobe#1
10. Pons Anatomi, funktion & Diagram | Kroppskartor. (n.d.). Hämtad 15 augusti 2018 från https://www.healthline.com/human-body-maps/pons
11. The midbrain. (2018, juli 04). Hämtad 15 augusti 2018, från https://qbi.uq.edu.au/brain/brain-anatomy/midbrain
12. Medulla Oblongata Funktion, definition & Plats | Kroppskartor. (n.d.). Hämtad från https://www.healthline.com/human-body-maps/medulla-oblongata