Geb ansågs vara jordens gudom och var central i den forntida egyptiska skapelsemyten. Faktum är att de gamla egyptierna hänvisade till jorden som ”Gebs hus”. Enligt de gamla egyptierna var Geb sonson till Ra och son till Shu och Tefnut, gudomarna för luft respektive fukt. Geb var dessutom tvilling till Nut, himlens gudinna. Man trodde att Geb och Nut föddes fast i varandras armar och var tvungna att skiljas åt av sin far Shu (luft). För de gamla egyptierna förklarade detta varför jorden och himlen separerades från varandra genom luften vi andas.
Geb beskrevs ofta som ormarnas fader och avbildades ofta som sådan, eller som en man med ett ormhuvud. Eftersom hieroglyfen för namnet Geb var en gås, tilldelades gudomen dessutom ofta gåshuvudet när den avbildades.
Geb ansågs också vara far till fyra viktiga egyptiska gudomar: Osiris, Isis, Seth och Nephthys. Dessutom trodde faraonerna att de själva var ättlingar till Geb. Faktum är att faraonernas tron kallades ”Gebs tron”.
Bild: Illustration av gudarna Geb (liggande på marken) och Nut (böjd över Geb), hämtad från boken The Gods of the Egyptians Vol. II av E. A. Wallis Budge.